Arbetsmiljö och rehablitering Flashcards
Rehablitering
samlingsbegrepp för åtgärder av arbetsinriktat, medicinskt och socialt stöd. Syftet är att möjliggöra för sjuka och skadade att återfå en funktionsförmåga så att de bättre kan få förutsättningar för ett normalt liv. Inom dessa inriktningar är det olika aktörer som ansvarar för olika åtgärder.
Arbetsinriktad rehablitering
syftar på åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen. Åtgärderna ska möjliggöra för AT som är sjuk eller skadad att kunna återfå sin arbetsförmåga och även kunna återgå till arbetet. För anställda är det AG som ansvarar för den arbetsinriktade rehabiliteringen. Till AG rehabiliteringsansvar kan det även höra åtgärder som kan falla utanför arbetsplatsen, ex utbildning, så länge syftet är att AT ska kunna återgå i arbete hos AG.
Medicinsk rehabilitering
utförs främst av hälso- och sjukvården och syftar till att återställa den fysiska och psykiska funktionsförmågan. Rehabiliteringen kan innebära att förbättra eller återställa en nedsatt funktion, upprätthålla en uppnådd funktionsförmåga eller att träna upp funktioner. Hälso- och sjukvården har huvudansvaret för att tillhandahålla medicinsk vård och behandling.
Social rehabilitering
innebär främst att ge ekonomisk och social trygghet samt en fungerande social samvaro. Denna rehabilitering sker i huvudsak av kommunen och bedrivs av socialtjänsten.
Yrkesinriktad rehablitering
är främst för arbetssökande som har särskilda behov och som behöver extra stöd och hjälp att söka arbete. Rehabiliteringen bedrivs av arbetsförmedlingen och den består av utredning och funktionsbedömning av den enskilde. I denna del ingår även vägledning, arbetsprövning, arbetsanpassning, studie- och yrkesvägledning samt anställningsförberedande aktiviteter.
Arbetssökande, rehabliteringsansvar?
För arbetssökandes rehabilitering ansvarar försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
Arbetsmiljö
är en beteckning på de fysiska och psykiska förutsättningarna på arbetsplatsen som kan påverka AT. Regleringen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Regler om arbetsmiljö finns i arbetsmiljölag, arbetsmiljöförordningen samt i arbetsmiljöverkets föreskrifter, finns ca 80 föreskrifter.
Arbetsmiljöansvar
skyldigheten för AG att vara aktiv i arbetsmiljöarbetet och vidta åtgärder för att undanröja risker för ohälsa och olycksfall.
Arbetsmiljöuppgift
arbetsuppgifter som enligt författningar ska utföras på arbetsplatsen av AG och dess företrädare. Dessa kan delegeras.
Staffansvar
straff enligt brottsbalken. När en olycka har skett genomförs en utredning. Utredningen ska fastställa om det föreligger ett arbetsmiljöbrott. Notera att det endast kan drabba en fysisk person, vilket innebär att personen som representerar AG kan drabbas.
Organisatorisk arbetsmiljö
är villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser och ansvar.
OSA-föreskrift som är kopplat till dyngsvila m.m 5-14§§.
Social arbetsmiljö
innefattar hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, hur vi samspelar socialt, hur vi samarbetar och socialt stöd från chefer och kollegor.
Systematiskt arbetsmiljö
Alla arbetsgivare oavsett bransch eller storlek på företag måste i grova drag förebygga olyckor och ohälsa på företaget genom att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten. Arbetsmiljöarbetet ska vara organiserat och ständigt pågående. För att underlätta arbetsmiljöarbetet kan AG följa fem steg.
Undersöka
Bedöma riskerna
Åtgärda riskerna
Utfärda handlingsplan
Följa upp genomförda åtgärder
Tillbud
Händelse som skulle kunnat leda till en skada eller ett olycksfall, men som slutade väl. Tillbudet är en signal på att något allvarligt skulle kunna hända. Ska alltid rapporteras till arbetsgivaren. Allvarliga tillbud ska anmälas till arbetsmiljöverket (t.ex. explosion).
Negativa rättigheter
Att inte inskränka friheten från statens sida. (Staten får inte inskränka på våran frihet)
Positiva rättigheter
Att staten skall handla för att säkerställa vissa rättigheter
Blå rättighet
Relationen stat- medborgare - Civila och politiska rättigheter. “Vi ska inte ha någon adel som styr”.
Röd rättighet
Statens ansvar - Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Stiftar lagar som semester (förhindrar “slaveriet” i arbetslivet), bygga upp skolväsendet, förskolor, badhus, platser ska vara till för alla.
