Allt info inför tentan 1602 Flashcards
Hur kan tillförlitlighet (credibility) stärkas i en studie?
Genom att få resultatet bekräftat av deltagarna genom “member checks”.
Info: Tillförlitligheten handlar om sanningshalten i resultaten och huruvida tolkningar som gjort är grundade i insamlat material. Genom att gå tillbaka till deltagarna med resultatet kan forskarna få bekräftat av dem som lämnade data att analys och resultat stämmer överens med deras utsagor.
Vad innebär det att en intervju är “öppen”?
Att deltagarna får frågor inom olika teman och har möjlighet att styra innehållet i intervjun.
Info: Att en intervju är öppen innebär att deltagarna får frågor inom ett eller flera olika teman. Deltagarna ges därigenom större utrymme att styra innehållet i intervjun och frågorna från intervjuaren beror på deltagarens berättelser/utsagor.
Ange vilket alternativ som är korrekt gällande en kvasiexperimentell design:
a. Studiedesignen är longitudinell
b. Studiedesignen är retrospektiv
c. Studiedesignen undersöker främst hur något är ”här och nu”
d. Studiedesignen lämpar sig främst för att undersöka samband
Studiedesignen är longitudinell
Info: En kvasiexperimentell design är longitudinell, dvs. att deltagare följs över tid. Precis som randomiserade kontrollerade designer så undersöker kvasiexperimentella designer effekter, men där det inte alltid är möjligt att randomisera deltagarna. Det finns varianter
där det bara är 1 mättillfälle, men den är alltid longitudinell dvs. deltagarna följs ändå över tid eftersom det annars inte är möjligt att
uttala sig om en interventions effekt
Vilket är ett kännetecken för kvalitativ forskning?
Människan betraktas som subjekt i forskningen.
Info: Människan ses som ett subjekt, dvs. som en tänkande unik individ, som skiljer sig från andra idivider och behöver ses i hela sitt
sammanhang/kontext.
Vad innebär begreppet mättnad (saturation)?
Den nivå där fortsatt datainsamling inte längre tillför ny information.
Info: Mättnad är ett kvalitativt begrepp som innebär att fortsatt datainsamling inte kommer att tillföra eller förändrar noget ytterligare. Vanligen handlar detta om antingen intervjumättnad (att inget nytt framkommer i nya intervjuer utan deltagarna tar upp sådant som redan framkommit i tidigare intervjuer) eller analysmättnad (att inga nya kategorier framträder trots ytterligare intervjuer).
Vad är innebörden av begreppet “hermeneutik”?
En filosofi om och en metod för tolkning av data.
Info: Hermeneutik kan översättes till förtolkningslära. Det handlar om att skapa teorier och metoder kring tolkningar i sig, om tolkningen av symboler och myter eller om tolkningen av olika texters innehåll. Grundläggande frågor inom hermeneutiken handlar om vad som kännetecknar förståelse och hur man når förståelse rent metodologiskt.
Vad för begrepp från kvalitativ innehållsanalys definieras som:
“ En gruppering av olika texters innehåll gemensamt” ?.
Subkategori
Info: En innehållsanalys börjar med att man identifierar de avsnitt i data som svarar på syftet, dvs. tar ut meningsbärande enheter. Denna text behöver ofta reduceras till en kondenserad meninsgbärande enhet, dvs. en stor mängd text kan behöva reduceras utan att dess innebörd går förlorad. Forskaren behöver sedan sammanfatta innebörden i en kondenserad meningsbärande enhet med ett eller flera ord, vilket benämns som kod. Subkategorin är sedan den gruppering av koder/text som har något innehåll gemensamt.
Vilket är ett kännetecken för kvalitativ forskning?
Studien bygger på tolkning av verkligheten.
Info: Kvalitativ forskning bygger på subjektiva upplevelser och där forskaren tolkar data. Data är ofta representerad av text eller bild, dvs. forskaren använder inte siffror och statistik i sin tolkning och forskaren är därmed heller inte intresserad av att mäta det som undersöks.
