Bakterier Flashcards

1
Q

Vilka är typiska mikrober?

A

Bakterier, protozoer, alger och fungi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är virus klassade som?

A

De är klassade som mikrober men klassas separat. Våra virus kan normalt sett inte infektera växter och andra däggdjur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur lever mikrober?

A

Många lever ensamma celler eller i små cellkluster men inte så komplexa som djur och växter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför är mikrobiologi viktigt?

A
  1. Sjukdom. Sedan upptäckt av infektiösa mikrober - hygien, rengöring, preventiv medicin, kemoterapi
  2. Jordbruk. Viktiga för produktion av ämnen i jorden – kväve, svavelväten, osv.
  3. Mat och dryck. Fermentering, - alkohol, bröd, ost, yoghurt, mjölksyrade grönsaker, - förstörda matvaror
  4. Kemiska produkter. Antibiotika, kemiska substanser - ex aceton, enzymer
  5. Grundläggande forskning. Växer fort, kort generationstid, snabba genetiska förändringar osv
  6. Bioteknik. T ex genmanipulation och genuttryck, rengöring av vatten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur sker spridning av bakterier främst ?

A

Genom direkt och indirekt kontakt, bland annat genom vatten och mat. Människor består av enormt mycket bakterier. 10% av vår torrvikt består av bakterier (främst i tjocktarmen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en eukaryot cell?

A

Det är såna celler vi har i våran kropp, omfattar främst djur, växter och svampar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är prokaryota celler?

A

Celler som inte har en cellkärna utan bara en kromosom, Hit tillhör bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några skillnader mellan eukaryoter och prokaryoter ?

A
  • Storleken är annorlunda
  • Har ingen kärna (prokaryoter)
  • Ingen meios (prokaryoter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad ingår i bakteriens uppbyggnad?

A

Den yttre delen: Flagellen, kapsel, pili, cellvägg och cellmembran.
Den inre delen: Cytoplasman, kromosomen, Plasmiden, ribosomen och sporer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad gör flagellen för något?

A

Det är bakteriens rörelseorgan. När bakterien är i rörelse mot/ifrån något kallas det kemotaxis.
Positiv kemotaxis = mot näringsämnet
Negativ kemotaxis= från repellenten (farligt ämne)
Flagellens placering bestämmer hur mycket rörlighet den har.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan vi människor se flagellen ?

A

Man kan endast se flagellen genom en speciell färgnings teknik. Det är främst genom stav eller skruv formade bakterier som har flageller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är kapsel och slemlagret i bakterien för något?

A

Dessa är båda skyddande lager runt bakterien. Kapseln innehåller främst glykokalyx (skal av polysackarider, proteiner eller både och.) Slemlagret är mer ett skikt av löst slem. Dessa skyddar mot fagocytos men slemlagret skyddar även mot uttorkning eller märingsförlust och hela omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör fimbrier/pili för något ?

A

Detta är släta, hårlika och proteinstrukturer på ytan av många ffa gramnegativa bakterier. Dessa är bland annat till för att överföra arvsanlag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär grampositiva och gramnegativa celler?

A

Grampositiva celler har en tjockare cellvägg än gramnegativa. Dessa måste färgas på olika sätt för att kunna se dem. (gram-positiva finns mest av på huden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Cellväggen kan utnyttjas för att se skillnad på olika bakterier, hur görs detta?

A

Det görs genom olika sätt att färga bakterierna eftersom cellväggarna ser olika kommer även färgningen bli olika beroende på bakterien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar det med bakterier utan peptidoglykan?

A

Dessa har ingen cellvägg, kallas mykoplasma. Innehåller kolesterol vilket ingen annan bakterie har. Denna påverkas inte av penicillin och vissa arter kan orsaka lunginflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är cellmembranets huvuduppgifter re?

A
  1. Aktiv transport av molekyler
  2. Produktion av energi (oxidativ fosforyleringen)
  3. Syntes av cellväggskomponent
  4. Utsöndring av enzym och toxiner
  5. Behövs för DNA-replikation
  6. Känna av förändring i omgivningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är kromosomens/nukleoiden uppgift?

A

Det är de genetiska materialet. DNA finns inte i kärnmembranet men är ändå samlat i mitten av cytoplasman. Oftast är den cirkulär och en kromosom (kan finnas fler än en).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är plasmidens uppgift ?

