Barn och unga tentamen Flashcards
Fråga 1. ger tre exempel på faktorer/ mönster i samspelet/ relationen mellan föräldrar och barn som är relevant för utveckling av problem hos barn och ungdomar. Beskriv kort var och en av faktorerna och förklara på vilket sätt faktorn ifråga bidrar till risk eller skydd (3p).
1) dålig anknytning (otrygg/ desorganiserad): en riskfaktor för ökad problematik/ droganvändning, brottslighet etc.) Att man har förälder som inte tolkar barnets signaler på ett bra sätt och skapar otrygg värld. 2) trygg anknytning (säker anknytning): en skyddsfaktor, föräldrarna föräldrar är aktiva och intresserar/engagerade i barnets liv. Tolkar varningssignaler på ett bra sätt och ge en bild av en trygg värld (minskad risk för kriminalitet). 3) föräldrarna höga krav och hög skyddande faktor: barn som du tillsagda vad de ska göra, hur vi ska leva och på vilket sätt det ska leva, samt att föräldrarna försöker skydda barnet i en alltför stor grad har visat på problem hos barnens dagliga fungerande. Risk för att utveckla ångest och depression.
Fråga 2. förklara vad som utmärker systemsikt/ kontextuellt perspektiv på behandling jämfört med individualpsykologisk. Motivera också varför den systemiska perspektivet är särskilt viktigt att beakta behandling av barn och ungdomar (2p).
Ett systemsikt perspektiv tar hjälp av att samla in information från flera olika källor samtidigt, att man försöker ringa in ett problem med hjälp av information från ex: barnet, förälder och lärare. Det individualpsykologiska tillvägagångssättet präglas av att psykologen använder sin kunskap och expertis på den information som fås att patienten. Ett systemiskt tillvägagångssätt är fördelaktigt för att studera problemet utifrån en biopsykosocial modell, att man får mer information om hur problemet har uppstått, vad som triggar och bibehåller problemet. Dvs. En bättre grund som gör att psykologen genomföra en bättre behandling.
Fråga 3. Ge två exempel på hur man är förebyggande eller behandlande verksamheter kan använda kunskap om risk och skyddsfaktorer. Exempel ska beskriva den direkta nyttan av att känna till risk och skyddsfaktorer (hej endast allmänna påståenden av typen “Det är viktigt att förstå hur problem utvecklas…”) (2p).
om man känner till riskfaktorer (ex: tidig brottslighet, pojke och tidig debut av alkohol. För barn 6-11 år). Så är det extra viktigt att reda ut dessa saker vi informationsinsamlingen vid ett första möte om din patient är en 10-årig kille med svårigheter. Om man istället känner till skyddsfaktorer, och vet om att du kan förändra/ påverka dessa, så kan du integrera dessa i behandlingen eller i ett förebyggande syfte. Både kunskap om skydds och riskfaktorer kan vara bra att informera allmänheten om (föräldrarna), dessa har en stor påverkan på barnen.
Fråga 4. både boken och på föreläsningen har vikten av att komma fram till en gemensam formulering/ förklaring av problemen betonats. I boken kallas det för developing a shared formulation och ett exempel från föreläsningarna är genogram (familjeträd). Beskriv kort vad gemensam formulering kan innehålla och beskriv något sätt som den kan vara till nytta i behandlingen (2p).
En gemensam formulering brukar förklara patientens dysfunktionella beteende utifrån: barnets (och ibland förälderns) tolkningar, modeller som förklarar symptomen/ dysfunktionella beteende och psyko-edukation. Det viktiga är så går inte dominerar med sin “expertroll”, utan att man kan hjälpa barnet och kvällen för att beskriva hur dysfunktionella beteendet har uppstått just för denna patient, som har x specifika förutsättningar. Det är viktigt för att få en bättre bild av problemet, engagera både föräldrar och barn sant kan ju barnet och föräldrar kunskap om problemet, vilket i sig förbättra behandlingen.
Fråga 5. på föreläsningarna diskuterade betydelsen av att utgå från barnets behov och upplevelser (i boken: being child-centered). Ge två exempel på det kan innebära och varför betydelsefullt (2p).
Det är viktigt att fokusera och anpassa sig till barnet. Ett sätt att uppnå “child-centered” är att använda sig av joint session planning, att tillsammans med barnet sett den agenda för mötet, diskutera och resonera över saker som man bör ta upp under den kommande sessionen (bestäms i början och mötet). Detta ledde till ett större engagemang och gör roligare för barnet (studenter får göra sig hörd) samtidigt förstår föräldern att du vill barnets bästa. Detta gäller även få exempel nummer två, vilket är att få/ begära feedback på bra och dåliga saker. Detta bidrar att man kan anpassa materialet till barnet och då förbättras alliansen/ tryggheten mellan barn och psykolog.
Fråga 6. I boken och på föreläsningarna har föräldrars roll ID-handlingar diskuterats. Föräldrar kan vara involverade i olika grader på olika sätt. Ger två exempel på hur föräldrar kan involveras och vad syftet med involvera på det sättet är (2p).
Föräldrar som Eskort: det finns/ råder en klarhet mellan psykologen och föräldrar att förälder den inte kommer vara så aktiv i behandlingen av barnet, utan att terapin enbart är för barnet och detta erbjuds av psykologen. Ibland kan denna tid bara bra för att man kan lägga ett stort fokus på barnet och föräldrarna är med på detta. (utan att kritisera/ motsäga det barnet säger och terapeutens tillvägagångssätt för problemet). Föräldrar som “co-therapist” (med-terapeut). Föräldern är aktiv i behandlingen/ terapin, man använder sig av föräldern som ett extra verktyg (tillgång) som hjälper till med behandlingen. Detta är bra för att föräldern känner till barnet på ett sätt som terapeuten inte gör, vilket leder till en ökad kunskapsförståelse om barnet och att man kan får observationen hur terapin fungerar i praktiken.
