Begrepp Flashcards
Affärshändelse
En transaktion, med ekonomiska förtecken, med en motpart i företagets omvärld. Affärshändelsen innebär att både storleken och sammansättningen av tillgångar, eget kapital, skulder, inkomster och/eller utgifter förändras. Det innebär sammantaget att företagets förmögenhet ändras.
Amortering
Återbetalning av ett lån. Återbetalningen kan ske i lika stora poster. I samband med lånet tecknas ett avtal mellan parterna om amorteringstidens längd och antalet amorteringsperioder.
Anläggningstillgångar
Återfinns på balansräkningens aktivisida. Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att behållas för att användas under en längre tid än ett år, dvs. att stadigvarande bruk innehas.
Anskaffningsvärdet/-utgiften
Är de totala utgifterna, dvs. inte bara inköpspriset, företaget haft för att anskaffa anläggnings- eller omsättningstillgång.
Attestera
Innebär att skriftligt godkänna, på t.ex. en verifikation, att något är riktigt.
Avskrivningen
Är en systematisk periodisering av materiella och immateriella anläggningstillgångars anskaffningsvärden över deras respektive nyttjandeperiod, dvs. över den til under vilken tillgången i fråga förväntas bli använd för sig ändamål. Avskrivningen är med andra ord en periodisering över tiden av utgiften för det som har anskaffats, och den uttrycker den materiella, eller immateriella anläggningstillgångens värdeminskning. Att avskrivning ska ske regleras civilrättsligt i ÅRL, och beaktas därmed först i bokslutsarbetet. Avskrivningen är vanligtvis linjär (proportionell). Årets avskrivning enligt plan = Anskaffningsvärdet/Nyttjandeperioden. I resultaträkningen blir årets avskrivning en del av rörelsens kostnader. I balansräkningen minskar årets avskrivning av anläggningstillgångens kvarstående bokförda värde.
Avsättningar
Återfinns på balansräkningens passivsida. Avsättningar är förpliktelser som är säkra eller sannolika beträffande sin förekomst, men som är ovissa ifråga om beloppet eller tidpunkten då de ska infrias. Avsättning innebär att företaget gör en reservering för utgifter vilka man antar skall uppkomma i framtiden, exempelvis pensioner. Avsättningen medför att utgifterna blir kostnader i resultaträkningen
Balansdag
Räkenskapsårets sista dag och den tidpunkt då en balansräkning och resultaträkning ska upprättas.
Balansidentitet
a) är ett matematiskt samband som säger att summan av tillgångar är lika med summan av eget kapital plus summan av skulder (trekontoteorin). Balansekvationen ‘‘T = E + S’’ inget vilka balanskonton som värdemässigt ökar i debet, dvs T, och vilka som värdemässigt ökar i kredit, dvs EK & S.
b) är ett matematiskt samband som säger att summan av tillgångar plus summan av utgifter är lika med summan av eget kapital och skulder plus summan av inkomster (fyrkontoteorin). Balansekvationen ‘‘T + U = E’’ och ‘‘S + I’’ anger dels vilka balanskonton, dels vilka resultatkonton som värdemässigt ökar i debet dvs T och U, och vilka som värdemässigt ökar i kredit, dvs EK, S samt I.
Balanskonton
Är de konton som bokslutsarbetet avläses mot balansräkningen. Benämning på konton som påverkar företagets ställning vid en viss tidpunkt, dvs. tillgångar samt eget kapital och skulder. I BAS-kontoplanen återfinns balanskonton i kontoklasserna 1 och 2.
Balansräkningen
Är en uppställning av företagets tillgångar samt eget kapital och skulder på balansdagen. I bokslutsarbetet avläses samtliga balanskonton mot balansräkningen. Balansräkningen ger en ögonblicksbild av företagets ekonomiska ställning. Balansräkningen presenteras vanligen i rapportform i form av två kolumner med tillgångar, dvs. vad som har anskaffats i den ena och hur det anskaffade har finansierats i den andra. Sidan med tillgångar kallas aktivsidan och sidan med eget kapital och skulder kallas passivsidan
Balansomslutning
Är summan av alla tillgångar, som i sin tur är lika med summan av eget kapital och alla skulder.
