Astronomi 3

Question 1

När bildades vår sol?

Answer 1

9 miljarder år efter Big Bang

Question 2

Vad är stjärndamm och var går det att finna?

Answer 2

Stjärndammet består grundämnen som bildats i samband med att stjärnor dött och exploderat. Det består av t.ex. is, kväve- och kolföreningar, metaller, helium och väte.

“Skivan” runt omkring solsystemet består av stjärndamm. I huvudsak består vårt solsystem av grundämnena väte (75%) och helium (25%), samt lite stjärndamm.

Question 3

Hur bildades stenplaneterna/inre planeterna och vilka är dem?

Answer 3

Stjärndamm “kastas” ut i rymden i samband med att stjärnor exploderade när de dog. Stjärndammet innehöll bl.a. metaller, kolföreningar kväveföreningar, is, väte och helium.

När solen började bli varm efter dess bildning så tinade den upp så gaserna släppte från stjärndammet och det trycktes ut i galaxen. Kvar blev de tyngre grundämnena. De tyngre grundämnena i stjärndammet krockar vilket bildar större och större objekt och till slut planeter.

Merkurius, Venus, Jorden och Mars.

Question 4

Hur bildades gasplaneterna/yttre planeterna och vilka är dem?

Answer 4

När solen började bli varm efter dess bildning så tinade det upp stjärndammet så att gaserna släppte. Dessa trycktes ut i galaxen. Längst ut bildades planeterna av gaser som is, kväveföreningar, kolföreningar, väte och helium.

Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus

Question 5

Vad består solen av?

Answer 5

Består av väte och helium

Question 6

Vad är Asteroidbältet?

Answer 6

Ligger mellan Mars och Jupiter, består av stenblock av olika storlek.

Question 7

Vad är Kuiperbältet?

Answer 7

Består av en mängd himlakroppar (små planeter, som tex Pluto) och kometer, utanför Neptunus bana.

Question 8

Vad är Oorts moln?

Answer 8

Objekt som ligger mycket långt ut i rymden i huvudsak bestående av kometer.

Question 9

Vad är kometer?

Answer 9

Kometer består av is, kolväte med mera. Brukar kallas en smutsig stor snöboll. Kometbanan är äggformad, rundar solen relativt nära och passerar jorden och tillbaka. Kommer från Kuiperbältet eller Oorts moln. Har en tydlig svans av gas.

Question 10

Vad är en meteoroid?

Answer 10

Små stenar som far omkring i rymden, 0,1 mm-10 m. (de minsta)

Question 11

Vad kallas en meteoroid när den träffar atmosfären?

Answer 11

Om en meteoroid träffar jordens atmosfär lyser de upp och kallas för meteorer (stjärnfall). Brinner däremot upp och bryts isär i atmosfären.

Question 12

Vad kallas en meteoroid om den träffar jordytan?

Answer 12

Om de träffar jordytan kallas de för meteorit

Question 13

Vad är en asteroid?

Answer 13

Stora stenar som far omkring i rymden, större än 10 m. Kommer huvudsakligen ifrån asteroidbältet. Går i en bana runt solen, men ibland krockar de och då ändrar de riktning och kan röra sig mot jorden.

Question 14

Vad är det för skillnad på asterioid och komet?

Answer 14

Asterioder består av stenigt material medan kometer består av is, kolväte mm. Asterioder kommer från Asteriodbältet medan kometer kommer ifrån Kuiperbältet eller Oorts moln.

Question 15

På vilket sätt märker vi av Kuiperbältets existens på Jorden?

Answer 15

Genom dess kometer som kan vara synliga på himmeln

Question 16

Var någonstans skedde det ett stort asteroidnedslag i Sverge?

Answer 16

Ett stort asteroid nedslag som skedde i Sverige för drygt 300 miljoner år sedan bildade Siljansringen.

Question 17

Hur anser många att vår måne bildades?

Answer 17

Många anser att vår måne är ett resultat av vår tidiga Jord kolliderade med en annan planet. Vid återbildandet bildades två planeter. En stor (Jorden) och en liten (vår Måne).

Question 18

Hur uppkommer månens faser?

Answer 18

Vilken månfas vi ser beror på hur stor del av den upplysta månen som vi ser. (Kolla bild samtidigt)
- Vid position 1 är den upplysta delen av månen vänd bort från oss (nymåne, syns ej)
- Vid position 5 ser vi hela den upplysta delen av månen (fullmåne)
- Observera att ibland vid position 5 kan Jorden ibland helt skugga månen. Det är då vi får en månförmörkelse.
- Vid position 3 och 7 ser vi hälften av månens upplysta yta (halvmåne, vi ser hälften av den upplysta delen).

Question 19

Hur kom grekerna fram till att jorden var rund?

Answer 19

1. Masten på ett skepp syns först när den kommer mot oss.
2. Stjärnhimlen ser olika ut på olika platser på Jorden.
3. Om Jorden var rund kunde man förklara uppkomsten av polarnatten och polardagen.

Question 20

Vad är polarnatten och polardagen? Vad beror fenomenen på?

Answer 20

Polarnatten inträffar vid vinterhalvåret när en plats på polcirkeln eller nära polen är lutad bort från solen. Solen går aldrig över horisonten på flera veckor eller månader.
Polardagen inträffar under sommaren när samma områden är lutade mot solen. Solen går inte ner, utan rör sig runt horisonten, och ljuset varar dygnet runt.

Question 21

Hur kommer det sig att grekerna trodde att det var solen som snurrade runt jorden?

Answer 21

De försökte räkna ut avståndet till solen. Men deras beräkningar var inte helt rätt. Man kom fram till ett avstånd, dock bara 10% av det verkliga värdet

De funderade på hur snabbt saker rör sig i universum.
Om jorden rör sig runt solen, eller om solen rör sig runt jorden, måste något av dessa objekt röra sig mycket snabbt för att hinna runt på ett år.

De räknade ut hastigheten.
Utifrån sina beräkningar kom grekerna fram till att den rörliga kroppen (antingen solen eller jorden) behövde röra sig med en hastighet på 3 kilometer per sekund. Idag vet vi att den verkliga hastigheten är cirka 30 kilometer per sekund.

De föreställde sig vad som skulle hända på jorden om den rörde sig så snabbt.
Om jorden hade snurrat runt solen i deras modell, tänkte de att en så hög hastighet skulle orsaka en jättestark vind (eftersom de inte förstod att atmosfären rör sig med jorden).

Slutsatsen blev: Solen måste röra sig runt jorden.
Eftersom det inte fanns någon så kraftig vind, drog de slutsatsen att det var solen som rörde sig, inte jorden.

Question 22

Hur förändrades bilden av att det inte var jorden utan solen som är centrum i vårt solsystem?

Answer 22

I mitten av 1500-talet gällde fortfarande grekernas och kyrkans bild av det var Jorden som låg i centrum. I Kopernikus bok från 1543 placerade han Solen i världens centrum och lät planeterna röra sig i cirkulära banor runt Solen. Galilei drog slutsatsen att jorden bara är en planet bland de övriga och han menade att Solen var i centrum och planeterna roterade runt solen med hjälp av att han utvecklade kikare med 33 ggr förstoring.