Vad är korrekt gällande en fall-kontroll studiedesign?
a) Studiedesignen är longitudinell
b) Studiedesignen lämpar sig främst för att undersöka effekter
c) Studiedesignen är experimentell
d) Studiedesignen lämpar sig främst för att undersöka hur något är “här och nu”
Studiedesignen är longitudinell
Info: En fall-kontrolldesign är retrospektiv, dvs. de samlar in data övertog bakåt i tid, till skillnad från en tvärsnittsstudie som samlar in data vid ett enda tillfälle och som undersöker något “här och nu” och den experimentella studien som är prospektiv och som undersöker effekter)
Många naturvetenskapliga variabler är ofta normalfördelade. Detta gäller t.ex. om individers längd i Sverige skulle mätas. Vilket central- och spridningsmått bör användas för längd, förutsatt att fördelningen är normalfördelad?
a) Medelvärde och standardavvikelse
b) Procent och antal
c) Median och kvartiler
d) Medelvärde och kvartiler
a) medelvärde och standardavvikelse
Info: En variabel som är normalfördelad är per definition symmetriskt fördelad. Längd, som är en variabel på kvotskalenivå (rangordning, ekvidistans och absolut/naturlig nollpunkt) ska således presenteras med medelvärde och standardavvikelse.
Satisfaction with Life Scale (SWLS) betsår av fem påståenden om livstillfredsställelse där deltagarna för varje fråga ombeds svara på en skattningsskala från 1 ( = stämmer inte alls) till 7 (= stämmer helt), utifrån i vilken grad påståendet stämmer överens med dem själva. Poängen räknas sedan samma och resulterat i en summa på 7-35. Baserat på detta, vilket central- och spridningsmått ska användas för SWLS?
a) Median och kvartiler
b) Medelvärde och standardavvikelse
c) Antal och procent
d) Medelvärde och kvartiler
a) Median och kvartiler
Info:
SWLS är ett mätinstrument på ordinalskalenivån (svarsalternativen på frågorna har inget vedertaget värde utan är endast etiketter (t.ex. stämmer inte alls). Siffrona för dessa etiketter är något som forskare har bestämt. Etiketterna kan dock rangordnas vilket är ett kriterium för ordinalskalenivån. För data på ordinalskalenivå ska i regel median och kvartiler väljas som central- och spridningsmått.
Vad är innebörden av begreppet “ signifikansnivå?
a) Sannolikheten att man av en slump har fått det erhållna mätvärdena i urvalet.
b) Förmågan hos ett test att inte upptäcka skillnad i urvalet, trots att den finns i populationen.
c) Utsaga om relationen mellan två eller flera variabler formulerad så att dess giltighet kan prövas.
d) I vilken grad den oberoende variabeln faktiskt är orsaken till förändringen av den beroende variabeln.
a) Sannolikheten att man av en slump har fått det erhållna mätvärdena i urvalet.
Info: Signifikansnivån eller p-värdet som erhålls vid en statisk analys ger svar på hur sannolik det vi mätt i urvalet också är i populationen, eller omvänt, hur stor sannolikheten är att det beror på slumpen. Ett högt p-värde innebär att det är större sannolikhet att de erhållna mätvärdena beror på slumpen. jämfört med ett lägre p-värde.
Flödesschemat nedan kommer från en studie av Coburn et al. (PLoS Medicine, 2012;9(7): e1001265, https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1001265) och handlar om effekter av en kommunal sjuksköterskeintervention på dödlighet hos äldre kroniskt sjuka. Studien är designad som en randomiserad kontrollerad studie. Hur stort är det interna bortfallet enligt flödesschemat nedan?
a) 240 (dvs. 151 + 89)
b) 2265
c) 6488
d) 4223 (dvs. 3163+209+851)
a) 240 ( dvs. 151+82)
Info: Internt bortfall är deltagare som kommit med i urvalet och som startat sin medverkan i studien, men där forksaren inte får in alla planerad data. Detta kan dels bero på att de avbryter sitt deltagande helt eller att de inte svarar på alla frågor. I det här fallet är det 151 i interventionsgruppen och 89 i kontrollgruppen som avbryter sitt deltagande efter studiestart, vilket innebär att de blir ett internt bortfall.