Fråga 7. boken beskrivs den kognitiva interventionen self-talk (brukar kallas “självprat” på svenska), som är särskilt utformad för barn. Beskriv kort hur den går till (2p).
Self-talk är till för att hjälpa barnet att förstå och förändra sina kognitioner/ tankar. (med stöd från terapeuten, men det är enbart barnet självt som kan förändra tankarna). Kort beskrivning: först ska barnet lyckas inse situationen/ beteendet (att det existerar), -> Sedan ska man börja tänka och resonerade detta beteende -> vilket går över till att man tänker på alternativa lösningar/ tankemönster -> ändrar sina/ sitt beteende/ sätt att tänka, här kan man ta hjälp av skälvbelöning, att man gör något belönande. Denna coping-strategi används ofta för att hantera stress (minska stress) hos barn, att vi stressade situationer ska barnet istället fundera på andra sätt som bidrar till avslappning/ minskad stress.
Fråga 8. Två av artiklar om prevention är meta- analyser av förebyggande skolbaserade program för ångest respektive depression. Ge exempel på ett sådant förebyggande program kan innehålla. Beskriv också kort forskningsstödet för ångestförebyggande och depressionsförebyggande kolbaserade program (3p).
Ett förebyggande program var att ge lärare kunskap och verktyg för att hjälpa och hitta barn som har ångest i skolan. Forskningsstöd för denna metod var bättre än depressionsförebyggande, samt att den positiva effekten fanns för ångest för byggande kvarstår oavsett hur dessa verktyg applicerades och av vem (exempel om det var en lärare).
Fråga 9. Alan Kazdin har skrivit en av artiklarna som ingick kurslitteraturen, där resonerar om problemet med bristande tillgång på vård. Detta diskuteras även på föreläsningen om prevention. Beskriv kort kärnan i Kazdins resonemang. ge oss exempel på någon faktor ( generell eller specifik för svenska förhållanden) som har identifierat som hindra tillgängligheten eller effekten av behandling av psykisk ohälsa hos barn/ unga (2p).
Kärnan är att: problemet är inte det att vi inte har tillräckligt bra metoder för att hjälpa barn, utan att vi saknar resurser för att fånga upp och hjälpa barnen. Våra metoder är bra och evidensbaserade, men när det endast är en liten andel som får hjälp så kommer vi inte förbättra samhället. Vi har svårt att fånga upp barn som mår dåligt och har svårt att ge dom hjälp, efter 10 tal år blir problemen komplexa och i värsta fall svårare att behandla. I Sverige finns det lagar som förhindrar en stor del av psykologisk hjälp som kan ges ut. Det råder många etiska dilemman och måste få godkännanden från föräldrarna för att hjälpa barnet. Detta godkännande kan vara svårt att få, pga. Sociala och ekonomiska faktorer eller okunskap.
Vad ska psykologer som arbetar med barn och ungdomar kunna?
- Etik och grundläggande förutsättningar a. Etik (sekretess, professionell hållning) b. Beteendeanalys c. Involvera föräldrar och andra närstående d. Involvera skolan/förskolan 2. Allians i behandlingen a. Empati (ta hänsyn till hela familjen) b. Barnet i centrum c. Kreativitet 3. Samarbete i behandlingen - inkl. barnet a. Gemensam planering av sessioner b. Arbeta med mål c. Ge rational d. Be om feedback e. Mäta utveckling och framsteg 4. Struktur i behandlingen a. Förbereda möten b. Hålla koll på tiden och agendan c. Hemuppgifter 5. Bidra till ökad förståelse a. Undervisning om behandlingsmodell b. Känna igen och sätta ord på känslor c. Identifiera tankar d. Gemensam problemformulering 6. Bidra till acceptans och förändring a. Utveckla coping och acceptans b. Problemlösning c. Tekniker för beteendeförändring d. Tekniker för att förändra tankar
Checklista för Beteendeanalys.
- Problemområden •Problem som är oberoende av varandra 2. Formulera nyckelbeteenden •Beteenden som orsakar problem/lösning 3. Funktionell analys av nyckelbeteenden •ABC av problembeteenden •ABC av målbeteenden 4. Behandlingsplan •Prioriterade problem • Mål • Viktiga A, B och C
Risk för senare våldsbrott (6-11 år)
Riskfaktor (6-11 år) R2 1. Pojke  19 2. Debuterat med brott 17 3. Debuterat med alkohol/droger 8 4. Låg socioekonomisk status 5 5. Antisocialitet inom familjen 5 6. Aggressivt beteende 4 7. Rastlös och impulsiv (ADHD) 3 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn 3
Risk för senare våldsbrott (12-14 år)
Riskfaktor (12-14 år) R2 1. Bortvald av ”bra vänner” 19 2. Antisociala vänner  15 3. Debuterat med brott 6 4. Pojke  5 5. Aggressivt beteende 4 6. Rastlös och impulsiv (ADHD) 4 7. Problem i skolarbete/anknytning till skola 4 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn 4
Skyddsfaktorer mot utåtagerande problem
Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Konventionella aktiviteter Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna
Redogör för Patterson coercion theory
Hur många barn hjälper vi (bild)?
