Begrepp Flashcards
1
Q
Affärshändelse
A
En transaktion, med ekonomiska förtecken, med en motpart i företagets omvärld. Affärshändelsen innebär att både storleken och sammansättningen av tillgångar, eget kapital, skulder, inkomster och/eller utgifter förändras. Det innebär sammantaget att företagets förmögenhet ändras.
2
Q
Amortering
A
Återbetalning av ett lån. Återbetalningen kan ske i lika stora poster. I samband med lånet tecknas ett avtal mellan parterna om amorteringstidens längd och antalet amorteringsperioder.
3
Q
Anläggningstillgångar
A
Återfinns på balansräkningens aktivisida. Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att behållas för att användas under en längre tid än ett år, dvs. att stadigvarande bruk innehas.
4
Q
Anskaffningsvärdet/-utgiften
A
Är de totala utgifterna, dvs. inte bara inköpspriset, företaget haft för att anskaffa anläggnings- eller omsättningstillgång.
5
Q
Attestera
A
Innebär att skriftligt godkänna, på t.ex. en verifikation, att något är riktigt.
6
Q
Avskrivningen
A
Är en systematisk periodisering av materiella och immateriella anläggningstillgångars anskaffningsvärden över deras respektive nyttjandeperiod, dvs. över den til under vilken tillgången i fråga förväntas bli använd för sig ändamål. Avskrivningen är med andra ord en periodisering över tiden av utgiften för det som har anskaffats, och den uttrycker den materiella, eller immateriella anläggningstillgångens värdeminskning. Att avskrivning ska ske regleras civilrättsligt i ÅRL, och beaktas därmed först i bokslutsarbetet. Avskrivningen är vanligtvis linjär (proportionell). Årets avskrivning enligt plan = Anskaffningsvärdet/Nyttjandeperioden. I resultaträkningen blir årets avskrivning en del av rörelsens kostnader. I balansräkningen minskar årets avskrivning av anläggningstillgångens kvarstående bokförda värde.
7
Q
Avsättningar
A
Återfinns på balansräkningens passivsida. Avsättningar är förpliktelser som är säkra eller sannolika beträffande sin förekomst, men som är ovissa ifråga om beloppet eller tidpunkten då de ska infrias. Avsättning innebär att företaget gör en reservering för utgifter vilka man antar skall uppkomma i framtiden, exempelvis pensioner. Avsättningen medför att utgifterna blir kostnader i resultaträkningen
8
Q
Balansdag
A
Räkenskapsårets sista dag och den tidpunkt då en balansräkning och resultaträkning ska upprättas.
9
Q
Balansidentitet
A
a) är ett matematiskt samband som säger att summan av tillgångar är lika med summan av eget kapital plus summan av skulder (trekontoteorin). Balansekvationen ‘‘T = E + S’’ inget vilka balanskonton som värdemässigt ökar i debet, dvs T, och vilka som värdemässigt ökar i kredit, dvs EK & S.
b) är ett matematiskt samband som säger att summan av tillgångar plus summan av utgifter är lika med summan av eget kapital och skulder plus summan av inkomster (fyrkontoteorin). Balansekvationen ‘‘T + U = E’’ och ‘‘S + I’’ anger dels vilka balanskonton, dels vilka resultatkonton som värdemässigt ökar i debet dvs T och U, och vilka som värdemässigt ökar i kredit, dvs EK, S samt I.
10
Q
Balanskonton
A
Är de konton som bokslutsarbetet avläses mot balansräkningen. Benämning på konton som påverkar företagets ställning vid en viss tidpunkt, dvs. tillgångar samt eget kapital och skulder. I BAS-kontoplanen återfinns balanskonton i kontoklasserna 1 och 2.
11
Q
Balansräkningen
A
Är en uppställning av företagets tillgångar samt eget kapital och skulder på balansdagen. I bokslutsarbetet avläses samtliga balanskonton mot balansräkningen. Balansräkningen ger en ögonblicksbild av företagets ekonomiska ställning. Balansräkningen presenteras vanligen i rapportform i form av två kolumner med tillgångar, dvs. vad som har anskaffats i den ena och hur det anskaffade har finansierats i den andra. Sidan med tillgångar kallas aktivsidan och sidan med eget kapital och skulder kallas passivsidan
12
Q
Balansomslutning
A
Är summan av alla tillgångar, som i sin tur är lika med summan av eget kapital och alla skulder.
13
Q
Löpande bokföring
A
Innebär att löpande föra bok över verksamhetens affärshändelser, vilket ser med hjälp av dubbel bokföring. Löpande bokföring sker på balanskonton och resultatkonton löpande under räkenskapsåret. Det är också en sammanfattande benämning på grundbokföringen och huvudbokföringen. Reglerna om löpande bokföring, en del av bokföringsskyldigheten, återfinns i BFL.
14
Q
Grundbokföring
A
Bokföring i kronologisk ordning
15
Q
Huvudbokföring
A
Bokföring i systematisk ordning
16
Q
Bokföringsorder
A
Verifikation
17
Q
Bokföringspost
A
Defineras enligt BFL som varje enskild notering i grundbokföringen eller i huvudbokföringen
18
Q
Bokföringsskyldighet
A
Omfattar varje näringsidkare. Juridiskt sett innebär bokföringsskyldigheten att man måste ha en löpande bokföring, upprätta bokslut med en balansräkning och en resultaträkning samt arkivera räkenskapsmaterialet.
19
Q
Bokfört värde
A
Definieras här som skillnaden mellan anskaffningsvärdet för en materiell eller immateriell anläggningstillgång och de ackumulerade avskrivningar enligt plan som är gjorda på den materiella anläggningstillgången ifråga. Synonymt begrepp är bokfört restvärde. På anskaffningsvärdet dras vanligtvis alla avskrivningar enligt följande: Anskaffningsvärdet - ackumulerade avskrivningar enligt plan = bokfört värde, högsta värde enligt årsredovisningslagen - ackumulerade avskrivningar över plan = redovisat värde, lägsta värde enligt inkomstskattelagen.
20
Q
Bokslut
A
Är i dagligt tal en regelbunden genomförd sammanställning av ett företags redovisning. Dokumentet innehåller minst en balansräkning och en resultaträkning.