I en etnografisk fältstudie gör forskaren bland annat fältobservationer. Vad är viktigt för forskaren vid fältobservationer?
a) Att bli en del i den grupp som studeras för att få tillgång till miljöerna.
b) Att samla in objektiv kunskap om en sak i sin rätta miljö.
c) Att på olika sätt medvetandegöra/påminna deltagarna att de blir observerade.
d) Att fokusera på ett fenomen och isolera andra faktorer från observationen.
a) Att bli en del i den grupp som studeras för att få tillgång till miljöerna.
Info: Med en fältobservation vill en forskare studera något mer ingående och mer detaljerat än vad enbart intervjuer hade kunnat ge. Genom att observera kan beteenden, företeelser och mönster som deltagarna själva inte är medvetna om, och där med kunna undersöka detta mer på djupet. För att få tillgång till detta så behöver forskaren bli en del av det sammanhang som studeras. Det är inte ovanligt med långa fältstudier för att deltagarna ska agera “naturligt” trots att forskaren är närvarande.
Vilket begrepp ingår i bedömningen av trovärdigheten (trustworthiness) hos kvalitativa studier?
a) Pålitlighet (dependability)
b) Validitet (validity)
c) Reliabilitet (reliability)
d) Objektivitet (objectivity)
a) Pålitlighet (dependability)
Hur bedöms trovärdigheten för kvalitativa studier och vad baseras den på?
Den baseras på studiens
tillförlitlighet (credibility),
överförbarhet (transferability), verifierbarhet (confirmability) och giltighet/pålitlighet (dependability).
Vad innebär begreppet giltighet/pålitlighet (dependability)?
a) I vilken utsträckning resultatet är stabilt över tid och villkor.
b) I vilken utsträckning resultatet är representerat i datamaterialet och tolkningarna är grundade i insamlad data.
c) I vilken utsträckning studiens resultat kan vara giltigt i andra sammanhang än de som finns representerade i studien.
d) Hur väl finns resultatet representerat i det insamlade materialet och i vilken utsträckning resultatet kan verifieras.
a) I vilken utsträckning resultatet är stabilt över tid och villkor.
Info: Giltighet handlar om datas (och på så vis resultatets) stabilitet över tid. Giltighet kan stärkas genom att beskriva när i tiden data är samlades in och att använda intervjuguide för att hålla fokus på det som studeras.
Hur kan överförbarhet (transferability) stärkas i en studie?
a) Genom att ge rika beskrivningar av kontext och deltagare.
b) Genom att forskarna bortser från sin förförståelse.
c) Genom att forskaren lär känna sin studiekontext och sina deltagare.
d) Genom att genomföra intervjuerna inom en relativt kort tidsperiod.
Genom att ge rika beskrivningar av kontext och deltagare.
Info: Transferability handlar om i vilken utsträckning resultaten kan vara giltiga i andra sammanhang än de som finns representerade i
studien. För att läsaren ska kunna avgöra detta är det viktigt att ge rika beskrivningar av kontext och deltagarna.
Vid en kvalitativ intervju behöver den som intervjuare vara vaksam på flera saker. Vad behöver intervjuaren vara uppmärksam på och göra?
a) Att ta paus under intervjun om intervjuaren uppmärksammar att deltagaren kan behöva detta.
b) Att snabba på intervjun om intervjuaren uppmärksammar att deltagaren tycker att intervjun tar för lång tid.
c) Att inkludera t.ex. närstående i intervjun om intervjuaren uppmärksammar att dessa har information att delge kring frågorna.
d) Att påminna deltagaren om att denne lämnat ett samtycke till att delta om intervjuaren uppmärksammar att deltagaren vill
avbryta intervjun.
