Anatomi Och Fysiologi

Question 1

Aktiv och passiv transport av ämnen och gaser

Answer 1

Passiv kräver ingen energi, sker från högt till låg koncentration.

Aktiv transport- kräver energi, är några slags pumpar som förflyttar ämnen från lägre till högre koncentration

Question 2

Endoplasmatiskt nätverket
ER RETIKULUM

Answer 2

-Har kontakt med både cellkärnan och cellmembranen.
-nätverk av platta rör och blåsor
-består av proteiner och lipider
- transport och lagring av proteiner, lipider och kalciumjoner

Question 3

Katabolism

Answer 3

Kommer från grekiskans ”omvandla”

Större molekyler bryts ner för att frigöra ATP

Question 4

Anabolism

Answer 4

Kommer från grekiskans ”upplyfta”

Nya ämnen framställs och byggs upp
Kräver ATP

Question 5

Skelettmuskelns uppbyggnad

Answer 5

Muskelfiberbuntar
Av muskelfibrer (skelettmuskelceller)
Myofibriller
Myofilament (långa kedjor av myosin och aktin)
Omsluten av flera hinnor

Question 6

Oxidativ fosforylering

Answer 6

Metabolism i mitokondriens inre membran

NADH o FADH2 kommer in i en kedja av reaktioner

Den här metabolismen bildar mest ATP av alla (bildar också Co2, vatten och värme

Kräver syre!

Question 7

Osmos

Answer 7

Vattnets förflyttning från en sida till en annan av cellmembranet

Alltid från högt till lågt

Question 8

Synovialledens egenskaper

Answer 8

Har en stor rörlighet
Håller leden på plats

Question 9

Fibrösa förbindelser egenskaper

Answer 9

Benen sitter endast ihop med fibrös bindväv, har en liten rörelse.
T.ex. skallben

Question 10

Broskförbindelser egenskaper

Answer 10

Benen sitter ihop med hjälp av brosk, t.ex ryggraden

Question 11

Transkription

Answer 11

Kopierar information från DNA för att skapa nya likartade proteiner

Question 12

Citronsyracykeln

Answer 12

Sker i mitokondriens mitt
Det bildas NADH o FADH2
ATP bildas från pyrodruvsyra

Kräver ej syre

Question 13

Celldifferentiering

Answer 13

Celler delas och får specialegenskaper

Question 14

Cellens byggstenar

Answer 14

-Aminosyror (proteiner)
-Enkla sockerarter (kolhydrater)
-Nukleotider (DNA eller RNA) o kvävebaser
-Fettsyror (lipider)

Question 15

Cellskelett

Answer 15

Cellens stomme är gjord av 3 olika tunna proteintrådar
-Aktintrådar
-Mikrotubuli
-Intermediära trådar

Question 16

Skelettets uppgifter

Answer 16

Bilda stomme
Skydda organ
Möjliggör kroppsrörelser
Producera blodkroppar
Fungerar som en mineraldepå

Question 17

Endocytos o exocytos

Answer 17

Endo- flyttar större partiklar IN genom membran till cellen

Exo- flyttar större partiklar UT genom membran.

Question 18

5 vävnadstyper

Answer 18

Epitelvävnad ( inre och yttre delar som skydd)
Muskelvävnad ( uppbyggd av muskelceller)
Stödjevävnad (benvävnad, broskvävnad, ger stabilitet)
Nervvävnad (består av nervceller, ska skicka signaler)

Question 19

Homeostas

Answer 19

Handlar om att bibehålla en stabil insida oavsett händelser på utsidan.

Question 20

Kemisk kommunikation 5 typer

Answer 20

Endokrin kommunikation
- endokrin cell-blodet-målcell
Parakrin kommunikation
- endokrin cell-målcell
Autokrin kommunikation
- endokrin cell tillbaka till sig själv
Nervstyrd kommunikation
-nervcell till målcell
Neuroendokrin kommunikation
-nervcell- blodet- målcell

Question 21

Cellförbindelser

Answer 21

Täta cellförbindelser
-bildar barriärer som hindrar ämnen från att hamna på fel plats

Öppna cellförbindelser
-stora kanaler som ger direkt förbindelse

Desmosomer
-knyter ihop grannceller, tål sträckning

Question 22

4 grupper skelettben

Answer 22

Rörben- hävstänger för muskler
Korta ben-grupp av små ben som bildar stötdämpande funktion
Platta ben- skyddar organ, t.ex. revben, skallben
Oregelbundna ben -kotorna i ryggraden

Question 23

3 olika muskeltyper

Answer 23

Skelettmuskulatur-ska kontrahera muskeln, stöd och skydd till organ

Glatt muskulatur- finns i väggarna inuti kroppen t.ex. urinblåsa, livmoder

Hjärtmuskulatur- musklerna i hjärtat, pumpar ut blod till kroppen

Question 24

Lungvolymer

Answer 24

Vitalkapacitet 6 liter
Tidalvolym- mängd luft som andas in och ut vid vila 0,5 liter

Expiratorisk reservvolym-luft som vi kan trycka ut med kraft 1.5 liter

Inspiratorisk reservvolym- Maximal inandning 3 liter

Residualvolym- mängden luft som alltid finns kvar i lungan ca 1 liter

Question 25

Angiotensin II

Answer 25

Ser till att höja blodvolym genom att dra åt arteriolerna i njuren, då sjunker det hydrostatiska trycket och det blir en ökad reabsorption av natrium och vatten.

Stimulerar frisättning av aldosteron

Question 26

Fria fraktionen

Answer 26

Är de än mängd fria hormoner som som kan färdas in/ut ur blodbanan fritt till målcellen, snabb beredskap

Question 27

Nervcellens uppbyggnad

Answer 27

Axoner- långa utskott ca 1 meter, skickar snabba impulser.

Dendriter- utskott som tar emot signaler från andra celler

Cellkropp- tar emot signaler från andra celler

Synaps- överför signaler från en cell till en annan

Nervändsslut- slutet på cellkroppen eller dendriterna

Question 28

Membranpotential

Answer 28

Inuti cellen är det högre koncentration av kalium än på utsidan.

Kaliumjoner diffunderar ut ur cellen, men negativa joner är för stora för att komma ut.

De negativa jonerna kommer försöka dra tillbaka de plusladdade kaliumjonerna och det uppstår en elektrisk spänning över membranet.

Question 29

Olika grupper av kanaler

Answer 29

Spänningskänsliga kanaler-betydelse vid aktionspotentialen

Ligandaktiverade kanaler- betydelse för informationsöverföring mellan celler

Sträckkänsliga kanaler- olika sinnercellers funktion

Läckkanaler- alltid öppna, betydelse vid membranpotentialen

Question 30

Vanligaste transmittorsubstanser
CNS och PNS

Answer 30

CNS- adrenalin, glutamat, gamm-amino-smörsyra

PNS- acetylkolin, noradrenalin

Question 31

Pons

Answer 31

Hjärnbryggan

Är med och styr lungventilationen

Question 32

Njurarna vid för mycket vätejoner

Answer 32

För mycket vätejoner = surt/lågt PH

Hco3, vätekarbonatjoner sparas i kroppsvätskan

H+ utsöndras i urinen

Question 33

HMV
Hjärtats minutvolym

Answer 33

Mängden blod som hjärtat pumpar ut på en minut

Kan räknas ut med antal slag per minut multiplicerat med blodvolymen som pumpas ut.

Hjärtfrekvens X slagvolym