21
Q
Bokslutsarbetet
A
Kan sägas bestå av fyra steg. Det första steget är avstämning av redovisningen som sker mot innehållet i den sidoordnade bokföringen och likaså ett genomförande av de återkommande periodiseringar som normalt finns. Det leder fram till en uppdaterad balansrapport och en ny och uppdaterad resultatrapport ur bokföringsprogrammet. De andra steget avser värderingen av tillgångar och skulder. Det leder fram till en ny och uppdaterad balansrapport och en ny och uppdaterad resultatrapport ur bokföringsprogrammet. Det tredje steget avser beaktandet av bokslutsdispositioner, dvs sambandet mellan redovisning och beskattning. Det leder slutligen fram till en balansräkning och resultaträkning ur bokföringsprogrammet. Det fjärde och sista steget i bokslutsarbetet avser framställandet av årsredovisningen. I dokumentet ingår bl.a. en balansräkning och resultaträkning. Marton har en motsvarande indelning i tre steg, i stället för bokslutsarbete används begreppet redovisningsprocessen.
22
Q
Bokslutsdag
A
Den dag då årsredovisningen undertecknas, vilket normalt inträffar ett par månader efter balansdagen.
23
Q
Bokslutsdispositioner
A
Åtgärder, helt enligt svensk inkomstskattelag (IL), som vidtas vid bokslutsarbetet. Tanken är att företaget skall ha möjlighet att skjuta upp beskattningen av delar av resultat. Åtgärderna skall både synas i företagets deklaration och i företagets redovisning. Så länge sambandet mellan redovisning och beskattning finns skall rubriken ‘‘bokslutsdispositioner’’ återfinnas i resultaträkningen. Motsvarande rubrik i balansräkningen är ‘‘obeskattade reserver’’.
24
Q
Check(räknings)kredit
A
Kan användas för att tillfälligt förbättra likviditeten. När ett företag behöver kapital för en expansion i form av t.ex. en utbyggnad av lokaler, ett inköp av maskiner eller annan större investering är banklån ett alternativ. Men för att tillfälligt förstärka företagets likviditet, utan att behöva låna en specifik summa, kan ett företag ansöka om en så kallad checkkredit (observera att idag har checkar ersatts av kort, men checkkrediten fungerar på samma sätt även med kort). En checkkredit kan knytas till ett bankkonto som företaget har hos en viss bank. Checkkrediten är alltså ett enkelt sätt att kortsiktigt låna pengar av banken. Kreditbeloppet på kontot och kortet bestäms individuellt. Checkkrediten innebär att företaget löpande kan låna pengar på bankkontot upp till ett visst belopp (limit). Ränta betalas för det belopp företaget har utnyttjat och inte på hela kreditbeloppet. Det är en del av fördelarna med en checkkredit, nämligen att företaget inte belastas med ränta för en större kredit, dvs. lån av pengar för en kortare tid, än den företaget för stunden utnyttjar.
25
Debet
Är vid manuell bokföring den vänstra sidan av ett T-konto. I ett bokföringsprogram betecknas debet med ett plustecken, men som normalt inte sätts framför beloppen som skall bokföras.
26
Debitera
i dubbel bokföring innebär att föra in en affärshändelse på debetsidan av ett konto. På balanskonton gäller följande:
Att debitera ett konto för tillgångar innebär att dess värde ökar.
Att debitera ett konto för eget kapital och skulder innebär att dess värde minskar.
För resultat konton gäller följande:
Att debitera ett konto för inkomster i den löpande bokföringen (alternativt ett konto för intäkter i bokslutsarbetet) innebär att utgifterna (intäkterna) minskar.
Att debitera ett konto för utgifter i den löpande bokföringen (alternativt ett konto för kostnader i bokslutsarbetet) innebär att utgifterna (kostnaderna) ökar.
27
Dubbel bokföring
Varje affärshändelse ska bokföras med ett lika stort belopp på två konton, i form av en debitering och kreditering.
28
Eget kapital
Återfinns på balansräkningens passivsida. Eget kapital är skillnaden mellan värdet av summa tillgångar och summa skulder i företagets balansräkning. Ur företagets perspektiv kan det egna kapitalet ses som en skuld till ägarna. Eget kapital uppstår antingen genom att ägarna skjuter till kapital eller genom att företaget samlar på sig vinster över flera år. Om ett företag går med förlust måste den täckas av eget kapital
29
Extern redovisning
Styrs av svensk lagstiftning och normer för redovisning från svenska och internationella normgivare. Extern redovisningens syfte är att minst en gång om året presentera företagets resultat för räkenskapsåret och ekonomiska ställning på balansdagen för externa intressenter. Extern redovisningens information skall även kunna användas för avstämning av interna budgeter för kostnader och intäkter
30
Fakturan
är ett skriftligt krav på betalning genom vilket fordringsägaren (borgenären) kräver betalt från den betalningsskyldige (gäldenären). Fakturan är också det underlag som ger information om en affärshändelse med omvärlden. Fakturan är en verifikation vid den löpande bokföringen. En kundfaktura, som utställs vid försäljning av varor på kredit till en kund, ger upphov till en kundfordran i bokföringen. En leverantörsfaktura, som erhålls vid inköp av varor, ger upphov till en leverantörsskuld i bokföringen. Båda bokförs enligt principerna för dubbel bokföring.
31
Finansiella anläggningstillgångar
Återfinns under rubriken''anläggningstillgångar'' på balansräkningens aktivsida. De är tillgångar som är placerade i t.ex. aktier utifrån ett långsiktigt perspektiv. Här ingår också kapital som företaget i sin tur lånat ut långsiktigt till andra företag
32
Finansiella poster
Består av t.e.x ränteintäkter respektive räntekostnader för ett räkenskapsår, eller en period, återfinns i den mellersta delen av resultaträkningen.
33
Finansiella överföringar
sker genom en debitering av ett balanskonto (finanskonto) och en kreditering av ett annat balanskonto (finanskonto) i den löpande bokföringen. Ett exempel är amorteringen av ett lån eller betalningen från en sedan tidigare fakturerad kund.
34
Fysisk person
Är en privatperson. En fysisk person, som bedriver näringsverksamhet, är alltid
bokföringsskyldig. För en fysisk person sammanfaller räkenskapsår (12 månader) alltid med kalenderår.
35
Förenklat årsbokslut
Är ett årsbokslut uppställt på ett förenklat sätt, och innehåller en balansräkning och en resultaträkning. Ett förenklat årsbokslut är tillåtet för enskilda firmor med en omsättning på högst tre miljoner kronor.
