Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

allmän rättslära > Allmän rättslära > Flashcards

Allmän rättslära Flashcards

1
Q

Frihetsprincipen

A

Varje person har ett krav på ett fullt adekvat system av grundläggande friheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Differensprincipen

A

Omfördelning tills den sämst ställda får det så bra som möjligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Rättvisa som skälighet 2 punkter

A

Teori som består av principer enligt Rawl.

Frihetsprincipen
Differensprincipen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Egalitarism

A

Politisk idelogi

Det som gynnar störst möjliga antal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Instrumentellt värde

A

Värde i egenskap som resurs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Egenvärde

A

Ett värde i sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ekocentrism

A

Egenvärde: Till individer men även ekologiska helheter
Instrumentellt värde: Individer
“Det rätta är det som tenderar att bevara naturens integritet, stabilitet och skönhet. Det som gör motsatsen är fel.” - Aldo Leopold

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sentientism

A

Egenvärde: Allt som har ett kännande t.ex. människor, växter??
Instrumentellt värde: Andra djur, träd osv.
“Frågan är inte ’Kan de resonera?’ Inte heller ’Kan de tala?’ Utan ’Kan de lida?” - Bentham

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Biocentrism 2 punkter

A

Egenvärde: Allt som lever t.ex. människor, växter
Instrumentellt värde: Andra djur, träd osv.
“Allt levande i naturen har samma inneboende värde” - Paul Taylor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Antropocentrism 2 punkter

A

Egenvärde: Människan
Instrumentellt värde: Andra djur, träd osv.
“Men vad gäller djuren har vi inga direkta skyldigheter. Djuren är där enbart som medel för ett ändamål. Det ändamålet är människan” - Immauel Kant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

sundhet

A

ett argument som är logiskt giltigt och har riktiga premisser( deskriptiva satser som är sanna och moraliskt försvarbara preskription satser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

materiell utvärdering

A

granskning av arguments premissers riktighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

formell utvärdering

A

granskning av arguments struktur, logiska hållbarhet och eventuellt dolda premisser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

positionering

A

kritisk utvärdering av arguments relevans och anpassning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

argumentationsanalys

A

metod för att utvärdera och analysera argumentation som består av positionering, formell utvärdering och materiell utvärdering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Humes lag

A

i praktisk argumentation måste en av premisserna vara preskriptiv för att erhålla stöd från premisserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

deduktion

A

kännetecknas av att det finns en relation mellan premisserna och slutsatsen som medför att slutsatsen med logisk nödvändighet måste vara riktig om premisserna är det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

oäkta rättssats

A

Ellika tycker koriander är gott! = Sant
Finns ett sanningsvärde
Deskriptiv sats
Ingmar Hedenius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

äkta rättssats

A 
Koriander är gott! Sant eller falskt?
Har inget sanningsvärde
Subjektiv, normativ sats t.ex: 
Dödstraff får inte förekomma...
Ingmar Hedenius
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

praktisk argumentation

A

argumentation där slutsatsen är preskriptiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

teorretisk argumentation

A

argumentation där slutsatsen är deskriptiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

ståndpunkt

A

ett arguments slutsats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

lagprövning

A

domstolarnas uppgift att kontrollera att lagar inte strider mot grundlagen och skyldighet att inte tillämpa lagar som gör det. Dworkin förespråkade omfattande lagprövning för att lagstiftare inte ska kunna frånta en minoritets rättighet med demokrati som ursäkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

kritik mot regelskepticism

A

teorin tar bara hänsyn till reglers gråzon och missar att regler även har ett kärnområde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

regelskepticism

A

teori att regler inte åstadkommer någon bundenhet. dvs domstolar alltid kan tolka ett fall så att domslutet överensstämmer med ett visst önskat resultat. Jerome Frank och Duncan Kennedy förespråkade denna teori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Kritik mot lagpositivism

A

Ronald Dworkin framhävde att lagpositivism tar bort domstolars moraliska bedömning i det enskilda fallet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

lagpositivism

A

Rättsteori som anser att domstolen bör bokstavstolka lagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Värdenihilism

