Ärendegången Flashcards
sakprövningsförutsättningarna
kan vi ta upp det här?
Är det rätt person som ansökt?
Rätt myndighet?
Har den rätt form/innehåll?
Rätt tid?
Partsbehörighet
“rätt person” - då menar man om den personen kommer beröra av ärendets gång.
Processbehörig
en person lämnar in som är under 18 år. Eller en person är under en förvaltare och kan exempelvis inte lämna in själv.
Rätt myndighet
avvisa ärendet om det kommit fel. Då brister det i sakprövningsförutsättningarna. Då brukar man avvisa, skriva ut, skickar det till rätt myndighet. Myndigheter ska hjälpa till och ge service.
Rätt form/innehåll
kommer någon in och säger “jag vill ha pengar till ny dator” då kommer man nog säga att du ska fylla i en ansökan. Inkomst, bankuttag osv. Ibland höga krav på rätt form/innehåll beroende på verksamhet.
beredningsbeslut
Sen fattar man olika beredningsbeslut, beslut under handläggningen. T.ex. ringer upp parten och frågar, kompletterar ansökan på något sätt, eller skickar ut till en annan myndighet för att få något sakkunnigutlåtande. Allt det är beredningsbeslut, som man fattar under ärendet.
Slutligt beslut
mynnar ut i något sorts beslut, då skiljer man på det som är a) slutliga huvudsakliga beslut b) slutliga icke huvudsakliga
A) Det som ärendet gäller, huvudsakliga i biståndsärende är om personen får bistånd eller inte. Men sen kan de också vara….
B) En person ringer som lämnat ansökan om bistånd, “hörrudu jag har fått ärva massa pengar från min moster som har gått bort. Jag behöver inget bistånd”, personen återkallar sin ansökan. Då ska man göra sig av med ärendet, då avskriver man ärendet innan man fattat beslut.
Avskriva, avvisa, 2 sätt som en myndighet kan bli av med:
Avvisa är när de brister i någon av de formella ansökningarna. Ansökan är helt enkelt INTE komplett.
Avskriva, på deras egna initiativ oftast. Men även om personen skulle dö - ärendet är inte aktuellt.
Om ärendet inte avvisas, avskrivs, överlämnas.
Ändring av beslut eller rättelse 36–38 §§
Överklagan 40–44 §§.
Ändring av beslut
Förklara litis pendens. Prövning av ärendet i två instanser samtidigt
Litispendens
Litispendens
Skillnad på speciell förvaltningsrätt och allmän förvaltningsrätt:
Den allmänna förvaltningsrätten handlar främst om myndigheternas handläggning av olika ärenden, medan den speciella gäller olika sakområden, miljörätt, socialrätt osv. De beslutmyndigh§§§§eterna härvid fattar kan normalt överklagas till förvaltningsdomstol.
34 a § FPL kring prövningstillstånd:
2st. prövningstillstånd ska meddelas om (följande anledningar). Prövningstillstånd krävs för att lyfta det över spärren mellan förvaltningsrätt och kammarrätt. Huvudregeln är – du måste ha prövningstillstånd för överklagan. HA KOLL PÅ: Skiljer sig i LVU och LVM. När det rör sig om LVU och LVM kan man ALLTID lyfta det till kammarrätten eftersom de inte finns något skrivet om krav på prövningstillstånd från förvaltningsrätten, då det är förvaltningsrätten som fattar det första beslutet om vård,
Eftersom socialnämnden enbart fattar beslut om ANSÖKAN om vård. Däremot från kammarrätten krävs det ett prövningstillstånd för att kunna lyfta det från kammarrätten till högsta förvaltningsdomstolen. Inom SoL fattas beslut på l.ägre nivå (nämndens nivå) men i LVU och LVM fattas beslut först på förvaltningsnivå. Tvångvårdsmålens beslut sker alltså en nivå över. Tänk på skillnaden!
Rättelse och ändring av beslut
36 § FL.
Rätta om det är uppenbart fel till följd av skrivfel, räknefel. Felet ska vara uppenbart, det ska kunna upptäckas genom att bara se. Vara odiskutabelt. Det kan handla om t.ex. årtal, belopp, namn och dylikt.
37 § FL
Får ändra ett beslut om det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan samma anledning. Slutsatsen som ska dras är att beslutet är oriktigt. Se andra stycket! T.ex. får beviljat bistånd. Personen som har fått det beviljat säljer tavlor värda flera tusen i smyg samtidigt som hen får bistånd. Därmed får man ändra till personens nackdel.
38 § FL
När man är skyldig och ska ändra ett beslut. Ett krav 1 p. ”Uppenbart felaktigt”. Alltså fel som är lätta att påträffa. Felaktigheten ska avse ett ”väsentligt hänseende” också som ett krav – myndigheten kan därmed avstå att ändra som i praktiken saknar betydelse för utgången i ärendet eller som kan bedömas som mindre väsentligt. 2 p. Ej till nackdel.
Skillnaden på 37 & 38 §§
I grunden samma funktion, dvs rätta misstag och felaktigheter. Skillnaden är dock att 37 § tar sikte på en bredare skara av felaktigheter som kan angripas med stöd av 37 §. Mer frivilligt att ändra, inget krav på samma sätt. 38 § tar mer sikte på allvarliga fel som är uppenbara när man läser beslutet och har en tydlig inverkan på beslutets riktighet. Skyldighet att ändra beslutet.