A

Kan finnas många i antal, det är en extra kromosomalt, cirkulärt, dubbelsträngat DNA. Har förmågan att helt kopiera sig själv som ett extra DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är farligt med plasmiden ?

A

Ett antal kan innehålla resistensgener mot bland annat antibiotika vilket blir ett allt vanligare problem inom vården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad gör cytoplasman?

A

Det är här nukleioden finns som innehåller kromosomalt DNA och plasmider. Används även till lagring av extra näring och energi. Innehåller även inklusionskropp som fungerar som ett bakterieskafferi.

22
Q

Vad gör en ribosom?

A

Det är proteinfabriken. Ribonukleoprotein komplex som sköter proteinsyntesen.

23
Q

Vad har en bakteriespor för uppgift ?

A

Det är en överlevnads och viloform. Sporerna bildas inne i cellerna (DNA, lite ribosomer och cytoplasman)

24
Q

Vad gör endosporer ?

A

Det är en resistentstruktur som tål hög värme, strålning, alkohol och kyla. Dessa bildas i olika delar av cellen och framförallt i grampositiva bakterier.

25
Q

Hur sker förökningen hos bakterier?

A

Förökningen sker genom delning. Beroende på hur de delar sig hänger ofta ihop i karaktäristiska delningsformer för olika arter.

26
Q

Nämn några viktiga gram-positva bakterier…

A

Gram-positiva kocker; Streptokocker (grupp A, B, C och G), pneumokocker, enterokocker.
Gram-positiva stavar; Clostridium difficile.

27
Q

Nämn några viktiga gram-negativa bakterier…

A

Gram-negativa kocker; Meningokocker, gonokocker.

Gram-negativa stavar; Haemophilus influenzae, bordetella pertussis, campylobacter.

28
Q

Hur sker tillväxten av den prokrayota cellcykeln?

A

För det mesta sker prokaryoter reproduceras sig via binär fission (enklare än mitosis och meiosis). Men detta kan även ske på andra sätt som knoppning, fragmentering eller på andra sätt

29
Q

Vad händer vid binär fission?

A

Det är en relativt enkel typ av celldelning. Vad som händer är att cellen förlängs och kromosomen replikeras (kopieras). Separerar den gamla och nya kromosomen till varsin ände. Ett septum (mellanvägg) delar modercellen till två nya celler.

30
Q

Hur fungerar tillväxtkurvan för bakterier?

A

Kurvan har 4 faser.

1: a Lagfasen (anpassningsfasen) Cellerna blir nu större och anpassar sig till miljön, låg celldelning.
2: a Logfasen, logaritmisk tillväxt fas= (exponentiell fas)
3: e Stationärsfas = (jämviktsfas)
4: e Deklinationsfas= (dödsfasen)

31
Q

Vad är det för skillnad på långsamt växande och snabb växta ?

A

Långsamt växande behöver en timme för att dela sig, 4o min för DNA-replikation och 20 min för septum formation och delning.
Snabb växande behöver endast 20 min för att dela sig. Detta gör den genom att påbörja kopieringen av sitt DNA både 2, 3 och kanske 4 gånger innan första delningen är slutförd. Den nya cellen får två eller fler replikationsgafflar och replikationen kan fortsätta.

32
Q

Vad behöver bakterierna ha för miljö för att tillväxten ska bli så bra som möjligt?

A
  • Tillgång till näringsämnen, omgivningsmiljö-syre, temperatur och pH.
  • Olika former av metabolism, kräsna och icke kräsna bakterier.
  • Detta utnyttjas vid identifiering av bakterier.
33
Q

Vad har mikroorganismerna för sammansättning, näringsbehov och metabolism?

A

Ca 70% vatten, av torrvikt 50% protein, 25% RNA, 22% annat och 3% DNA. Innehåller även andra viktiga ämnen av en mindre mängd.

34
Q

´Nämn några av dessa ämnen som ingår och berätta vad dem gör… Endel

A

C- en viktig byggsten, olika bakterier utnyttjar olika kolkällor.
N-Fritt atmosfäriskt kväve, enklaste kväve källan kan enbart utnyttjas utav ett fåtal bakterier.
O-Mikroorganismernas behov av syre skiljer sig mycket, man kan därför dela in dem i grupper utifrån syrenivå.
Ytterligare ämnen som kalium, Mg, Ca, Fe, p och S behövs för att metabolismen och uppbyggnad ska fungera för bakterier.