A

Metaetisk teori.
Kommer från “Uppsalaskolan”
Subjektivistisk rättviseuppfattning som menar att moral bara är personliga åsikter.
Allt som existerar går att inordna i tid och rum, därför existerar inte objektiv rättvisa.
Moraliska utsagor blir värdelösa utan känslor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Liberalismens skadeprincip

A

princip som formulerades av John Stuart Mill och innebär att människors handlingar inte får begränsas sålänge de inte skadar någon annan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Materiell rättvisa

A

Handlar om innehållet i reglerna. Att reglerna i sig ska vara rättvisa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Förtjänstetik

A

en typ av pliktetik som anser att moraliska handlingars egenvärde motiveras av förtjänst. Är bakåtblickande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Pliktetik

A

materiell rättviseteori som går ut på att handlingar har ett moraliskt egenvärde. ska göras oavsett konsekvenserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Preferensutiliarism

A

Man bör alltid handla på det sätt som i största möjliga omfattning tillfredsställer preferenserna.
T.ex: preferensen att plåga andra varelser lika värdefull som preferensen att inte göra det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Konsekvensetik

A

materiell rättviseteori som innebär:

Om konsekvenserna av din handling är moraliskt rätt eller ej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Utilitarism

A

Man bör alltid handla på det sätt som leder till störts sammanlagd lycka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Formell rättvisa

A

Lika fall skall behandlas lika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad kännetecknar rättvisa?

A

Opartiskhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Fullers krav på rättsstaten

A 
Generell
Offentlig
Förbud mot retroaktiva lagar
Klar och tydlig
Ej inbördes motsägelser
Ej föreskriva det omöjliga
Relativt stabil
Konsekvens mellan regler och tillämpning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Materiell egenskap

A

Behandlar rättsreglernas innehåll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Formell egenskap

A

Korrelerat till hur rättsregler uppkommer och upprätthålls

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad kännetecknar en rättsstat (3 punkter)?

A

Offentlig makt utövas med regler
Den offentliga makten är själv reglerad av regler
Förutsägbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Begrepp som ursprungligen kommer från Locke och Montesquieu?

A

Rättsstaten som samhällskontrakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Exempel på strategiska spel

A

Bönderna
Fångarnas dilemma
Allmänningens tragedi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad gör ett samhällskontrakt

A

Skapar rättsordning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Naturtillståndet

A

Laglös tillvaro. Skriven av Hobbes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Kvalikationsregler

A

T.ex. regler som gäller för skepp. Om skepp så är de tillämpliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Rättighetsknippen

A

En mängd anspråk och en mängd friheter.

T.ex: äganderätt till fastighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Positiv frihet

A

Person har faktisk möjlighet att utföra X

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Negativ frihet

A

Person kan utföra handlingen men har inte de faktiska möjligheterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Konträrt förhållande

A

inte möjligt att föreskriva båda utan att säga mot sig själv dock fullt möjligt att ogiltigförklara båda!
Alt: S(h) => -S(h)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Kontradiktoriskt förhållande (3 punkter)

A

Den ena föreskriver skyldighet och den andra en icke-skyldighet
Alt: S(h) => -S(h)
Alt2: S(-h) => -S(-h)
inte möjligt att föreskriva båda utan att säga mot sig själv
inte möjligt att ogiltigförklara båda utan att säga mot sig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

-S(-h)

A

att det inte finns en skyldighet att inte utföra handlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

S(-h)

A

att det finns en skyldighet att inte utföra handlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

-S(h)

A

att det inte finns en skyldighet att utföra handlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

S(h)

A

att det finns en skyldighet att utföra handlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Non liquet = “ej klar”

A

Domstol får inte inte döma pga om rättsregel är tillämplig eller ej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Rättsförhållande

A

Hur det inträffade ska bedömas juridiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Sakförhållande

A

Om vad som faktiskt hänt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

slutsats

A

[rättsföljd] inträder i det aktuella fallet om premisserna stämmer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Premiss 2

A

[rättsfakta] föreligger i det aktuella fallet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Premiss 1

A

Om [rättsfakta] så [rättsföljd]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Premiss

A

Måste vara sann/sanna för att slutsatsen ska vara riktig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Alternativa rättsfakta

A

“Eller”. Var och ett är tillräckligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Kumulativa rättsfakta

A

“och”. Alla är ett NÖDVÄNDIGT rättsfakta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Rättskälleläran