Att ta paus under intervjun om intervjuaren uppmärksammar att deltagaren kan behöva detta.
Info: Eftersom intervjuaren alltid är i ett överläge jämfört med den som intervjuas, behöver intervjuaren vara lyhörd på om deltagaren
behöver en paus, om frågorna upplevs som känsliga och att uppmärksamma om det är så att deltagaren vill avbryta intervjun (vilket
de har rätt till, utan att de behöver ange skäl för detta och oavsett tidigare samtycke).
En likhet mellan intervallskalenivån och kvotskalenivån är:
a) Att svarsalternativen går att rangordna
b) Att skalstegen är olika långa
c) Att de har en godtycklig nollpunkt
d) Att variabler på dessa nivåer är kvalitativa variabler
Att svarsalternativen går att rangordna
Info: För både kvot- och intervallskalenivån gäller att svarsalternativen går att rangordna.
Sedan är de båda kvantitativa variabler, med ekvidistans (skalstegen är lika långa). Intervallskalenivån har en godtycklig nollpunkt
medan kvotskalan har en absolut nollpunkt.
Vilket begrepp ingår i värderingen av vetenskaplig kvalitet av kvantitativa studier?
a) Validitet (validity)
b) Tillförlitlighet (credibility)
c) Överförbarhet (transferability)
d) Verifierbarhet (confirmability)
Validitet (validity)
Info: En värdering av kvantitativa studiers kvalitet handlar om validitet. Det finns olika typer av undertyper av validitet, t.ex. intern- och
extern validitet.
Vad innefattar begreppet ontologi?
a) Antaganden om hur tillvaron är beskaffad.
b) Antaganden om mönster av filosofiska antaganden som styr det vetenskapliga tänkandet.
c) Något som visar sig för en person när denne upplever något eller tänker på något oavsett om den finns i verkligheten eller
inte.
d) En filosofi om och en metod för tolkning av data.
Antaganden om hur tillvaron är beskaffad.
Info: Ontologi betyder läran om varandet och handlar om vad det är som utgör världen eller om de olika ting som finns i världen. Ontologi
präglar vår världensbild och hur vi ser på människor.
Vilket av dessa är en kvalitativ analysmetod?
a) Fenomenografisk analys
b) Överlevnadsanalys
c) Korrelationsanalys
d) Linjär regressionsanalys
Fenomenografisk analys
Info: Fenomenografi syftar till att kartlägga fenomen och sedan kategorisera dessa fenomen utifrån en önskan att kartlägga eller beskriva
fältet (grafik - att beskriva något).
Vad är en induktiv analys?
a) Att forskarna i analysen går från data och därefter formulerar en teori
b) Att forskarna gör en innehållsanalys.
c) Att forskarna gör en maktanalys.
d) Att forskarna utgår från en teori och försöker bekräfta denna i data.
Att forskarna i analysen går från data och därefter formulerar en teori
Info: Induktiva processen innebär att man går från delarna till hetheten i analysen, dvs. man går från fakta till att konstruera en teori eller
hypotes.
Vad är gemensamt för de flesta definitioner av fokusgruppsintervjuer?
a) Att gruppen består av deltagare som har något gemensamt.
b) Att syftet är att deltagarna ska uppnå konsensus.
c) Att syftet är att intervjun ska generera nya idéer (brainstorming).
d) Att gruppen ska ha en informell ledare.
Att syftet är att deltagarna ska uppnå konsensus.
Info: Grunden för en fokusgruppsintervju är att de ska ha någonting gemensamt som de också kan diskutera och som är i fokus. Det kan
vara allt från en upplevelse, scenario, till arbetsplats eller begrepp. Syfte är som i mycket av den övriga kvalitativa datainsamlingen,
att få en variation i data, dvs. syftet är inte att generera idéer eller att gruppen ska nå någon form av enighet.
Vad är sant om statistisk styrka (power)?
a) Hög power innebär att det är hög sannolikhet att hitta skillnader som finns i populationen.
b) Hög power innebär att det är hög sannolikhet att urvalet är representativt.
c) Hög power innebär att att det är hög sannolikhet att skillnaden är klinisk relevant.
d) Hög power innebär att det är låg sannolikhet för för typ 1-fel.