36
Företag
Definieras enligt BFL som en fysisk eller juridisk person, som är bokföringsskyldig.
37
Företagsformer
Är juridiska former som t.ex. enskild firma, handelsbolag (HB) och aktiebolag (AB). Mellan företagsformerna finns en rad skillnader som t.ex. sättet att redovisa eget kapital. fördelning av resultatet, att vara juridisk person (t.ex så ses AB och HB som separata juridiska enheter) kontra fysisk person (t.ex en enskild firma, där ägarens och företagets ekonomi inte ses som åtskilda) och så vidare.
38
Förutbetalda intäkter
Är affärshändelser som har bokförts i den löpande bokföringen som inkomster, men som i bokslutsarbetet inte utgör intäkter för året. Ett exempel på förutbetalda intäkter är ett förskott från en kund, på prestationer som företaget ännu inte har utfört. Det innebär att förskottet inte är någon intäkt för räkenskapsåret eller perioden, utan istället har företaget en skuld till kunden (en interimsskuld).
39
Förutbetalda kostnader
Är affärshändelser som har bokförts i den löpande bokföringen som utgifter men som i bokslutsarbetet inte utgör kostnader för året. Ett exempel på förutbetalda kostnader är ett förskott av pengar som företaget har betalat till en leverantör för ännu inte levererade varor. Det innebär att förskottet inte är någon kostnad för räkenskapsåret eller perioden, utan istället har företaget en fordran hos leverantören (en interimsfordran).
40
Förvaltningsberättelse
Är en del av en årsredovisning. Den innehåller bl.a. en beskrivning av vad som hänt under räkenskapsåret. I ÅRL finns de fullständiga anvisningarna för dess innehåll.
41
God redovisningssed
Är innehållet i lag, föreskrifter, normer som grundas på praxis samt rekommendationer från normgivande organisationer. Enligt BFL är det bokföringsnämnden (BFN) som ansvarar för utveckling av god redovisningssed.
42
Gottskriva
Är ett äldre begrepp som används i samband med bokföring för att uttrycka att t.ex. en ränta har tillgodoräknats företaget på dess konto i en bank.
43
Grundbokföring
innebär att alla affärshändelser skall löpande bokföras på ett sådant sätt att de kan presenteras i den ordning som de har registrerats. De bokförs i en kronologisk ordning, dvs. i den ordning som affärshändelserna uppträder i tiden, och post för post efter verifikationsnummer. Kontanta in- och utbetalningar måste bokföras senast påföljande arbetsdag. Med kontanta in- och utbetalningar menas transaktioner som rör kassan och övriga poster som bildar likvida medel. Kassabokföringen kan dock göras separat.
Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. Huvudprincipen är att grundbokföringen skall göras undan för
undan, kronologiskt, i anslutning till affärshändelserna för att skapa en löpande överblick över hur verksamheten går.
För att kunna använda t.ex. en redovisningsbyrås tjänster, måste man arbeta med en viss fördröjning. Enligt god redovisningssed får de affärshändelser som har inträffat under en viss månad bokföras senast under den påföljande månaden. Längre fördröjning kan godtas bara vid t.ex. sjukdom eller mycket hög och tillfällig arbetsbelastning.
44
Huvudbokföring
Är när affärshändelserna bokförs i systematisk ordning för att man utifrån bokföringen skall kunna överblicka företagets ställning genom att se på balanskonton och företagets resultat genom att se på resultatkonton. En huvudbokföring ger all bokföring sorterad
per konto. I Sverige sker sorteringen vanligtvis efter BAS-kontoplanens konton. En
huvudbokföring ger en översikt över ett företags alla konton och affärshändelser under en given period. I den ordnas alltså ett företags alla affärshändelser i systematisk ordning med hjälp av kontona i BAS-kontoplanen där kontona presenteras i nummerordning kontoklass för kontoklass. Varje konto i BAS-kontoplanen, och vad som har hänt på det i form av debiteringar och krediteringar, går att se. Det är således lätt att se vad saldot är på de olika kontona och därigenom blir det lätt att se hur företagets intäkter, kostnader, tillgångar, eget kapital och skulder förändras. Man går till huvudbokföringen också för att upptäcka eventuella felaktigheter i bokföringen. Iden granskas ställningen på respektive balanskonto och saldot på respektive resultatkonto. Lägg
märke till att man talar om “böcker” i samband med grundbok och huvudbok. Det är en kvarleva från den tiden då allt i bokföringen skrevs för hand i särskilda räkenskapsböcker. Idag använder de flesta företag bokföringsprogram som, efter att uppgifterna lagts in i grundbokföringen, automatiskt för över uppgifterna till huvudbokföringen där de uppdaterar innehållet konto för
konto.
45
Immateriella anläggningstillgångar
återfinns under rubriken “Anläggningstillgångar” på balansräkningens aktivsida. De är förvärvade tillgångar som “inte går att ta på”, dvs. en icke-fysisk tillgång. Exempel på det är värdet av patent, varumärken och övervärden i samband med
köp av andra företag, dvs. goodwill.
46
Inbetalningar
är ersättningen från kunder vid företagets försäljning av varor eller tjänster samt
från banken vid erhållandet av ett nytt lån. Vid köp direkt i en affär får affären en inbetalning när man tar emot pengarna köparen överlämnar. Får affären pengarna istället på elektronisk väg till sitt bankkonto, så har inbetalningen skett när informationen om aktuellt belopp ändrats. Begreppet används också när en person gör en överföring till ett företag som betalning för en
faktura. Inbetalningar uppstår i den löpande bokföringen och påverkar endast balanskonton.
47
Ingående balans
(IB) är värdet av det som företaget har med sig i form av tillgångar, eget
kapital och skulder från det förra räkenskapsåret.
48
Inkomstkonton
är konton som normalt krediteras i den löpande bokföringen, och vars innehåll i
bokslutsarbetet görs om till intäkter.
49
Inkomster
uppstår i den löpande bokföringen, då en försäljning av varor eller tjänster sker. Då
krediteras alltid ett konto för inkomster, och debiteras ett balanskonto (finanskonto) i den
löpande bokföringen. Inkomster uppkommer vid avyttringstillfället och avser värdet på det som avyttras. I praktiken anses inkomsten uppstå när företaget skickar fakturan. Se periodisering.