Löpande bokföring
Innebär att löpande föra bok över verksamhetens affärshändelser, vilket ser med hjälp av dubbel bokföring. Löpande bokföring sker på balanskonton och resultatkonton löpande under räkenskapsåret. Det är också en sammanfattande benämning på grundbokföringen och huvudbokföringen. Reglerna om löpande bokföring, en del av bokföringsskyldigheten, återfinns i BFL.
Grundbokföring
Bokföring i kronologisk ordning
Huvudbokföring
Bokföring i systematisk ordning
Bokföringsorder
Verifikation
Bokföringspost
Defineras enligt BFL som varje enskild notering i grundbokföringen eller i huvudbokföringen
Bokföringsskyldighet
Omfattar varje näringsidkare. Juridiskt sett innebär bokföringsskyldigheten att man måste ha en löpande bokföring, upprätta bokslut med en balansräkning och en resultaträkning samt arkivera räkenskapsmaterialet.
Bokfört värde
Definieras här som skillnaden mellan anskaffningsvärdet för en materiell eller immateriell anläggningstillgång och de ackumulerade avskrivningar enligt plan som är gjorda på den materiella anläggningstillgången ifråga. Synonymt begrepp är bokfört restvärde. På anskaffningsvärdet dras vanligtvis alla avskrivningar enligt följande: Anskaffningsvärdet - ackumulerade avskrivningar enligt plan = bokfört värde, högsta värde enligt årsredovisningslagen - ackumulerade avskrivningar över plan = redovisat värde, lägsta värde enligt inkomstskattelagen.
Bokslut
Är i dagligt tal en regelbunden genomförd sammanställning av ett företags redovisning. Dokumentet innehåller minst en balansräkning och en resultaträkning.
Bokslutsarbetet
Kan sägas bestå av fyra steg. Det första steget är avstämning av redovisningen som sker mot innehållet i den sidoordnade bokföringen och likaså ett genomförande av de återkommande periodiseringar som normalt finns. Det leder fram till en uppdaterad balansrapport och en ny och uppdaterad resultatrapport ur bokföringsprogrammet. De andra steget avser värderingen av tillgångar och skulder. Det leder fram till en ny och uppdaterad balansrapport och en ny och uppdaterad resultatrapport ur bokföringsprogrammet. Det tredje steget avser beaktandet av bokslutsdispositioner, dvs sambandet mellan redovisning och beskattning. Det leder slutligen fram till en balansräkning och resultaträkning ur bokföringsprogrammet. Det fjärde och sista steget i bokslutsarbetet avser framställandet av årsredovisningen. I dokumentet ingår bl.a. en balansräkning och resultaträkning. Marton har en motsvarande indelning i tre steg, i stället för bokslutsarbete används begreppet redovisningsprocessen.
Bokslutsdag
Den dag då årsredovisningen undertecknas, vilket normalt inträffar ett par månader efter balansdagen.
Bokslutsdispositioner
Åtgärder, helt enligt svensk inkomstskattelag (IL), som vidtas vid bokslutsarbetet. Tanken är att företaget skall ha möjlighet att skjuta upp beskattningen av delar av resultat. Åtgärderna skall både synas i företagets deklaration och i företagets redovisning. Så länge sambandet mellan redovisning och beskattning finns skall rubriken ‘‘bokslutsdispositioner’’ återfinnas i resultaträkningen. Motsvarande rubrik i balansräkningen är ‘‘obeskattade reserver’’.