Hög power innebär att det är hög sannolikhet att hitta skillnader som finns i populationen.
Följande mening går att utläsa i ett abstrakt av Adib-Hajbaghery et al. (2017) som undersökt effekterna hos äldre personer
av kamomillextrakt på sömnkvalitet (där p-värdesgränsen, dvs. alpha, är 5 %):
”Moreover, at baseline, sleep quality in both groups was low, with no statistically significant between-group difference (P=0.639).
However, after the intervention, sleep quality in the treatment group was significantly better than the control group (P<0.05) ”.
Vilket av följande påstånden är korrekt?
a) Tolkningen för ett p <0.05 är att sannolikheten att skillnaden som ses beror på slumpen är mindre än 5 %.
b) Nollhypotesen för gruppjämförelsen vad gäller sömnkvalitet vid baslinjemätningen kan förkastas.
c) Att p<0.05 för skillnaden i sömnkvaliteten i behandlingsgruppen efter interventionen jämfört med kontrollgruppen gör att vi
väljer väljer att tro på nollhypotesen.
d) Att p=0.639 för jämförelsen vid baslinjemätningen visar att det är sannolikt att det finns en skillnad mellan grupperna även i
populationen.
Tolkningen för ett p <0.05 är att sannolikheten att skillnaden som ses beror på slumpen är mindre än 5 %.
Info: Vid baslinjemätningen är p=0.639. Detta innebär att det är drygt 64 % sannolikhet att den skillnaden som kan observeras i urvalet
beror på slumpen. Denna sannaolikhet är mer än den 5 %-gräns som används. Dvs. vi kan utifrån detta inte förkasta nollhypotesen
(som innebär att grupperna är lika i populationen). Vid uppföljningen är p-värdet mindre än 5 %, dvs. det är mindre än 5 %
sannolikhet att skillnderna som ses i urvalet skulle bero på slumpen.
Vad innebär begreppet giltighet/pålitlighet (dependability)?
a) I vilken utsträckning resultatet är stabilt över tid och villkor.
b) I vilken utsträckning resultatet är representerat i datamaterialet och tolkningarna är grundade i insamlad data.
c) I vilken utsträckning studiens resultat kan vara giltigt i andra sammanhang än de som finns representerade i studien.
d) Hur väl finns resultatet representerat i det insamlade materialet och i vilken utsträckning resultatet kan verifieras.
I vilken utsträckning resultatet är stabilt över tid och villkor.
Info: Giltighet handlar om datas (och på så vis resultatets) stabilitet över tid. Giltighet kan stärkas genom att beskriva när i tiden data är
samlades in och att använde intervjuguide för att hålla fokus på det som studeras.
Ange vilket alternativ som är korrekt gällande en prospektiv kohortdesign
a) Studiedesignen lämpar sig för att undersöka förändringar
b) Studiedesignen har grupper som benämns som interventions- och kontrollgrupp
c) Studiedesignen är experimentell
d) Studiedesignen lämpar sig främst för att undersöka effekter
Studiedesignen lämpar sig för att undersöka förändringar
Info: En prospektiv kohortdesign är en design där man följer individer som har något gemensamt (en kohort) framåt i tid. En sådan
design är således lämpligt att underöka förändringar, dvs. där du har en mätpunkt och ett startvärde och sedan vid ett senare tillfälle
följer upp detta och ser om det förekommit någon förändring. En förändring som sker pga. en intervention i en experimentell design
benämns som effekt då effekt är något som är kasualt (där anledningen till förändringen kan härledas) medan det i en kohortdesign
mycket sällan finns möjlighet att uttala sig om kausalitet.