50
Interimsfordringar
är ett samlingsnamn på upplupna intäkter, dvs. prestationer som företaget
har utfört, men ännu inte fått betalt för då någon faktura inte har sänts till kunden, och
förutbetalda kostnader, dvs. förskott till en leverantör för ännu inte levererade varor.
Interimsfordringar beaktas i bokslutsarbetet, som återkommande periodiseringar av inkomster och utgifter. Konton för olika interimsfordringar återfinns i kontogrupp 17, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, i BAS-kontoplanen. Även kontot “1400 Lager” och kontot “1610 Kortfristiga fordringar hos anställda” är interimskonton bland tillgångarna.
51
Interimsskulder
uppkommer inom redovisningen i samband med bokslutsarbetet, då inkomster
periodiseras till intäkter för perioden. Inom redovisning definieras intäkt som en inkomst som kan hänföras till en period. Intäkter uppkommer vid utförda prestationer, till skillnad från inkomster som uppkommer vid försäljningstillfället och inbetalningar som uppkommer vid betalningen från en kund.
Intäkter kan ha olika namn, och olika plats i resultaträkningen, beroende på deras ursprung som t.ex. försäljningsintäkter, hyresintäkter, royaltyintäkter, bidrag, ersättningar, ränteintäkter och utdelningar. Likaså är t.ex. en realisationsvinst (reavinst), som uppkommer vid försäljning av
anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar, en post som uppfyller definitionen på en
52
Intäkter
uppkommer inom redovisningen i samband med bokslutsarbetet, då inkomster periodiseras till intäkter för perioden. Inom redovisning definieras intäkt som en inkomst som kan hänföras till en period. Intäkter uppkommer vid utförda prestationer, till skillnad från inkomster som uppkommer vid försäljningstillfället och inbetalningar som uppkommer vid betalningen från en kund.
Intäkter kan ha olika namn, och olika plats i resultaträkningen, beroende på deras ursprung som t.ex. försäljningsintäkter, hyresintäkter, royaltyintäkter, bidrag, ersättningar, ränteintäkter och utdelningar. Likaså är t.ex. en realisationsvinst (reavinst), som uppkommer vid försäljning av
anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar, en post som uppfyller definitionen på en intäkt.
I Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och
koncernredovisning (K3) definieras en intäkt som en ökning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av inbetalningar eller en ökning av tillgångars värde eller en minskning av skulders värde, som medför en ökning av eget kapital. Tillskott från ägare, som ökar eget kapital, är inte en intäkt (punkt 2.16). Tillgångens ökade värde eller skuldens minskade värde skall kunna mätas på ett tillförlitligt sätt för att det skall vara en intäkt.
53
Juridisk person
är t.ex. aktiebolag, handelsbolag kommanditbolag eller ekonomiska föreningar. En juridisk person kan ha egna skulder, ingå avtal etc. En juridisk person identifieras genom sitt organisationsnummer och säte. En juridisk person har också ett namn, som hos en näringsdrivande juridisk person kan kallas firma. En juridisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig och får tillämpa annat räkenskapsår (12 månader) än
kalenderår.
54
Kassa och bank
återfinns under rubriken “Omsättningstillgångar” på balansräkningens
aktivsida. Kassa och bank är en del av likvida medel.
55
Kassaflödesanalys
är en rapport där en analys sker om varifrån inbetalningar kommer och vart
utbetalningar går för ett företag under ett räkenskapsår eller en period. Den gemensamma benämningen för inbetalningar och utbetalningar är betalningsströmmar. Kassaflödesanalys görs i årsredovisningen för större företag och visar förändringen i likvida medel under ett år.
56
Konteringsarbetet
innebär att varje enskild verifikation från en affärshändelse (kan) stämplas med en konteringsstämpel. En konteringsstämpel är en gummistämpel med rader och kolumner
för konto, kostnadsställe, aktivitet, projektnummer, belopp och liknande begrepp för beskrivning, vilka behövs för att bokföra en verifikation korrekt. Se nedan för två exempel på konteringsstämplar.
Ett stämpelavtryck sätts på den verifikation som skall konteras. Den person som bokför
verifikationen fyller i för hand vilka konton som affärshändelsen påverkar, beloppen, datum, verifikationsnummer m.m. i konteringsstämpeln. Arbetet med att bokföra olika uppgifter kallas att kontera. Konteringsstämplar förekommer fortfarande, men kontering idag görs i allt större
utsträckning direkt i ett bokföringsprogram.
57
Konto
i bokföringen kan antingen vara tillgångar, eget kapital, skulder (finanskonton =
balanskonton), inkomster (inkomstkonton) och/eller utgifter (utgiftskonton) under vilka löpande affärshändelser beskrivs med hjälp av dubbel bokföring. I bokslutsarbetet periodiseras innehållet på konton för inkomster och utgifter till intäkter och kostnader.
58
Kortfristiga fordringar
återfinns under rubriken “Omsättningstillgångar” på balansräkningens
aktivsida. Ett exempel på en kortfristig fordran är en kundfordran, vilken skall betalas inom en nära framtid. Fordringar som regleras inom ett år ses som kortfristiga fordringar.
59
Kortfristiga placeringar
återfinns under rubriken “Omsättningstillgångar” på balansräkningens
aktivsida. Ett exempel på en kortfristig placering är en tillfällig, kortsiktig placering i aktier.
60
Kortfristiga skulder
återfinns som rubrik på balansräkningens passivsida. Ett exempel på en
kortfristig skuld är en leverantörsskuld, vilken skall betalas inom en nära framtid. Skulder som regleras inom ett år ses som kortfristiga skulder.
61
Kostnader
uppkommer inom redovisning i samband med bokslutsarbetet, då utgifter periodiseras till kostnader för perioden. Inom redovisning definieras kostnad som en utgift som
är hänförd till en period. Kostnader uppkommer vid förbrukning av resurser, till skillnad från utgifter som uppkommer vid anskaffningstillfället och utbetalningar som uppkommer vid betalningen. En realisationsförlust (reaförlust), som uppkommer vid försäljning av anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar, är ett exempel en post som också uppfyller definitionen på en kostnad. Observera att begreppet kostnad används, med olika definitioner, inom en rad ämnen som nationalekonomi, redovisning, produktkalkylering, praktisk filosofi,
biologi och i dagligt tal.
I Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och
koncernredovisning (K3) definieras en kostnad som en minskning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av utbetalningar eller en minskning av tillgångars värde eller en ökning av skulders värde, som medför en minskning av eget kapital. Överföringar till ägare, som
minskar eget kapital, är inte en kostnad (punkt 2.17). Tillgångens minskade värde eller skuldens ökade värde skall kunna mätas på ett tillförlitligt sätt för att det skall vara en kostnad.
62
Kredit
(med betoning på andra stavelsen, av latinets créditum, av crédo “tro på, lita på, anförtro,
utlåna”) är ett medgivande från en säljare att köpa varor eller tjänster mot löfte om att betala senare. Att man har kredit kan dessutom innebära att man på grund av sin betalningsförmåga anses kreditvärdig, och på grund av detta kan få låna pengar.
63
Kredit
(med betoning på första stavelsen) är vid manuell bokföring den högra sidan av ett T-
konto. I ett bokföringsprogram betecknas kredit med ett minustecken framför beloppen, som skall bokföras.
64
Kreditera
i dubbel bokföring innebär att föra in en affärshändelse på kreditsidan av ett konto.
För balanskonton gäller följande:
Att kreditera ett konto för tillgångar innebär att dess värde minskar. Att kreditera ett konto för eget kapital och skulder innebär att dess värde ökar. För resultatkonton gäller följande:
Att kreditera ett konto för inkomster i den löpande bokföringen (alternativt ett konto för intäkter i bokslutsarbetet) innebär att inkomsterna (intäkterna) ökar. Att kreditera ett konto för utgifter i den löpande bokföringen (alternativt ett konto för kostnader i bokslutsarbetet) innebär att utgifterna (kostnaderna) minskar. Se balansidentitet.
65
Kreditnotan
utfärdas av säljaren av varor efter att kunden har tagit emot varorna, undersökt dem
och gjort en anmärkning om t.ex. varornas kvalitet. Med kreditnotan som verifikation erkänner säljaren att fordran på kunden skall justeras ned, och samtidigt i kundens bokföring justeras skulden till leverantören ned. Därmed är det en lägre summa pengar som skall betalas i framtiden. Synonyma begrepp är kreditfaktura och minusfaktura.
66
Kundfordran
är en kunds obetalda faktura. Kundfordringar återfinns under rubriken “Kortfristiga fordringar” på balansräkningens aktivsida.
67
Kundreskontra
är en sammanställning över de fakturor som företaget har skickat till var och en
av sina kunder och som vid en viss avstämningstidpunkt inte har blivit betalda. Kundreskontran är med andra ord en specifikation av innehållet på kontot “1510 Kundfordringar”, som finns ikontoklass 1 i BAS-kontoplanen. Kundreskontran skall vara så upplagd att man lätt kan följa upp
förfallodagar och förfallobelopp på alla fordringar. Se reskontra.
68
Leverantörsreskontra
är en sammanställning över de fakturor som företaget har fått från var och en av sina leverantörer och som vid en viss avstämningstidpunkt inte har blivit betalda.
Leverantörsreskontran är med andra ord en specifikation av innehållet på kontot “2440
Leverantörsskulder”, som finns i kontoklass 2 i BAS-kontoplanen. Leverantörsreskontran skall vara så upplagd att man lätt kan se vilka fakturor och vilka belopp avseende skulder som skall betalas under de kommande dagarna. Se reskontra.
69
Leverantörsskuld
är en skuld till en leverantör av varor. Leverantörsskulder återfinns under
rubriken “Kortfristiga skulder” på balansräkningens passivsida. Likvida medel är direkt tillgängliga pengar som kontanter och tillgångar i kassan, på konton hos Plusgiro eller på konton hos olika banker. Likvida medel återfinns under rubriken
“Omsättningstillgångar”.
70
Långfristiga skulder
återfinns som rubrik på balansräkningens passivsida. Ett exempel på en långfristig skuld är när låntagare och långivare har kommit överens om en återbetalningsperiod som sträcker sig över en längre tidsperiod än ett år.
71
Materiella anläggningstillgångar
återfinns under rubriken “Anläggningstillgångar” på balansräkningens aktivsida. De är tillgångar som har en fysisk substans, som t.ex. en byggnad eller en maskin.
72
Nettoomsättning
är intäkter från sålda varor och utförda tjänster under ett räkenskapsår, eller en
viss period, som ingår i företagets normala verksamhet, med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen. Begreppet finns definierat i både BFL och ÅRL. Synonyma begrepp är försäljning, försäljningsintäkt och omsättning.
73
Nyttjandeperiod
är den tid under vilken en materiell, eller immateriell, anläggningstillgång
förväntas bli använd för sitt ändamål. Nyttjandeperioden kan löpande omprövas. Begreppet används för att få fram årets avskrivning enligt plan i bokslutsarbetet för en viss anläggningstillgång. Nyttjandeperiod har ersatt begreppet ekonomisk livslängd (det antal år som en anläggningstillgång bedöms kunna bidra till verksamheten på ett ekonomiskt försvarbart sätt). De två begreppen är inte synonymer, utan har olika innebörd. De två begreppen sammanfaller
dock ofta, men inte alltid.
74
Obeskattade reserver
återfinns på balansräkningens passivsida. Obeskattade reserver är vinster
som ännu inte har beskattats, men som kommer att beskattas i framtiden. De uppkommer när företaget gör bokslutsdispositioner i bokslutsarbetet, vilket i sin tur påverkar resultatet före skatt.
Obeskattade reserver kan ses som en mellanform av eget kapital och skulder. Det ses tydligast i samband med koncernredovisningen, där obeskattade reserver inte redovisas i koncernens
balansräkning. I stället redovisas en del av de obeskattade reserverna under eget kapital och en annan del under skulder.
75
Omsättningstillgångar
återfinns på balansräkningens aktivsida. Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att omsättas eller förbrukas inom ett år. Omsättnings- tillgångar uppdelas i rubrikerna “Varulager”, “Kortfristiga placeringar”, “Kortfristiga fordringar”
samt “Kassa och bank”
.
76
Passivsidan
är den sida av balansräkningen som innehåller rubriker för eget kapital, obeskattade reserver, avsättningar och skulder, dvs. balansräkningens kreditsida om den beskrivs på ett T-konto.