Check(räknings)kredit
Kan användas för att tillfälligt förbättra likviditeten. När ett företag behöver kapital för en expansion i form av t.ex. en utbyggnad av lokaler, ett inköp av maskiner eller annan större investering är banklån ett alternativ. Men för att tillfälligt förstärka företagets likviditet, utan att behöva låna en specifik summa, kan ett företag ansöka om en så kallad checkkredit (observera att idag har checkar ersatts av kort, men checkkrediten fungerar på samma sätt även med kort). En checkkredit kan knytas till ett bankkonto som företaget har hos en viss bank. Checkkrediten är alltså ett enkelt sätt att kortsiktigt låna pengar av banken. Kreditbeloppet på kontot och kortet bestäms individuellt. Checkkrediten innebär att företaget löpande kan låna pengar på bankkontot upp till ett visst belopp (limit). Ränta betalas för det belopp företaget har utnyttjat och inte på hela kreditbeloppet. Det är en del av fördelarna med en checkkredit, nämligen att företaget inte belastas med ränta för en större kredit, dvs. lån av pengar för en kortare tid, än den företaget för stunden utnyttjar.
Debet
Är vid manuell bokföring den vänstra sidan av ett T-konto. I ett bokföringsprogram betecknas debet med ett plustecken, men som normalt inte sätts framför beloppen som skall bokföras.
Debitera
i dubbel bokföring innebär att föra in en affärshändelse på debetsidan av ett konto. På balanskonton gäller följande:
Att debitera ett konto för tillgångar innebär att dess värde ökar.
Att debitera ett konto för eget kapital och skulder innebär att dess värde minskar.
För resultat konton gäller följande:
Att debitera ett konto för inkomster i den löpande bokföringen (alternativt ett konto för intäkter i bokslutsarbetet) innebär att utgifterna (intäkterna) minskar.
Att debitera ett konto för utgifter i den löpande bokföringen (alternativt ett konto för kostnader i bokslutsarbetet) innebär att utgifterna (kostnaderna) ökar.
Dubbel bokföring
Varje affärshändelse ska bokföras med ett lika stort belopp på två konton, i form av en debitering och kreditering.
Eget kapital
Återfinns på balansräkningens passivsida. Eget kapital är skillnaden mellan värdet av summa tillgångar och summa skulder i företagets balansräkning. Ur företagets perspektiv kan det egna kapitalet ses som en skuld till ägarna. Eget kapital uppstår antingen genom att ägarna skjuter till kapital eller genom att företaget samlar på sig vinster över flera år. Om ett företag går med förlust måste den täckas av eget kapital
Extern redovisning
Styrs av svensk lagstiftning och normer för redovisning från svenska och internationella normgivare. Extern redovisningens syfte är att minst en gång om året presentera företagets resultat för räkenskapsåret och ekonomiska ställning på balansdagen för externa intressenter. Extern redovisningens information skall även kunna användas för avstämning av interna budgeter för kostnader och intäkter
Fakturan
är ett skriftligt krav på betalning genom vilket fordringsägaren (borgenären) kräver betalt från den betalningsskyldige (gäldenären). Fakturan är också det underlag som ger information om en affärshändelse med omvärlden. Fakturan är en verifikation vid den löpande bokföringen. En kundfaktura, som utställs vid försäljning av varor på kredit till en kund, ger upphov till en kundfordran i bokföringen. En leverantörsfaktura, som erhålls vid inköp av varor, ger upphov till en leverantörsskuld i bokföringen. Båda bokförs enligt principerna för dubbel bokföring.
Finansiella anläggningstillgångar
Återfinns under rubriken’‘anläggningstillgångar’’ på balansräkningens aktivsida. De är tillgångar som är placerade i t.ex. aktier utifrån ett långsiktigt perspektiv. Här ingår också kapital som företaget i sin tur lånat ut långsiktigt till andra företag
Finansiella poster
Består av t.e.x ränteintäkter respektive räntekostnader för ett räkenskapsår, eller en period, återfinns i den mellersta delen av resultaträkningen.