A

Erkänningsregeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Rättskällor enligt erkänningsregeln (7 punkter)

A 
Grundlagarna
Internationella regler
Lagar
lagförarbeten
praxis
sedvana
doktrin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Erkänningsregeln

A

Regel som talar om vad som räknas som rättskälla i rättsordningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Herbert Hart

A

Skapare av erkänningsregeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Kritik mot prognosteorin

A

Samma problem som med befallningsteorin men förskjuter det endast till rättstillämparen istället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Prognosteorin

A

Innehållandet i gällande rätt är en prognos om hur domstolen kan döma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Rule of men

A

despoti

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Rule of law

A

Nomokrati

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Kritik mot befallningsteorin (2 punkter)

A

Suveränens lagstiftning inte enda rättskälla i rättsordning

Suveränen kan inte göra vad som helst till en rättsregel genom befallning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Befallningsteorin (3 punkter)

A

Regel kommer från suveränen
Rikta en befallning till undersåtarna
Upprätthålls med våld

75
Q

John Austin

A

Upphovsfader till klassisk rättspositivism och befallningsteorin

76
Q

Jeremny Bentham

A

Upphovsfader till klassisk rättspositivism och befallningsteorin

77
Q

Befallningsteorin

A

Gällande rätt = det lagstiftaren befaller

78
Q

Rättsordning

A

Dynamiskt regelsystem

79
Q

Rättsregel

A

Ingår i rättsordningen och kommer från en rättskälla

80
Q

Rättsföljd

A

Det som anges i konsekventen

81
Q

Rättsfaktum

A

Regler i antecedenten

82
Q

så -delen

A

konsekventen

83
Q

Antecedent

A

Om - delen

84
Q

Om - så

A

Konditionalsats

85
Q

Individualprevention

A

Den preventiva effekt ett straff har på den som blir straffad

86
Q

Allmänprevention

A

Den brottsförebyggande effekt som straffet har på andra än den som straffas

87
Q

Okunnighetsslöja/veil of ignorance

A

Föreställ dig helt okunnig om din samhällsposition

88
Q

Konstituerande regler

A

T.ex. vad ett transportköp innebär.

89
Q

Regler (3 punkter)

A

Normativa
Deskriptiva
Generella

90
Q

Formell jämlikhet

A

Lika fall skall behandlas lika eller olika fall skall behandlas olika

91
Q

Första feministiska vågen 2 punkter

A

Liberal feminism

Marxistisk feminism

92
Q

Kärnpunkt vad feminism innebär? 2 punkter

A
  1. Det finns en strukturell underordning av kvinnor

2. Denna ska brytas och jämställdhet ska uppnås

93
Q

Särartsfeminism

A 
Anser att det finns 
1. biologiska  
och
2. nödvändiga
skillnader som är 
3. önskvärda
94
Q

Genussystemteori 2 punkter

A

Genusteori från: Yvonne Hirdman som sätter upp två punkter

  1. Isärhållandet av könen
  2. Mannen som norm
95
Q

Genus

A

Socialt konstruerat medans kön är biologiskt

96
Q

Kön

A

Biologiskt

97
Q

Likhetsfeminism

A 
Samlingsnamn för flera teorier. Skillnaderna mellan män och kvinnor är:
1. Socialt konstruerade
2. Icke-nödvändiga
och 
3. Icke-önskvärda
98
Q

Mannen som norm

A

Mannen som överordnad ; mannen som eftersträvansvärt

99
Q

Preskriptiv

A

Normativ om hur något bör vara

100
Q

Deskriptiv

A

Om hur något bör vara

101
Q

Metaetik

A

Objektiv moral

“Berättar inte vad som är rätt”

102
Q

Vad innebär och förespråkare - Klassisk objektivism

A

Moral existerar, finns alltid inneboende värde!
Platon
Thomas av Aquino

103
Q

Kärnpunkter och förespråkare - Värdenihilism

A

Moral finns ej, är bara en känsla!

Axel Hägerström

104
Q

Realism

A

Endast observationer.

Rättsrealism: Prognosteorin t.ex: vi kan observera någon bli dömd, därav prognos.