77
Periodisering
innebär att utgifter omvandlas till kostnader för den period då anskaffade resurser
förbrukats, och att inkomster omvandlas till intäkter för den period då de faktiskt intjänats, även om inbetalningen från kunder i praktiken sker under en efterföljande period. Periodisering bygger på beaktandet av civilrättsliga värderingsregler för tillgångar och skulder. Den typ av periodisering som genomförs utifrån värderingsregler är att se som en del av det andra steget i bokslutsarbetet. Periodisering av anskaffningsvärdet för materiella och immateriella anläggningstillgångar sker i form av årliga avskrivningar.
78
Redovisat värde
är det värde en som finns på en materiell anläggningstillgång efter att dess
anskaffningsvärde har minskats med ackumulerade avskrivningar enligt plan (enligt
årsredovisningslagen) samt ackumulerade avskrivningar över plan (enligt inkomstskattelagen). Synonymt begrepp är skattemässigt värde.
79
Redovisning
är ett vidare begrepp än bokföring, som i första hand avser mätning. Redovisningen
skall ge sammanställd ekonomisk information till företagets olika externa intressenter.
80
Redovisningsenhet
är för den enhet för vilken löpande bokföring och bokslut görs. Normalt
inom företagsekonomi är det ett företag, som har lönsamhet och därmed överlevnad som mål, som avses. Redovisningsenheter kan emellertid i sin tur brytas ned till mindre enheter.
81
Redovisningsvalutan
är i svenska kronor, eller euro, och är i den valuta bokföringen sker och
bokslutet presenteras. Valutan kan uttrycka värden eller reda pengar.
82
Reskontra
är en specifikation till och åskådliggörande av innehållet på ett visst balanskonto. Normalt specificeras kontot “1510 Kundfordringar” respektive kontot “2440 Leverantörsskulder” vars reskontror då kallas Kundreskontra respektive Leverantörsreskontra. Det finns sökmöjligheter exempelvis per kund respektive per leverantör i kombination med period, t.ex. månad. Där specificeras de
transaktioner, t.ex. fakturor, betalningar och kreditnotor, som är summerade på respektive
konton. Där finns också information om adress, kontaktperson, faktureringsadress samt aktuell fordran alternativt aktuell skuld. Andra vanliga reskontror på ett företag kan avse finansiella instrument, investeringar i materiella anläggningstillgångar, utlägg, projekt, arbetsorder eller lager. Reskontran kan antingen hanteras i ett bokföringsprogram eller föras manuellt. Att bokföra med reskontra innebär att det blir nödvändigt att föra in mer information i samband med bokföringen utöver konton och belopp. Bokför man manuellt, med papper och penna, håller man
vanligen reskontran som ett helt separat register för respektive konto. Använder man däremot ett bokföringsprogram så finns ofta möjlighet att ange vissa reskontror tillsammans med konteringen. Många gånger är informationen som ges i en reskontra av stort värde för företagets operativa verksamhet. En kundreskontra ger svar på vilka kunder som inte har betalat sina fordringar. Rätt uppställd och utformad så kan en kundreskontra även ligga till grund för likviditetsbudgeten. Ett anläggningsregister, som är en reskontra över företagets maskiner och inventarier, ger en god överblick över vilka anläggningstillgångar som finns i rörelsen, när de köptes in och till vilket
värde, vilken nyttjandeperiod de har och med hur mycket de är avskrivna och så vidare.
Reskontra kan också vara den funktion inom en organisation där man arbetar med reskontrorna. Synonymt begrepp är sidoordnad bokföring. Se kundreskontra respektive leverantörsreskontra.
83
Resultatkonton
är de konton som i bokslutsarbetet avläses mot resultaträkningen. Det är alltså
en benämning på konton som påverkar företagets resultat för en period i form av intäkter och kostnader. Resultatkonton kan vidare uppdelas i inkomstkonton respektive utgiftskonton för denlöpande bokföringen, vars innehåll i bokslutsarbetet omvandlas till intäkter respektive kostnader
för en period. I BAS-kontoplanen återfinns resultatkonton i kontoklasserna 3-8.
84
Resultaträkningen
är en uppställning som visar företagets intäkter och kostnader för en viss
period. I bokslutsarbetet avläses samtliga resultatkonton mot resultaträkningen. En
resultaträkning då den presenteras i rapportform kan sägas bestå av tre delar. I den första delen
visas rörelsens intäkter och rörelsens kostnader, dvs. de intäkter och kostnader som har med
verksamheten att göra. Skillnaden mellan dem kallas “Rörelseresultatet”. Därefter beaktas i den
andra delen finansiella poster som t.ex. ränteintäkter och räntekostnader, vilket leder fram till
“Resultat efter finansiella poster”. I den tredje, och sista, delen av resultaträkningen beaktas t.ex.
bokslutsdispositioner och skatt. På den sista raden i resultaträkningen visas “Årets resultat”. Om
resultaträkningen presenteras i form av ett T-konto återfinns kostnader i debet samt intäkter i
kredit. Ett resultatbegrepp som brukar urskiljas separat ur resultaträkningen för analyssyfte är
“Bruttoresultat”, som erhålls genom att från nettoomsättningen (försäljningsintäkten) subtrahera
bort kostnaden för sålda varor. Bruttoresultatet är särskilt betydelsefullt i handelsföretag där
sålda varors kostnad kan vara en stor post i resultaträkningen. Bruttoresultatet skall täcka alla
övriga kostnader i handelsföretaget.
85
Råbalansen
är en sammanställning av periodens hittills bokförda affärshändelser och vilande
konton, där så väl debet som kredit finns angivna för respektive konto. Se saldobalans.
86
Räkenskapsår
r ett år för en juridisk persons räkenskaper. Räkenskapsåret kan, men måste inte,
sammanfalla med verksamhetsåret. Ofta används det vanliga kalenderåret, dvs. från den 1 januari
till och med den 31 december som räkenskapsår. Brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som har
balansdag på annan dag under kalenderåret än den 31 december. Om särskilda skäl finns kan den
bokföringsskyldige ansöka hos Skatteverket om att få ha en annan period av tolv
kalendermånader. Synonyma begrepp är redovisningsperiod och period. Period kan alltså
uttrycka delar av ett räkenskapsår, som en vecka, en månad eller ett kvartal.
87
Ränta
är priset för lån av pengar. Den betalas en eller flera gånger under året, och bokförs då i
den löpande bokföringen. Räntan är inte en del av skulden för lånet. Upplupen ränta bestäms i
bokslutsarbetet.