Vad innebär begreppet extern validitet?
a) Ett mått på om en studies resultat kan överföras till målpopulationen.
b) I vilken grad den oberoende variabeln faktiskt är orsaken till förändringen av den beroende variabeln (och inte något annat).
c) Den nivå där fortsatt datainsamling inte längre tillför ny information.
d) Utsaga om relationen mellan två eller flera variabler formulerad så att dess giltighet kan prövas.
Ett mått på om en studies resultat kan överföras till målpopulationen.
Info: Extern validitet handlar om generaliserbarhet, dvs. i vilken utsträckning studiens resultat kan generaliseras tillbaka från urvalet till
målpopulationen och till andra närliggande populationer.
Följande mening går att utläsa i ett abstrakt av Dsouza et al. (2019) som undersökte effekterna av en
utbildningsintervention på ssjälvförtroendet hos sjuksköterskestudenter fö att utföra screening, rådgivning och skriva
remisser (referrals) (där p-värdesgränsen, dvs. alpha, är 5 %):
”Confidence scores in performing oral screenings (p < 0.0001) and counseling (p = 0.006) increased; while scores regarding referrals
decreased (p = 0.718) ”.
Vilket av följande påstånden är korrekt?
a) P-värdet 0,006 för ökningen i självförtroende angående rådgivning betyder att skillanden är statistiskt signifikant.
b) P-värdet 0,718 för skillnaden i självförtroende angående remisser (referrals) innebär att det är 7,18 % sannolikhet att den
observerade skillnaden beror på slumpen.
c) Vi kan med hjälp av p-värdet för självförtroendet vad gäller utförandet av oral screening avgöra huruvida skillnaden mellan
före- och eftermätningen är kliniskt relevant.
d) P-värdet 0,006 innebär att vi förkastar mothypotesen.
P-värdet 0,006 för ökningen i självförtroende angående rådgivning betyder att skillnaden är statistiskt signifikant.
Info: P-värdena 0,006 och p < 0.0001 är båda under 5 % och innebär att skillnaderna är statistiskt signifikanta och att i dessa fall kan
nollhpotesen förkastas och vi tror i stället på mothypotesen. P-värdet 0,718 innebär att det 71,8 % sannolikhet att den observerade
skillnaden i urvalet beror på slumpen, förutsatt att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i populationen (vilket då är
nollhypotesen). Detta gör att vi inte kan förkasta nollhypotesen, dvs. det finns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna.
Vad är en latent analys?
a) En analys som tolkar innehållet i den ursprungliga texten.
b) En analys som är gjord utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.
c) En analys som är gjord utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.
d) En analys som håller sig nära den ursprungliga texten
En analys som tolkar innehållet i den ursprungliga texten.
Info: En latent analys fokuserar på att finna betydelsen, meningen eller det som finns under ytan i data.
Vilket är en korrekt beskriven skillnad mellan ordinalskalenivån och kvotskalenivån?
a) Att ordinalskalenivån inte har jämna skalsteg medan kvotskalenivån har jämna skalsteg.
b) Att ordinalskalenivån har en godtycklig nollpunkt medan kvotskalenivån en absolut nollpunkt.
c) Att medelvärde i regel används som centralmått för ordinalskalenivån medan median i regel används för kvotskalenivån.
d) Att en variabel på kvotskalenivån är en kvalitativ variabel, medan en variabel på ordinalskalenivån är en kvantitativ variabel.
a) Att ordinalskalenivån inte har jämna skalsteg medan kvotskalenivån har jämna skalsteg.
Info: Ordinalskalenivån har inte jämnaskalsteg, medan det för kvotskalenivån är lika långt mellan varje skalsteg (dvs. ekvidistans).
I övrigt är ordinalskalenivån kvalitativa variabler där det inte finns någon meningsfull nollpunkt alls (svarsalternativen består av
“etiketter”) och där median företrädelsevis används som centralmått. Kvotskalenivån är kvantitativa variabler, med en absolut och
naturlig nollpunkt där medelvärde i regel ska användas (om data är symmetrisk).
