Annat än LCA Flashcards

1
Q

Industriell metabolism

A

Ett koncept för att identifiera och kvantifiera energi- och materialomsättning i ett närverk av producenter. Kopplingar mellan olika industriella aktiviteter ses som en del av ett större system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken sektor står för störst andel koldioxidutsläpp och vilken bransch inom denna sektor står för störst koldioxidutsläpp? Nämn även nummer två och tre av de mest C02 utsläppstäta sektorerna.

A

Industrisektorn och stålindustrin. Byggsektorn och transportsektorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur stor del av växthusgasutsläppen idag är kopplade till materialanvändning?

A

50 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Resursdissipation

A

Användning av ett material som leder till spridning så att det inte kan samlas in och återvinnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Dematerialisering

A

Att minska totala material- och energianvändningen i produkter dvs i alla delar av livscykeln; produktion, användning och avfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Multifunktionalitet

A

När en vara fyller flera funktioner. Om en vara ej är funktionell så kan man säga att den består av “förlorat” material.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sakta ner flödet är en del i arbetet mot dematerialisering. Hur kan man sakta ner flödet?

A

Genom långlivade produkter, förbättrad kvalitet, genom att skydda materialet bättre, bättre underhåll och förbättrad reparerbarhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Reparerbarhet

A

Beskriver hur lätt/ svårt det är att byta ut delar i en produkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Transmaterialisering

A

Innebär att man byter ut miljöfarliga processer eller material mot mindre farliga. Exempelvis att man substituerar ett material mot ett mindre farligt, mot ett mer vanligt eller ett icke förnybart mot ett förnybart.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge exempel på substitution på råvarunivå, materialnivå, komponentnivå, delsystemnivå, systemnivå och strategisk nivå.

A

Biodiesel i stället för diesel, aluminium i stället för koppar, nya typer av batterier, elektriska motorer, tåg i stället för bil, från reparation till förebyggande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Volymindikator

A

Kan ge en uppfattning om materialförrådet minskar eller ökar, hur mycket energi som går åt till att framställa ett material osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur beräknar man framtida kontamineringsfaktorn?

A

FKF= mängd i teknosfären/ mängd i svensk tomtmark
Ett sätt att dimensionera framtida problem med tungmetaller som finns “lagrade” i ex. byggnader.
ör varje metall beräknad ett FKF-värde genom att dividera den totala mängden som tillförts det svenska samhället med den naturliga mängden av metallen i de översta 20cm av bebyggd och tillhörande mark

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge exempel på utfasningsämnen!

A

Flourerade växthusgaser, ozonnedbrytande och hormonstörande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på prioriterade riskminskningsämnen.

A

Cancerframkallande (kategori 2) och mycket hög akut giftighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv kritikalitet.

A

Det är relativt dvs olika för olika företag, regioner och sektorer. Det kräver en referensram som är värdeberoende som t.ex. tröskelvärde. Värderingen kan bero på tillgång i jordskorpan, tillgänglig produktion, pris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på kritikalitetsfaktorer.

A

Geologisk knapphet, geopolitik, miljöpåverkan, efterfrågan och konkurrens, substituerbarhet och återvinningsbarhet.

17
Q

Reserver

A

De lager som vi utvinner eller kan utvinna idag (ekonomiskt möjliga att utvinna).

18
Q

Resurser

A

Den mängd som finns men där allt inte går att utvinna av fysikaliska, tekniska eller ekonomiska anledningar.

19
Q

Geopolitisk risk

A

Risker som kommer från politisk instabilitet och politiska handlingar som gör att marknaden av globala material påverkas.

20
Q

Vad styr återvinningsbarheten?

A

Värdet på materialet, i vilken koncentration den finns att samlas in, till vilken grad materialet är utblandat med andra material.

21
Q

Vilka två förluster finns det i återvinningssteget?

A

Volymförluster - material förstörs, deponeras eller används till saker av mindre värde
Prisförluster - pris på sekundära material är lägre än jungfruliga

22
Q

Orsaker till att plast som tas ur användning minskar i värde?

A

sorteras ej–> förbränning
sorteras ut till högkvalitativt avfallsbränsle
ingen efterfrågan finns–> förbränning

23
Q

3 svar till var metaller befinner sig i samhället.

A
  1. I användning
  2. Produkter som inte används
  3. Släpps ut i mark, luft och vatten
24
Q

Direkt och indirekt/ undviken miljöpåverkan

A

För att undersöka om det finns motiv att återvinna ett visst avfall jämför man direkt och indirekt miljöpåverkan. Direkt miljöpåverkan är materialpåverkan från material–> återvinning–> material medan indirekt miljöpåverkan är jungfruligt material–> produktion–> material

25
Q

Hur gör man när man ska ta reda på om avfall är värt att återvinna?

A

Först kartlägger man processerna för direkt och indirekt miljöpåverkan med dess resursanvändning och utsläpp och sedan jämför man vilket som genererar mest miljönytta.

26
Q

Utmaningar med sekundär produktion

A
  1. utspritt i samhället
  2. Storlek och samansättning varierar vilket gör det svårt och kostsamt att samla in.
  3. Farliga ämnen kan hamna i det sekundära materialet vilket minskar värdet.
27
Q

Hur ska sekundära resurser få mer plats i samhället?

A
  1. Mer kunskap om flöden av sekundära resurser
  2. Nya tekniska processer för förädling av sekundära resurser
  3. Skapa drivkrafter genom stöd för forskning, utbildning mm.
  4. Egen myndighet likt gruvnäringen.
28
Q

I vilken ordning och hur ska man hantera produkterna i snigeldiagramet?

A

Underhålla, återanvända, återtillverka, återvinna och sist återvinna till bioprodukt.

29
Q

Nuddging

A

Innebär att man “föser” människor i rätt riktining genom att göra det rätt valet enkelt. Det sämre valet måste vara ett aktivt val.

30
Q

Varför sysslar företag med hållbarhet?

A

Öka långsiktig konkurrenskraft, spara in på material- och energikostnader, förbättrad miljöimage (attraktiv arbetsgivare).

31
Q

Hinder för företag att vara hållbara?

A

Ekonomiska hinder, inget stöd från ledning, avsaknad av kunskap eller avsaknad av miljödata.

32
Q

Återtillverkning

A

Det innebär att man tar en använd produkt och i en industriell process återställer den till nyskick eller bättre

33
Q

Varför är återtillverkning att föredra framför nytillverkning?

A
  • Minskat uttag av materiakresurser
  • Minskad växthuseffekt
  • Bättre möjlighet att samla in farliga ämnen
34
Q

Led för återtillverkning

A
Inspektion
Rengöring
Demontering
Lagring
Bearbetning
Montering
Sluttest
35
Q

Hur skiljer sig industrin nu mot förr?

A

Förr: Råvaruorienterad, diversifierad (småskalig men bred) och integrerad anläggning
Nu: Fokus på kärnverksamheten och vad som gör en mer konkurrenskraftig inom sin nisch, marknadsorienterad, globalisering, Storskalig produktion.

36
Q

Målet med industriell symbios?

A

Ta vara på och skapa värde av det som finns i överflöd.

37
Q

Bioraffindari

A

En anläggning där man tillverkar produkter av biobaserade råvaror.

38
Q

Vad sätter käppar i hjulet för industriell symbios?

A

Brist på kunskap, tid, tillit för att utveckla samarbeten

39
Q

Vad gör att Sverige har goda förutsättningar för industriell symbios?

A

Stark tillit och öppenhet, förnybara råvaror och energi.