105
Q

Relativism

A 
X är relativt till Y.
Alltid sant relativt något
Rätt att döda Breivik?
Moraliskt rätt enligt samhället?
Vikingarna
106
Q

Uppsalaskolan

A

Realistisk synskola
Vilhelm Lundstedt
Karl Olivencrona

107
Q

Liberalism, förespråkare och kärnvärden

A

John Stuart Mill

Frihet och rättvisa

108
Q

Utilitarism, förespråkare och kärnvärden

A

Mill och Bentham

“Största möjliga lycka till så många så möjligt” => ändrades till “Största sammanlagda nyttan”

109
Q

Libertarianism, förespråkare och kärnvärden

A

Nozick

“Ovillkorlig rätt till sig själv och sin egendom”. För en så lite stat som möjligt. Vill ha en s.k “nattväktarstat”.

110
Q

Sociallibernism, förespråkare och kärnvärden

A

John Rawls. (Rättvisa som skälighet)

“Omfördela tills den sämst gynnade inte kan få det bättre”

111
Q

Egalitarism, kärnvärden

A

Lika till alla

112
Q

Gällande rätt

A

Rättsregler som tillämpas i rättsordningen

113
Q

Naturrätt

A

Rätt och moral hänger ihop. Vad som är gällande rätt beror på vad som är moraliskt rätt
Klassisk naturrätt: gällande rätt är guds moral - Tomas av Aquino
Modern naturrätt: gällande rätt är vad som följer av rättens inneboende moral - Ronald Dworkin

114
Q

Rättspositivism

A

Rätt och moral åtskilda.
Klassisk: Gällande rätt kommer från suveränen - Austin och Bentham
Modern: Gällande rätt är det som pekas ut av erkänningsregeln - Shapiro och Hart. Eller grundnormen av Kelsen.

115
Q

Mjuk samt hård rättspositivism

A

Mjuk: Moral är en möjlig men aldrig nödvändig rättskälla

Hård: Moral är aldrig en rättskälla

116
Q

Intension

A

Begreppsinnehåll dvs. snö, kvinna tysk osv.

117
Q

Extension

A

Begreppsomfånget ex:

Människa (intension) inbegriper alla människor som har funnits, finns eller komma finnas(extension).

118
Q

sentientism

A

Allt som har ett medvetande har ett

119
Q

Gällande rätt enligt naturrätten

A

Gällande rätt är det som är moraliskt rätt

120
Q

Gällande rätt enligt rättspositivismen

A

Gällande rätt beror på sociala faktum

121
Q

Rättsstatsprincipen

A 
Innebörd varierar!
Minimum: Rule by law
Formella krav:
Rule by law + Formella krav + Demokrati
Materiella krav:
Negativa rättigheter + Positiva rättigheter
122
Q

Relation mellan lagregel och norm

A

I en lagregel finns en norm och en gråzon.
I Kärnan faller de självklara fallen
I gråzonen faller du mer svårtolkade fallen.

123
Q

Extensiv lagtolkning

A

Normens kärna expanderar. Dömande makten använder prejudikat och förarbeten mm.

124
Q

Restriktiv lagtolkning

A

Gråzonen minskar. Minskad gråzon = klarare lagtolkning.

125
Q

Kontradiktoriskt förhållande

A

1) S(h) =====> -S(h) Påbud och avsaknad av påbud
2) S(-h) ====> -S(-h) Förbud och avsaknad av förbud
Den ena är sann och den andra falsk. Inget annat förhållande kan råda.

126
Q

Subkonträrt förhållande

A

Båda kan vara sanna samtidigt dock inte falska samtidigt.
Frihetshyllan på fyrkanten.
-S(-h) & -S(h) => Avsaknad av förbud och avsaknad av påbud.

127
Q

Konträrt förhållande

A

Båda kan vara falska samtidigt men inte sanna.

1) S(h) & S(-h). Påbud och förbud

128
Q

Implikation

A

Den ena implicerar den andra.

S(-h) => -S(h) Förbud är samma sak som avsaknad av påbud

129
Q

Hohfeldts kategorisering av rättigheter

A

Anspråk - “krav”
Frihet - “avsaknad av skyldighet” -S(h)
Kompetens - rätt att ändra annans anspråk
Immunitet - Icke-kompetens

130
Q

Intresseteorin

A

Intresseteorin menar att de rättigheter som är gällande, är de som ligger i ett sådant intresse för innehavaren att det blivit av stor vikt för denna. De som saknar förmågan att uttrycka eller hävda sina rättigheter och intressen, är de som behöver mest skydd av rättigheterna menar Kramer.