När är fokusgruppsintervju lämplig att använda som datainsamlingsmetod?
a) För att undersöka fenomen som uppstår i social interaktion.
b) För att undersöka känsloladdade konflikter.
c) För att undersökningar som kräver hög generaliserbarhet.
d) För att undersöka hierarkier inom en grupp.
För att undersöka fenomen som uppstår i social interaktion.
Info: Fokusgrupper lämpar sig til att undersöka just det som uppstår i själva intervjutillfället, dvs. undersöka komplexa beteenden som
attityder, värderingar och fenomomen som uppstår i social interaktion. Det är inte lämpligt att använda fokusgruppsintervjuer där det
finns konflikter eller där det finns hinder för en öppen kommunikation (t.ex. om det finns hierarkier).
Vad är innebörden av begreppet “fenomen”?
a) Något som visar sig för en person när denne upplever något eller tänker på något.
b) Antaganden om hur tillvaron är beskaffad.
c) En benämning på det mönster av filosofiska antaganden som styr/guidar det vetenskapliga tänkandet.
d) En filosofi om och en metod för tolkning av data.
Något som visar sig för en person när denne upplever något eller tänker på något.
Info: Begreppet Fenomen användes inom fenomenologiska filosofi och betyder något som visar sig för en person när denne upplever
något eller tänker på något oavsett om den finns i verkligheten eller inte. Det knyter an till begreppen internationalitet och essens.
Vad är sant gällande typ-1 fel?
a) P-värdesgränsen i en studie är lika med risken för att begå ett typ 1-fel.
b) Risken för typ-1 fel kan minskas genom att se till att rekrytera tillräckligt många deltagare.
c) Är urvalet representativt minskar risken för att begå ett typ 1-fel.
d) Att göra många statistiska analyser minskar risken för typ 1-fel.
P-värdesgränsen i en studie är lika med risken för att begå ett typ 1-fel.
Info: P-värdesgränsen ange hur stor risk forskaren är beredd att ta ta för att begå ett typ 1-fel. Är gränsen t.ex. 5 % så innebär detta att
forskaren är beredd på att 5 % av alla resultat sannolikt kommer att vara felaktiga. De innebär också att det finns en fara med att
göra får många analyser, då detta ökar risken för att drabbas av typ 1-fel. Typ 1-felet har ingenting med representativitet eller antalet
deltagare att göra.
I ett abstrakt av Leung, Kung, Lam, Leung, och Ho (2002) (Domestic violence and postnatal depression in a Chinese
community) framgår att de använt Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) för att mäta depression i urvalet. Detta är
ett självskattningsformulär som består av 10 påståenden och tillfrågar respondenten om sina känslor de senaste 7
dagarna. Svarsalternativen graderas från mycket/ofta till aldrig/inte alls och poängsätts från 0-3 vilket ger en slutpoäng från 0-30. Baserat
på detta, vilken datanivå har variabeln för depressionsinstrumentet EPDS?
a) Ordinalskalenivå
b) Asymmetrisk kvot- eller intervallskalenivå
c) Nominalskalenivå
d) Symmetrisk kvot- eller intervallskalenivå
Ordinalskalenivå
Info: Frågorna i frågeinstrumentet är av typen “bra/bättre/bäst”, dvs. svarsalternativ som går att rangordna, men där själva alternativen i
sig inte har något givet numeriskt värde, utan endast är etiketter. Detta gör att skalan är på ordinalskalenivån. Det spelar sedan inte
någon roll att forskarna bestämt att en viss etikett har ett visst numeriskt värde. Därmed så har heller inte värdet 0 som räknas fram
någon direkt mening eller innebörd och är således inte heller en nollpunkt i den meningen.
Vad är sant om ett sannolikhetsurval?
a) Att alla i populationen har samma sannolikhet att hamna i urvalet.
b) Att urvalet är det mest lämpligaatt använda i alla typer av kvantitativa designer.
c) Att deltagarna slumpmässigt allokeras till en interventions- eller kontrollgrupp.
d) Att personer som inte uppfyller alla inklusionskriterier också kan väljas ut i urvalet.
a) Att alla i populationen har samma sannolikhet att hamna i urvalet.