88
Saldobalansen
är en sammanställning av periodens hittills bokförda affärshändelser inklusive
vilande konton, där mellanskillnaden mellan debet och kredit är angivna för respektive konto. I
ett bokföringsprogram skrivs saldobalansen ut i form av en balansrapport respektive en
resultatrapport.
89
Skulder
återfinns på balansräkningens passivsida och uppdelas i långfristiga skulder och
kortfristiga skulder. Skulder är förbindelser att betala pengar i form av en viss summa till en viss
mottagare ett visst datum. Skulder i form av ett banklån delas upp i delar, amorteringar, vilka
återbetalas till banken. Skulder, tillsammans med eget kapital, anger hur anskaffningen av
tillgångarna har finansierats.
I Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och
koncernredovisning (K3) definieras en skuld som en befintlig förpliktelse för företaget till följd
av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett utflöde av resurser som innefattar
ekonomiska fördelar. Ett viktigt kännetecken på en skuld är att företaget har en befintlig
förpliktelse att agera eller prestera på ett visst sätt. Förpliktelse är i detta sammanhang antingen
en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse. En legal förpliktelse är en rättsligt bindande
förpliktelse till följd av ett kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund. En informell förpliktelse härrör från ett företags agerande genom att det på grund av en etablerad praxis med
mera tillräckligt utförligt har visat externa parter i företagets omgivning att det påtar sig vissa
skyldigheter. Därigenom har det skapats en välgrundad förväntan hos de externa parterna att
företaget kommer att fullgöra sina skyldigheter (punkt 2.13).
90
Sålda varors kostnad
(SVK) är den förbrukning av varor om har skett under ett räkenskapsår
eller en period. I det andra steget i bokslutsarbetet sker en bestämning av värdet på varulagret på
balansdagen. Förändringsposten som uppkommer används för att periodisera utgiften för inköp
av varor till en kostnad för räkenskapsåret eller perioden.
Sålda varors kostnad kan matematiskt tecknas som:
SVK = värdet på IB lager + utgiften för inköp av varor – värdet på UB lager
Ett synonymt uttryck är kostnad för sålda varor, KSV. Se bokslutsarbetet och värdering
91
Tillgångar
återfinns på balansräkningens aktivsida. Tillgångar anger vad som har anskaffats,
medan eget kapital och skulder anger hur det som har anskaffats har finansierats. Tillgångar kan
antingen vara anläggningstillgångar eller omsättnings-tillgångar. Summa tillgångar är alltid lika
stor som summan av eget kapital och skulder.
I Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och
koncernredovisning (K3) definieras en tillgång som en resurs över vilken företaget har det
bestämmande inflytandet till följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett
inflöde av resurser, som innefattar framtida ekonomiska fördelar.
En tillgångs framtida ekonomiska fördelar utgörs av dess möjlighet att direkt eller indirekt bidra
till flödet av likvida medel till företaget. Dessa kassaflöden kan komma från användning av
tillgången eller från avyttring av tillgången. Även en kostnadsbesparing kan innebära framtida
ekonomiska fördelar.
Fysisk form, som för materiella anläggningstillgångar, är inte en avgörande egenskap för en
tillgång. Exempelvis så saknar immateriella tillgångar fysisk form.
Äganderätten är inte avgörande när det gäller att fastställa om företaget har en tillgång eller inte.
Exempelvis så är leasad egendom en tillgång om företaget har det bestämmande inflytandet över
de ekonomiska fördelar som förknippas med tillgången, som t.ex. vid finansiell leasing (punkt
2.12).
En utgift skall inte redovisas som tillgång i balansräkningen om det inte bedöms som sannolikt
att ekonomiska fördelar till följd av utgiften kommer att tillföras företaget under efterföljande
räkenskapsår. I ett sådant fall skall utgiften istället direkt föras som en kostnad i
resultaträkningen (se BFNAR 2012:1, punkt 2.19).
92
Upplupen ränta
är den ränta som har uppkommit för ett lån efter den senaste betalningen av
ränta. Låntagaren har därför denna i skuld till långivaren i bokslutet. Den upplupna räntan skall
beräknas i det första steget i bokslutsarbetet. Se bokslutsarbetet.
93
Upplupna intäkter
är affärshändelser som inte fakturerats av företaget och därmed har inga
inkomster uppkommit, men som i bokslutet ändå utgör intäkter för året. Upplupna intäkter kan
gälla utförda tjänster eller levererade varor där avsikten är att de skall faktureras under en senare
period. Det kan t.ex. gälla större bygg- eller entreprenadprojekt som löper över flera år. I sådana
fall kan en andel av det avtalade priset tas upp som upplupen intäkt, i förhållande till nedlagt
arbete under en period eller till hur stor del av projektet som färdigställts. Det innebär att den
utförda tjänsten med mera är en intäkt för räkenskapsåret, eller perioden, och att företaget har en fordran (en interimsfordran). I detta fall saknas en naturlig verifikation. Istället skapas ett särskilt
underlag, en bokföringsorder, som fyller funktionen som verifikation.
94
Upplupna kostnader
är affärshändelser som inte fakturerats och därmed har inga utgifter uppkommit, men som i bokslutet ändå utgör kostnader för året. Ett exempel är att företaget har förbrukat inköpt material, men samtidigt har man inte fått någon faktura från leverantören av materialet. Det innebär att förbrukningen är en kostnad för perioden, och att företaget har en skuld till leverantören (en interimsskuld). I detta fall saknas en naturlig verifikation. Istället skapas ett särskilt underlag, en bokföringsorder, som fyller funktionen som verifikation.
95
Utbetalningar
är ersättningen till leverantörer vid företagets anskaffning av resurser och till
banken vid amortering av ett lån. Utbetalningar uppstår i den löpande bokföringen och påverkar
endast balanskonton.
96
Utgifter
uppstår i samband med den löpande bokföringen, då anskaffning av resurser sker. Då
debiteras normalt ett konto för utgifter i kontoklasserna 4-8 i BAS-kontoplanen och krediteras ett balanskonto i den löpande bokföringen. Utgifter avser anskaffningstillfället och värdet på
resursanskaffningen. I praktiken anses utgiften uppstå när företaget får fakturan från
leverantören.
Ett undantag från det beskrivna rör utgifter för anskaffning av varumärken, byggnader, maskiner,
inventarier med mera, dvs. för immateriella och materiella anläggningstillgångar. Man räknar
normalt med att de immateriella och materiella anläggningstillgångarna inte är förbrukade redan
under perioden då de anskaffas, utan att de kan användas i verksamheten under flera år framåt.