Grön rättighet
De kollektiva rättigheterna - Rättigheter kopplade till miljö, utveckling och fred.
Olika typer av diskriminering
Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Bristande tillgänglighet
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Instruktioner att diskriminera
Diskrimineringslagen
Utövas av Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsmål relaterade till arbetslivet handläggs i Arbetsdomstolen
Andra diskrimineringsmål handläggs av allmän domstol
Den som anser sig diskriminerad har bevisbördan
Sanktioner vid brott är diskrimineringsättning ( 5 kap. 1§) och ekonomiskt skadestånd ( till en arbetstagare).
Indirekt diskriminering
Direkt diskriminering
Diskrimeringsförbud (2kap 1§)
En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren:
Är arbetstagare
Gör en förfrågan om eller söker arbete
Söker eller fullgöra praktik, eller
Står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.
Arbetstid allmänt
Funnit lagstiftning sedan 1919, 1971- 40timmars vecka, utgår från arbetstidsdirektivet där vår arbetstidslag är anpassad utifrån den. Arbetstiden regleras mellan AT och AG genom anställningsavtal/kollektivavtal.
Arbetstidsdirektivet innehåller vissa minimikrav gällande arbetstid som måste följas om inte undantag finns angivna i direktivet. Semidispositiv.
Undantag från arbetstidslagen 2§
Arbete som AG inte kan kontrollera eller styra över tex. handelsresande
Företagsledare & “fritt arbete”
Arbete i AG hem
Fartygsarbete
Arbete som omfattas av lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete
Arbetstidslagen semi
lagen går att avtala bort helt eller delvis genom kollektivavtal som har slutits av eller godkänts av en central ATO 3§ 1a stycket. Ex. privatanställda tjänstemän & metallindustrins arbete. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller däremot arbetstidslagen i sin helhet.
Normal arbetstid
40 tim, om det inte står något i avtalet ska man anta att det är 40 tim.
Undantag, när det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 h / vecka i genomsnitt för en tid av högst 4 veckor. Då är alltid arbetstiden begränsad till högst 160 timmar under perioden.
Undantagsregeln är i första hand avsedd för verksamheter som bedrivs kontinuerligt alltså under veckans alla dagar. Ex skiftarbete, sjukvård. Veckan räknas från mån-sön om inte annan beräkning tillämpas på arbetsstället.
Reglerna om ordinarie arbetstid är dock semidispositiva, det är därför möjligt att i kollektivavtal skriva kortare och längre arbetstid än 40 h / vecka.
Jourtid
För att AG ska få ta ut jourtid måste verksamheten vara sådan att jourtjänstgöringen verkligen är nödvändig. Måste sitta på arbetsplatsen
Beredskapstid
räknas inte som jourtid. Lagen reglerar inte beredskapstid dvs den tid då den anställde ska kunna infinna sig på arbetstiden med kort varsel men med rätt att vistas på annan plats.
Övertid
sådan arbetstid som överstiger ordinarie ordinarie arbetstid enl 5§ och jourtid enl 6§ arbetstidslagen, eller kollektivavtalet. Arbetstidslagen säger inget om ersättning som betalas för övertid, detta regleras i kollektivavtalet.
Se 8§.
För att AG ska få ta ut övertid krävs det särskilda behov.
Extra övertid
övertid utöver allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar per AT under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt, 8a§.
Nödsfallsövertid
vid natur- eller olyckshändelse som medför risk för skada, tex översvämning, ras, epidemi 9§. Får tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver.
Mertid
den extra tid utöver avtalad tid som deltidsanställda arbetar 10§. När det finns särskilt behov av ökad arbetstid får mertid tas ut med högst 200 timmar per AT under ett kalenderår (allmän mertid) 10§. Mertid utöver allmän mertid får tas ut med högst 150 timmar per AT under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte går att lösa på annat sätt (extra mertid) 10a§.
Sanktionsavgifter
Dokumentation-
Dokumentation- ska alltid vara skriftlig och i SAM är detta ett måste: Riskbedömning, sammanställning av skador och tillbud, handlingsplaner, instruktioner om allvarliga risker
Skyddsombud
arbetsskada
arbetssjukdom
Delegering, ansvarsfråga
Rehabliteringsplan
Försäkringskassans ansvarsområde
Sammlöneregeln
Procentreglen
De 10 rehabiliteringstegen
Arbetsgivarens miljöansvar
sjuklön
sjukpenning