35
Q

Vad är tillväxtfaktorer?

A

Det är ämnen som inte bakterien själv kan syntetisera kallas ofta tillväxtfaktor. En del bakterier kräver inga tillväxtfaktorer andra kräver många fler.
Generellt behöver gram-positiva mer tillväxtfaktorer än gram-negativa.

36
Q

Viktiga yttre och tillväxt faktorer…

A
  • Vatten livs viktigt för alla vegetativa celler, trivs bäst i en miljö med NaCl 0,9%.
  • Tryck, normal tillväxt är inte jätte beroende av trycket men däremot kan för högt tryck ha avdödande effekt.
  • Salttolerans, tål hög koncentration salt
  • Halofila, kräver höga salthalter
  • Osmofila, kräver höga halter av lösta ämnen.
37
Q

Vilka är miljö kraven för att bakterier ska växa?

A

Temperatur, syre, koncentration, pH-koncentration och tryck.

38
Q

Vart ligger den mest optimala temperaturen för bakterier?

A

Någonstans mellan 20 och 40 grader.

  • De flesta vill ha runt 35-37
  • Svamp=30grader
  • Campylobakter= 42grader
39
Q

Hur vill bakterier ha pH-värdet ?

A

Bakterier växer i vanliga fall bäst när pH ligger runt 6-8. En del bakterier gillar sura miljöer, andra basiska och vissa neutrala.
Svampar kan växa från 3 till 9 i pH-värde.

40
Q

Hur fungerar bakteriens genetik?

A

En upplaga av kromosomer, polymeras (DNA/RNA- replikation), ribosom (proteinsyntes), plasmid (självreplikerande genfragment).

41
Q

Vad kommer det sig att bakterier snabbt kan anpassa sig till nya miljöer och hur går det till? (2 mekanismer!)

A
  • Kort generationstid
  • Fördelaktiga förändringar kan fort få fäste. Detta sker genom 2 huvudsakliga mekanismer, bland annat genom förvärvande av DNA från andra bakterier i omgivningen (horisontell genöverföring) men också genom förändringar i befintligt DNA.
42
Q

När sker förändring i befintligt DNA?

A
  • Vanligt vid mutationer
  • Naturliga förändringar i generna som selekteras fram via den korta generationstiden.
  • Vanligt med mer “mutationsbenägna” bakterier på sjukhus.
43
Q

Det är tre huvudsakliga mekanismer som sker i horisontell överföring vilka är dessa?

A

Konjugation, transduktion, transformation.

44
Q

vad händer vid konjugation?

A

Överföring av DNA via sex-pili. Antigen vid F+eller Hrf

45
Q

Vad händer vid transformation?

A

DNA läcker ut rån en trasig bakterie och detta kan tas upp av andra bakterier i omgivningen.

46
Q

Vad händer vid transduktion?

A

Virus som kan infektera bakterier kan genom detta ta med sig lite DNA och sätta detta på en annan bakterie vilket gör att just den bakterien får nya gener.

47
Q

Vad innebär taxonomi ?

A

Det är hur namngivningen har skett för olika bakterier och hur dem blivit indelade i grupper. De delas in genom klassificering, Nomenklatur och identifiering.

48
Q

Nämn några vanliga sjukdomar som bakterier orsakat…

A

UVI (urinvägsinflammation), Sårinfektion, Sepsis, otit och tonsillit, Gastroenterit, Borrelia och Klamydia.

49
Q

Hur används antibiotika och när?

A

Enbart för att behandla bakterieinfektioner. Angriper cellväggen, cellmembranet, proteinsyntesen, RNA- och DNA-syntesen samt metabolafunktioner.

50
Q

Vad kan bli konsekvenser av antibiotikaresistens ?

A
  • ökade dödfall
  • Ökad lidande för patienten.
  • ökade kostnader
51
Q

Hur ska vi motverka uppkomst samt spridning av antibiotika resistenta bakterier?

A
  • Minimal antibiotika användning, använd bara när det verkligen behövs.
  • Rätt antibiotikum, dos och intervall. Helst så smalt antibiotikum som möjligt
  • Så kort ekoskugga som möjligt (spektrum/nedbrytning)
  • Förhindra smittspridning