131
Q

Viljeteorin

A

Viljan bestämmer hur en avtalspart blir förpliktad, likaså förpliktelsens innebörd och omfattning. Det är dock hur viljan uttrycks, viljeförklaringen, som medför förpliktelsen.

132
Q

Modern rättspositivism

A

Skiljer mellan rätt och moral. Ser till sociala faktum.
Rättsordning: socialt konvention
Gällande rätt: Det som följer av konventionen => erkänningsregeln
Var kommer rättens auktoritet: Kelsens grundnorm

133
Q

3 olika lagstiftningstekniker

A

1) Konkreta lagregler - förutsägbar men inte flexibel
2) Allmänna bedömningsstandarder - inte förutsägbar men flexibel
3) Ramlagar dvs myndigheter fyller i - inte så demokratiskt men förutsägbart

134
Q

Diskretion

A

Om det finns luckor och rätten måste döma då skapar domstolen lagar.

135
Q

But-for testet

A

A har orsakat b om b inte

skulle ha inträffat utan a.

136
Q

NESS-testet

A

A har orsakat b om a varit en nödvändig del av
en mängd omständigheter som tillsammans varit tillräckliga
för b.

idén är att utforma den minimisammansättning av villkor som är tillräcklig för följden. NESS-testet baserar sig på tanken om orsakens nödvändighet, vilken ändå kvalificeras av ett krav på dess tillräcklighet

137
Q

Koordinationskonvention 3 punkter

A
  1. Arbiträr (godtycklig)
  2. Lösa ett koordinationsproblem (rulltrappa)
  3. Intentionalitet
138
Q

Modus Ponens

A

P -> Q (Om P så Q)
P (Om P)
———
Q

Logisk giltigt → slutsatsen följer med nödvändighet. Q är sann när vi har dessa två premisserna.

139
Q

Modus Tollens

A

P -> Q (Om P så Q)

  • P (Om P är falsk)
  • Q (Q är falsk)

Logisk giltig. P (slutsatsen) är falsk och följer med nödvändighet av de två premisserna.

140
Q

Confirming the consequence / Bekräfta konsekventen

A

P → Q (Om P så Q)
Q (Om Q är sann)
———
P (P är sann)

Logiskt ogiltighet. FEL!

141
Q

Modus Barbara

A 
P → Q (Om P så Q)
Q → R (Om Q så R)
-------
P → R (Om P så R)
- Logiskt giltig
142
Q

Naturrättens svar:

  • Vad är en rättsordning?
  • Vad är gällande rätt?
  • Varifrån kommer rättens auktoritet?
A

1) Människans förverkligande av guds plan med samhällslivet. Människor som försöker uppfylla denna plan.
2) Den naturliga rätten, om den avviker från positiva rätten så är det den naturliga rätten som gäller. Lex injusta non est lex. En orättvis lag är ingen lag
3) Gud / moralen. Thomas säger Gud, han befalls planen ordningen som gäller. Naturrätten utan starkt gudsinslag, moraliskt riktigt.

143
Q

Klassiskt rättspositivist svarar:

  • Vad är en rättsordning?
  • Vad är gällande rätt?
  • Varifrån kommer rättens auktoritet?
A

1) Området styrs av en suverän (befallningsteorin)
2) Suveränens befallning
3) Hot om sanktioner.

144
Q

Kritik mot rättspositivism

A

Missar nomokrati
Skiljer ej mellan rättsordning och gansterstyre
Missar vissa rättskällor såsom praxis

145
Q

Kritik mot naturrätt

A

Blandar ihop moral och rätt

146
Q

Modern rättspositivist svarar:

  • Vad är en rättsordning?
  • Vad är gällande rätt?
  • Varifrån kommer rättens auktoritet?
A

1) Social konvention
2) Det som följer av konventionen (erkänningsregeln)
3) Valet att delta i den sociala konventionen, Kelsens grundnorm

147
Q

Mata katten!

A

S(h) Påbud

148
Q

Ni behöver inte mata katten

A

-S(h) avsaknad av påbud

149
Q

Ni får inte mata katten

A

S(-h) - Förbud!