Info: Ett sannolikhetsurval innebär att alla som tillhör populationen har samma möjlighet att hamna i urvalet man låter helt enkelt slumpen avgöra på olika sätt. Sannolikheten (eng. probability) för att urvalet då blir representativt är alltså stor.
För att kunna genomföra ett sannolikhetsurval behövs det en förteckning eller sammanställning över alla som ingår i populationen för att därefter göra urvalet. Detta finns inte tillgängligt i särskilt många fall, vilket gör att urvalsmetoden inte är lämplig för alla kvantitativa designer.
Det finns olika sätt att garantera slumpmässigheten. Det kan till exempel handla om att systematiskt välja ut var femte person på en upprättad lista eller att numrera alla personerna på en lista och sedan lotta vilka nummer som ska ingå. Det kan också handla om att slumpmässigt välja ut personer från befolkningsregistret eller listor över personal. Urvalet kan ske manuellt eller med hjälp av en dator.
Polit och Beck har listat 6 olika punkter på vad en tydlig interventionsbeskrivning ska innehålla.
Beskriv punkterna.
Det ska finnas en tydlig beskrivning av:
- Hur interventionen rent konkret genomförs, bland annat i termer av var och hur.
- Interventionens omfattning i termer av dos eller intensitet.
- Interventionens tidsramar; när skedde interventionen, hur ofta skedde den och hur länge varade varje eventuell behandling.
- Vilka personer som genomförde interventionen och hur de utbildades. 64
- Vilka omständigheter som krävdes för att interventionen skulle kunna avbrytas eller ändras.
- Interventionen ska vara tydlig beskriven så att den går att särskilja från eventuella standardprocedurer. Med andra ord, hur skiljer sig den nya behandlingen från det som deltagarna skulle ha fått eller får i vanliga fall.
Basal design
Innebär att deltagarna randomiseras och att några först får interventionen men att alla deltagare sedan undersöks.
Det är en design som innebär en risk för att forskaren inte säkert vet om randomiseringen har lyckats eftersom hen inte vet om det fanns några systematiska skillnader mellan grupperna när studien startade
Pretest-posttest-design
Innebär att alla deltagarna undersöks innan interventionen påbörjas (antingen före eller efter randomisering) och sedan igen när interventionen är avslutad.
Vad innebär:
- Pretester
- Posttester
- Pretester= Mätningar innan interventionen kallas pretester, kallas även för baslinjemätning.
- Posttester= mätningar som utförs under eller efter interventionen
Longitudinell design
Innebär att deltagarna undersöks vid ett eller flera tillfällen innan interventionen påbörjas och sedan igen vid upprepade tillfällen under och efter interventionen
Crossover design
Kan användas i en studie som har minst två interventionsgrupper och där de olika grupperna får olika typer av interventioner.
När grupperna väl har fått sina respektive interventioner och undersökts byter deltagarna grupp och får då den andra interventionen, för att därefter undersökas på nytt
Studier med så kallade interrupted time series är … vad?
Ge också ett exempel
- Är undersökningar som studerar en grupp personer vid flera tillfällen och där det någon gång under mätperioden sker en tydlig intervention.
Ett exempel på när en interrupted time serie kan vara lämplig är när man vill undersöka effekterna av stora samhällsförändringar, som till exempel ny lagstiftning.
Nämn tre observationsstudier
Kohortstudier
Fall- kontroll studier
Tvärsnittsstudier
KOHORTSTUDIER
Kohortstudier innebär att en grupp studeras över tid och undersöks vid upprepade tillfällen för att man sedan ska kunna undersöka utfallet i olika variabler.
Gruppen kan vara patienter av samma kön eller ålder.
Prospektiv
Den undersöker något som kommer att ske framåt i tiden,
Longitudinell
Att studien gör upprepade mätningar över tid.
Fall-kontrollstudier
Undersöker vad som orsakar utfallet i en viss variabel, genom att studera andra variabler bakåt i tiden.