Vid inköpet debiteras därför anskaffningsvärdet (utgiften) för den immateriella eller materiella
anläggningstillgången på sitt huvudkonto i kontoklass 1 Tillgångar i BAS-kontoplanen. I
bokslutsarbetet fördelas sedan utgiften över anläggningstillgångens så kallade nyttjandeperiod i
form av en avskrivning, en periodiserad utgift, i resultaträkningen för ett räkenskapsår.
Periodisering sker också för utgifter för inköp av varor, då man beaktar förändringen av värdet
på varulagret, en omsättningstillgång, i bokslutsarbetet. Utgifter som inte skall periodiseras är de som i sin helhet tillhör ett visst räkenskapsår. Det kan t.ex. vara utgifter för drivmedel till ett fordon. Bensinen har anskaffats och förbrukats i sin helhet under perioden och utgör därmed en del av periodens totala kostnad i resultaträkningen för året.
Se periodisering, värdering och återkommande periodisering.
97
Utgiftskonton
är konton som normalt debiteras i den löpande bokföringen, och vars innehåll i
bokslutsarbetet görs om till kostnader.
98
Utgående balans
(IB) består av värdet av det som företaget har med sig i form av tillgångar, eget kapital och skulder till nästa räkenskapsår eller period.
99
Varulager
(lager) återfinns under rubriken “Omsättningstillgångar” på balansräkningens
aktivsida. Varulagret anger värdet av material och varor som företaget har på sina lager på
balansdagen.
100
Verifikation
är ett underlag för bokföringen. Det kan antingen vara underlag som företaget själv
tar fram, som t.ex. en faktura till en kund, en kreditnota till en annan kund, ett kvitto från ett
kontant inköp och ett lönebesked till en anställd, eller underlag som någon annan tar fram som
t.ex. en faktura från en leverantör eller en avräkningsnota från en bank. En tredje typ av
verifikationer är de som upprättas av företaget i bokslutsarbetet, och som är en följd av t.ex.
rättelser av tidigare bokföring, periodiseringar av interimsfordringar och interimsskulder och
avskrivningar på maskiner m.m. I samtliga dessa fall saknas naturliga verifikationer. Istället
skapas ett särskilt underlag, en bokföringsorder, som fyller funktionen som verifikation. När
verifikationen kommer till den person inom företaget som sköter bokföringen ges verifikationen ett unikt löpnummer, ett verifikationsnummer. Sedan bokförs den enligt dubbel bokföring på två
konton där det ena kontot debiteras och det andra kontot krediteras.
101
Verifieringskedjan
utgörs av hänvisningar och t.ex. löpnummer, som gör det möjligt att följa
bokföringsposter från verifikation, via grundbokföringen till huvudbokföringen och slutligen till
resultaträkningen eller balansräkningen i årsredovisning/årsbokslut eller omvänt. En
verifieringskedja är en kronologisk kedja, med alla steg från början till slutet, över de åtgärder
som en ekonomisk transaktion skapar i bokföringen. Beroende på hur många länkar som kedjan
innehåller, så kan verifieringskedjan antingen vara enkel eller mer komplicerad. Att följa en
leverantörsfaktura hör till de enklare kedjorna och kan se ut som följer: den första länken i
verifieringskedjan är när företaget mottar fakturan från leverantören. Sedan följer man
transaktionen genom leverantörsreskontran och avslutar slutligen kedjan med att reglera skulden
genom att fakturan betalas. Identifieringen av verifieringskedjan gör det lättare att säkerställa att
transaktioner sker smidigt och enligt god redovisningssed.
102
Verifikationslistan
i ett bokföringsprogram visar grundbokföringen.
103
Verifikationsnummer
är ett unikt löpnummer för identifiering av affärshändelsen, och det skall
framgå på verifikationen. Tanken är att verifikationerna skall ordnas i löpnummerordning, så att det är enkelt att följa bokföringen. Löpnummerserien skall vara obruten under året. Vidare skall verifikationerna förvaras i nummerordning i en pärm.
104
Vilande konton
är vissa konton bland balanskontona som förblir vilande, dvs. de rörs inte i
samband med den löpande bokföringen, utan det är först i bokslutsarbetet som de kommer till
användning. De återfinns i kontogrupp 17, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, och i
kontogrupp 29, Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, i BAS-kontoplanen. Andra vilande
konton som är tillgångar är “1400 Lager” och “1610 Kortfristiga fordringar hos anställda”. Devilande kontona används vid återkommande periodiseringar som rör interimsfordringar eller
interimsskulder. Se avläsningsmetoden (netto), interimsfordringar, interimskonto och
interimsskulder.
105
Värdering
av företagets tillgångar och skulder sker som en del av det andra steget i
bokslutsarbetet. Formella värderingsregler för de företag som skall upprätta en årsredovisning
återfinns i kapitel 4 i ÅRL. Hittills så har lagen, som är en ramlag där olika frågor inte regleras i
detalj, kompletterats med rekommendationer för bland annat värderingsfrågor från svenska
normgivare. Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) tar fram allmänna råd för
företag som inte är noterade, vilka också omfattar värderingsregler, med tillhörande vägledning
för olika kategorier (K) av företag.
106
Årsbokslutet
kan ses som ett dokument med en förenklad form av innehållet i en årsredovisning. Att sammanställa ett årsbokslut handlar, precis som vid årsredovisningen, om att stämma av den löpande bokföringen och genomföra ett bokslutsarbete för ett räkenskapsår eller en period. Ett årsbokslut innehåller en balansräkning, en resultaträkning och vissa noter. Ett
årsbokslut behöver, till skillnad från årsredovisningen, inte offentliggöras.
107
Årsredovisningen
är ett dokument som upprättas i aktiebolag och i vissa andra större företag.
Dokumentet är en sammanställning av ett företags redovisning och förvaltning för ett
räkenskapsår. En årsredovisning består, enligt ÅRL, av en balansräkning, en resultaträkning, en
rad noter och en förvaltningsberättelse. Under vissa förutsättningar ingår även en
kassaflödesanalys. En årsredovisning skall offentliggöras hos Bolagsverket.
108
Årsredovisningslagen
behandlar innehållet i årsredovisningen, årsbokslutet och det
förenklade årsbokslutet. Här finns också värderingsregler för tillgångar och skulder.