Finansiella överföringar
sker genom en debitering av ett balanskonto (finanskonto) och en kreditering av ett annat balanskonto (finanskonto) i den löpande bokföringen. Ett exempel är amorteringen av ett lån eller betalningen från en sedan tidigare fakturerad kund.
Fysisk person
Är en privatperson. En fysisk person, som bedriver näringsverksamhet, är alltid
bokföringsskyldig. För en fysisk person sammanfaller räkenskapsår (12 månader) alltid med kalenderår.
Förenklat årsbokslut
Är ett årsbokslut uppställt på ett förenklat sätt, och innehåller en balansräkning och en resultaträkning. Ett förenklat årsbokslut är tillåtet för enskilda firmor med en omsättning på högst tre miljoner kronor.
Företag
Definieras enligt BFL som en fysisk eller juridisk person, som är bokföringsskyldig.
Företagsformer
Är juridiska former som t.ex. enskild firma, handelsbolag (HB) och aktiebolag (AB). Mellan företagsformerna finns en rad skillnader som t.ex. sättet att redovisa eget kapital. fördelning av resultatet, att vara juridisk person (t.ex så ses AB och HB som separata juridiska enheter) kontra fysisk person (t.ex en enskild firma, där ägarens och företagets ekonomi inte ses som åtskilda) och så vidare.
Förutbetalda intäkter
Är affärshändelser som har bokförts i den löpande bokföringen som inkomster, men som i bokslutsarbetet inte utgör intäkter för året. Ett exempel på förutbetalda intäkter är ett förskott från en kund, på prestationer som företaget ännu inte har utfört. Det innebär att förskottet inte är någon intäkt för räkenskapsåret eller perioden, utan istället har företaget en skuld till kunden (en interimsskuld).
Förutbetalda kostnader
Är affärshändelser som har bokförts i den löpande bokföringen som utgifter men som i bokslutsarbetet inte utgör kostnader för året. Ett exempel på förutbetalda kostnader är ett förskott av pengar som företaget har betalat till en leverantör för ännu inte levererade varor. Det innebär att förskottet inte är någon kostnad för räkenskapsåret eller perioden, utan istället har företaget en fordran hos leverantören (en interimsfordran).
Förvaltningsberättelse
Är en del av en årsredovisning. Den innehåller bl.a. en beskrivning av vad som hänt under räkenskapsåret. I ÅRL finns de fullständiga anvisningarna för dess innehåll.
God redovisningssed
Är innehållet i lag, föreskrifter, normer som grundas på praxis samt rekommendationer från normgivande organisationer. Enligt BFL är det bokföringsnämnden (BFN) som ansvarar för utveckling av god redovisningssed.
Gottskriva
Är ett äldre begrepp som används i samband med bokföring för att uttrycka att t.ex. en ränta har tillgodoräknats företaget på dess konto i en bank.
Grundbokföring
innebär att alla affärshändelser skall löpande bokföras på ett sådant sätt att de kan presenteras i den ordning som de har registrerats. De bokförs i en kronologisk ordning, dvs. i den ordning som affärshändelserna uppträder i tiden, och post för post efter verifikationsnummer. Kontanta in- och utbetalningar måste bokföras senast påföljande arbetsdag. Med kontanta in- och utbetalningar menas transaktioner som rör kassan och övriga poster som bildar likvida medel. Kassabokföringen kan dock göras separat.
Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. Huvudprincipen är att grundbokföringen skall göras undan för
undan, kronologiskt, i anslutning till affärshändelserna för att skapa en löpande överblick över hur verksamheten går.
För att kunna använda t.ex. en redovisningsbyrås tjänster, måste man arbeta med en viss fördröjning. Enligt god redovisningssed får de affärshändelser som har inträffat under en viss månad bokföras senast under den påföljande månaden. Längre fördröjning kan godtas bara vid t.ex. sjukdom eller mycket hög och tillfällig arbetsbelastning.