150
Q

Ni får mata katten

A

-S(-h) Avsaknad av förbud

151
Q

Vad är ett argument?

A

Övertyga om ngt som personen inte visste sedan tidigare

152
Q

Sunda argument 2 punkter

A

Logiskt giltig

Sanna/godtagbara premisser

153
Q

Osunda argument 2 punkter

A

Någon av premisserna är falska

Formen är giltig men premissen falsk

154
Q

Formalisering

A

Viss logisk form som är antingen sann eller falsk.
och: &
eller V
icke: -

155
Q

Denying the antecedent / Förneka antecedenten

A 
P => Q
-P
--------
-Q
Logiskt ogiltig! Andra premissen förnekar antecedenten.
156
Q

Dolda premisser

A

Tomas Quick dömdes för mord. Han var utan tvekan över 15 år när han dömdes så det är inga problem. Alltså är det en dold premiss eftersom det ej spelar roll.

157
Q

lägg till konjunktioner osv..

A
158
Q

Legalitetsprincipen

A

Förbud mot retroaktiva lagar

159
Q

Anchoring

A

Tar relation till höga eller låga siffror

160
Q

Rule OF law

A

Synonym till rättsstatsprincipen

161
Q

Obitier Dikta

A

Omtvistat prejudikatvärde, var domen rätt?

162
Q

Ratio decidenti

A

Avgörande skäl, har prejudikatvärde

163
Q

Sunt argument

A

-Sanna/godtagbara/riktiga premisser
och
-logiskt giltigt

164
Q 
Vilken är detta?
P → Q
P
-------
Q
A

Modus ponens

- Logiskt giltig

165
Q 
Vilken är detta?
P → Q
¬ P
-------
¬ Q
A

Denying the antecedent

- Logiskt ogiltig

166
Q 
Vilken är detta?
P → Q
Q
-------
P
A

Confirming the consequence

-logisk ogiltig

167
Q 
Vilken är detta?
P → Q
¬ Q
-------
¬ P
A

Modus tollens

-logisk giltig

168
Q 
Vilken är detta?
P → Q
Q → R
-------
P → R
A

Modus barbara

-logiskt giltig

169
Q

Nämn fyra kriterier för regler

A
  1. De är normativa (beskriver hur det BÖR vara, inte hur det ÄR)
  2. De är generella (till skillnad från order - som är specifika)
  3. De uttrycker handlingsföreskrifter (berättar hur man ska göra (utom konstituerande regler))
  4. De har auktoritet (uttrycker ska-satser, inte bör-satser)
170
Q

Kvantitativ hedonism

A

all lycka lika mycket värd (Bentham)

171
Q

Kvalitativ hedonism

A

Olika lyckor är värda olika mycket (Mill) Koppling till preferensutilitarism

172
Q

intergenerationella

A

genom generationerna

173
Q

Anspråk

A

Anspråk på annans skyldighet

174
Q

Frihet

A

Avsaknad av skyldighet

175
Q

Kompetens

A

Rättighet att ändra anspråk och skyldigheter

176
Q

Immunitet

A

Icke-kompetens. Alltså ingen har kompetens att ändra mina rättigheter

177
Q

Konjunktion

A

och

&, ˄

178
Q

disjunktion

A

eller

v

179
Q

Moralutsagor saknar helt sanningsvärde

A

Värdenihilism

180
Q

Moralutsaga kan ha ett sanningsvärde relativt något

A

Moralrelativism

181
Q

Moralutsagor har ett absolut, subjektivt värde

A

Klassisk objektivism

182
Q

Fyra olika lagtolkningsmetoder

A
  1. Bokstavstolkning - tolka det ordagrannt
  2. Subjektiv tolkning - vad säger förarbetena/vad ansåg lagstiftaren?
  3. Teologisk tolkning - tolka lagen utifrån dess funktion i samhället/ändåmålet!
  4. Systematisk tolkning - hur ser lagstiftningen ut i andra lagar?
183
Q

Handlingsutilitarism

A

Varje handling ska bedömas utefter dess konsekvenser

184
Q

Regelutilitarism

A

Bör följa de generella regler som får de bästa konsekvenserna

allmän rättslära (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions