Allmän rättslära Flashcards
Frihetsprincipen
Varje person har ett krav på ett fullt adekvat system av grundläggande friheter
Differensprincipen
Omfördelning tills den sämst ställda får det så bra som möjligt
Rättvisa som skälighet 2 punkter
Teori som består av principer enligt Rawl.
Frihetsprincipen
Differensprincipen
Egalitarism
Politisk idelogi
Det som gynnar störst möjliga antal
Instrumentellt värde
Värde i egenskap som resurs
Egenvärde
Ett värde i sig
Ekocentrism
Egenvärde: Till individer men även ekologiska helheter
Instrumentellt värde: Individer
“Det rätta är det som tenderar att bevara naturens integritet, stabilitet och skönhet. Det som gör motsatsen är fel.” - Aldo Leopold
Sentientism
Egenvärde: Allt som har ett kännande t.ex. människor, växter??
Instrumentellt värde: Andra djur, träd osv.
“Frågan är inte ’Kan de resonera?’ Inte heller ’Kan de tala?’ Utan ’Kan de lida?” - Bentham
Biocentrism 2 punkter
Egenvärde: Allt som lever t.ex. människor, växter
Instrumentellt värde: Andra djur, träd osv.
“Allt levande i naturen har samma inneboende värde” - Paul Taylor
Antropocentrism 2 punkter
Egenvärde: Människan
Instrumentellt värde: Andra djur, träd osv.
“Men vad gäller djuren har vi inga direkta skyldigheter. Djuren är där enbart som medel för ett ändamål. Det ändamålet är människan” - Immauel Kant
sundhet
ett argument som är logiskt giltigt och har riktiga premisser( deskriptiva satser som är sanna och moraliskt försvarbara preskription satser)
materiell utvärdering
granskning av arguments premissers riktighet
formell utvärdering
granskning av arguments struktur, logiska hållbarhet och eventuellt dolda premisser
positionering
kritisk utvärdering av arguments relevans och anpassning
argumentationsanalys
metod för att utvärdera och analysera argumentation som består av positionering, formell utvärdering och materiell utvärdering
Humes lag
i praktisk argumentation måste en av premisserna vara preskriptiv för att erhålla stöd från premisserna
deduktion
kännetecknas av att det finns en relation mellan premisserna och slutsatsen som medför att slutsatsen med logisk nödvändighet måste vara riktig om premisserna är det
oäkta rättssats
Ellika tycker koriander är gott! = Sant
Finns ett sanningsvärde
Deskriptiv sats
Ingmar Hedenius
äkta rättssats
Koriander är gott! Sant eller falskt? Har inget sanningsvärde Subjektiv, normativ sats t.ex: Dödstraff får inte förekomma... Ingmar Hedenius
praktisk argumentation
argumentation där slutsatsen är preskriptiv
teorretisk argumentation
argumentation där slutsatsen är deskriptiv
ståndpunkt
ett arguments slutsats
lagprövning
domstolarnas uppgift att kontrollera att lagar inte strider mot grundlagen och skyldighet att inte tillämpa lagar som gör det. Dworkin förespråkade omfattande lagprövning för att lagstiftare inte ska kunna frånta en minoritets rättighet med demokrati som ursäkt
kritik mot regelskepticism
teorin tar bara hänsyn till reglers gråzon och missar att regler även har ett kärnområde
regelskepticism
teori att regler inte åstadkommer någon bundenhet. dvs domstolar alltid kan tolka ett fall så att domslutet överensstämmer med ett visst önskat resultat. Jerome Frank och Duncan Kennedy förespråkade denna teori
Kritik mot lagpositivism
Ronald Dworkin framhävde att lagpositivism tar bort domstolars moraliska bedömning i det enskilda fallet
lagpositivism
Rättsteori som anser att domstolen bör bokstavstolka lagen
Värdenihilism
Metaetisk teori.
Kommer från “Uppsalaskolan”
Subjektivistisk rättviseuppfattning som menar att moral bara är personliga åsikter.
Allt som existerar går att inordna i tid och rum, därför existerar inte objektiv rättvisa.
Moraliska utsagor blir värdelösa utan känslor.
Liberalismens skadeprincip
princip som formulerades av John Stuart Mill och innebär att människors handlingar inte får begränsas sålänge de inte skadar någon annan
Materiell rättvisa
Handlar om innehållet i reglerna. Att reglerna i sig ska vara rättvisa.
Förtjänstetik
en typ av pliktetik som anser att moraliska handlingars egenvärde motiveras av förtjänst. Är bakåtblickande
Pliktetik
materiell rättviseteori som går ut på att handlingar har ett moraliskt egenvärde. ska göras oavsett konsekvenserna
Preferensutiliarism
Man bör alltid handla på det sätt som i största möjliga omfattning tillfredsställer preferenserna.
T.ex: preferensen att plåga andra varelser lika värdefull som preferensen att inte göra det.
Konsekvensetik
materiell rättviseteori som innebär:
Om konsekvenserna av din handling är moraliskt rätt eller ej
Utilitarism
Man bör alltid handla på det sätt som leder till störts sammanlagd lycka
Formell rättvisa
Lika fall skall behandlas lika
Vad kännetecknar rättvisa?
Opartiskhet
Fullers krav på rättsstaten
Generell Offentlig Förbud mot retroaktiva lagar Klar och tydlig Ej inbördes motsägelser Ej föreskriva det omöjliga Relativt stabil Konsekvens mellan regler och tillämpning
Materiell egenskap
Behandlar rättsreglernas innehåll
Formell egenskap
Korrelerat till hur rättsregler uppkommer och upprätthålls
Vad kännetecknar en rättsstat (3 punkter)?
Offentlig makt utövas med regler
Den offentliga makten är själv reglerad av regler
Förutsägbarhet
Begrepp som ursprungligen kommer från Locke och Montesquieu?
Rättsstaten som samhällskontrakt
Exempel på strategiska spel
Bönderna
Fångarnas dilemma
Allmänningens tragedi
Vad gör ett samhällskontrakt
Skapar rättsordning
Naturtillståndet
Laglös tillvaro. Skriven av Hobbes
Kvalikationsregler
T.ex. regler som gäller för skepp. Om skepp så är de tillämpliga
Rättighetsknippen
En mängd anspråk och en mängd friheter.
T.ex: äganderätt till fastighet
Positiv frihet
Person har faktisk möjlighet att utföra X
Negativ frihet
Person kan utföra handlingen men har inte de faktiska möjligheterna
Konträrt förhållande
inte möjligt att föreskriva båda utan att säga mot sig själv dock fullt möjligt att ogiltigförklara båda!
Alt: S(h) => -S(h)
Kontradiktoriskt förhållande (3 punkter)
Den ena föreskriver skyldighet och den andra en icke-skyldighet
Alt: S(h) => -S(h)
Alt2: S(-h) => -S(-h)
inte möjligt att föreskriva båda utan att säga mot sig själv
inte möjligt att ogiltigförklara båda utan att säga mot sig själv
-S(-h)
att det inte finns en skyldighet att inte utföra handlingen
S(-h)
att det finns en skyldighet att inte utföra handlingen
-S(h)
att det inte finns en skyldighet att utföra handlingen
S(h)
att det finns en skyldighet att utföra handlingen
Non liquet = “ej klar”
Domstol får inte inte döma pga om rättsregel är tillämplig eller ej
Rättsförhållande
Hur det inträffade ska bedömas juridiskt
Sakförhållande
Om vad som faktiskt hänt
slutsats
[rättsföljd] inträder i det aktuella fallet om premisserna stämmer
Premiss 2
[rättsfakta] föreligger i det aktuella fallet
Premiss 1
Om [rättsfakta] så [rättsföljd]
Premiss
Måste vara sann/sanna för att slutsatsen ska vara riktig
Alternativa rättsfakta
“Eller”. Var och ett är tillräckligt
Kumulativa rättsfakta
“och”. Alla är ett NÖDVÄNDIGT rättsfakta
Rättskälleläran
Erkänningsregeln
Rättskällor enligt erkänningsregeln (7 punkter)
Grundlagarna Internationella regler Lagar lagförarbeten praxis sedvana doktrin
Erkänningsregeln
Regel som talar om vad som räknas som rättskälla i rättsordningen
Herbert Hart
Skapare av erkänningsregeln
Kritik mot prognosteorin
Samma problem som med befallningsteorin men förskjuter det endast till rättstillämparen istället
Prognosteorin
Innehållandet i gällande rätt är en prognos om hur domstolen kan döma
Rule of men
despoti
Rule of law
Nomokrati
Kritik mot befallningsteorin (2 punkter)
Suveränens lagstiftning inte enda rättskälla i rättsordning
Suveränen kan inte göra vad som helst till en rättsregel genom befallning
Befallningsteorin (3 punkter)
Regel kommer från suveränen
Rikta en befallning till undersåtarna
Upprätthålls med våld
John Austin
Upphovsfader till klassisk rättspositivism och befallningsteorin
Jeremny Bentham
Upphovsfader till klassisk rättspositivism och befallningsteorin
Befallningsteorin
Gällande rätt = det lagstiftaren befaller
Rättsordning
Dynamiskt regelsystem
Rättsregel
Ingår i rättsordningen och kommer från en rättskälla
Rättsföljd
Det som anges i konsekventen
Rättsfaktum
Regler i antecedenten
så -delen
konsekventen
Antecedent
Om - delen
Om - så
Konditionalsats
Individualprevention
Den preventiva effekt ett straff har på den som blir straffad
Allmänprevention
Den brottsförebyggande effekt som straffet har på andra än den som straffas
Okunnighetsslöja/veil of ignorance
Föreställ dig helt okunnig om din samhällsposition
Konstituerande regler
T.ex. vad ett transportköp innebär.
Regler (3 punkter)
Normativa
Deskriptiva
Generella
Formell jämlikhet
Lika fall skall behandlas lika eller olika fall skall behandlas olika
Första feministiska vågen 2 punkter
Liberal feminism
Marxistisk feminism
Kärnpunkt vad feminism innebär? 2 punkter
- Det finns en strukturell underordning av kvinnor
2. Denna ska brytas och jämställdhet ska uppnås
Särartsfeminism
Anser att det finns 1. biologiska och 2. nödvändiga skillnader som är 3. önskvärda
Genussystemteori 2 punkter
Genusteori från: Yvonne Hirdman som sätter upp två punkter
- Isärhållandet av könen
- Mannen som norm
Genus
Socialt konstruerat medans kön är biologiskt
Kön
Biologiskt
Likhetsfeminism
Samlingsnamn för flera teorier. Skillnaderna mellan män och kvinnor är: 1. Socialt konstruerade 2. Icke-nödvändiga och 3. Icke-önskvärda
Mannen som norm
Mannen som överordnad ; mannen som eftersträvansvärt
Preskriptiv
Normativ om hur något bör vara
Deskriptiv
Om hur något bör vara
Metaetik
Objektiv moral
“Berättar inte vad som är rätt”
Vad innebär och förespråkare - Klassisk objektivism
Moral existerar, finns alltid inneboende värde!
Platon
Thomas av Aquino
Kärnpunkter och förespråkare - Värdenihilism
Moral finns ej, är bara en känsla!
Axel Hägerström
Realism
Endast observationer.
Rättsrealism: Prognosteorin t.ex: vi kan observera någon bli dömd, därav prognos.
Relativism
X är relativt till Y. Alltid sant relativt något Rätt att döda Breivik? Moraliskt rätt enligt samhället? Vikingarna
Uppsalaskolan
Realistisk synskola
Vilhelm Lundstedt
Karl Olivencrona
Liberalism, förespråkare och kärnvärden
John Stuart Mill
Frihet och rättvisa
Utilitarism, förespråkare och kärnvärden
Mill och Bentham
“Största möjliga lycka till så många så möjligt” => ändrades till “Största sammanlagda nyttan”
Libertarianism, förespråkare och kärnvärden
Nozick
“Ovillkorlig rätt till sig själv och sin egendom”. För en så lite stat som möjligt. Vill ha en s.k “nattväktarstat”.
Sociallibernism, förespråkare och kärnvärden
John Rawls. (Rättvisa som skälighet)
“Omfördela tills den sämst gynnade inte kan få det bättre”
Egalitarism, kärnvärden
Lika till alla
Gällande rätt
Rättsregler som tillämpas i rättsordningen
Naturrätt
Rätt och moral hänger ihop. Vad som är gällande rätt beror på vad som är moraliskt rätt
Klassisk naturrätt: gällande rätt är guds moral - Tomas av Aquino
Modern naturrätt: gällande rätt är vad som följer av rättens inneboende moral - Ronald Dworkin
Rättspositivism
Rätt och moral åtskilda.
Klassisk: Gällande rätt kommer från suveränen - Austin och Bentham
Modern: Gällande rätt är det som pekas ut av erkänningsregeln - Shapiro och Hart. Eller grundnormen av Kelsen.
Mjuk samt hård rättspositivism
Mjuk: Moral är en möjlig men aldrig nödvändig rättskälla
Hård: Moral är aldrig en rättskälla
Intension
Begreppsinnehåll dvs. snö, kvinna tysk osv.
Extension
Begreppsomfånget ex:
Människa (intension) inbegriper alla människor som har funnits, finns eller komma finnas(extension).
sentientism
Allt som har ett medvetande har ett
Gällande rätt enligt naturrätten
Gällande rätt är det som är moraliskt rätt
Gällande rätt enligt rättspositivismen
Gällande rätt beror på sociala faktum
Rättsstatsprincipen
Innebörd varierar! Minimum: Rule by law Formella krav: Rule by law + Formella krav + Demokrati Materiella krav: Negativa rättigheter + Positiva rättigheter
Relation mellan lagregel och norm
I en lagregel finns en norm och en gråzon.
I Kärnan faller de självklara fallen
I gråzonen faller du mer svårtolkade fallen.
Extensiv lagtolkning
Normens kärna expanderar. Dömande makten använder prejudikat och förarbeten mm.
Restriktiv lagtolkning
Gråzonen minskar. Minskad gråzon = klarare lagtolkning.
Kontradiktoriskt förhållande
1) S(h) =====> -S(h) Påbud och avsaknad av påbud
2) S(-h) ====> -S(-h) Förbud och avsaknad av förbud
Den ena är sann och den andra falsk. Inget annat förhållande kan råda.
Subkonträrt förhållande
Båda kan vara sanna samtidigt dock inte falska samtidigt.
Frihetshyllan på fyrkanten.
-S(-h) & -S(h) => Avsaknad av förbud och avsaknad av påbud.
Konträrt förhållande
Båda kan vara falska samtidigt men inte sanna.
1) S(h) & S(-h). Påbud och förbud
Implikation
Den ena implicerar den andra.
S(-h) => -S(h) Förbud är samma sak som avsaknad av påbud
Hohfeldts kategorisering av rättigheter
Anspråk - “krav”
Frihet - “avsaknad av skyldighet” -S(h)
Kompetens - rätt att ändra annans anspråk
Immunitet - Icke-kompetens
Intresseteorin
Intresseteorin menar att de rättigheter som är gällande, är de som ligger i ett sådant intresse för innehavaren att det blivit av stor vikt för denna. De som saknar förmågan att uttrycka eller hävda sina rättigheter och intressen, är de som behöver mest skydd av rättigheterna menar Kramer.
Viljeteorin
Viljan bestämmer hur en avtalspart blir förpliktad, likaså förpliktelsens innebörd och omfattning. Det är dock hur viljan uttrycks, viljeförklaringen, som medför förpliktelsen.
Modern rättspositivism
Skiljer mellan rätt och moral. Ser till sociala faktum.
Rättsordning: socialt konvention
Gällande rätt: Det som följer av konventionen => erkänningsregeln
Var kommer rättens auktoritet: Kelsens grundnorm
3 olika lagstiftningstekniker
1) Konkreta lagregler - förutsägbar men inte flexibel
2) Allmänna bedömningsstandarder - inte förutsägbar men flexibel
3) Ramlagar dvs myndigheter fyller i - inte så demokratiskt men förutsägbart
Diskretion
Om det finns luckor och rätten måste döma då skapar domstolen lagar.
But-for testet
A har orsakat b om b inte
skulle ha inträffat utan a.
NESS-testet
A har orsakat b om a varit en nödvändig del av
en mängd omständigheter som tillsammans varit tillräckliga
för b.
idén är att utforma den minimisammansättning av villkor som är tillräcklig för följden. NESS-testet baserar sig på tanken om orsakens nödvändighet, vilken ändå kvalificeras av ett krav på dess tillräcklighet
Koordinationskonvention 3 punkter
- Arbiträr (godtycklig)
- Lösa ett koordinationsproblem (rulltrappa)
- Intentionalitet
Modus Ponens
P -> Q (Om P så Q)
P (Om P)
———
Q
Logisk giltigt → slutsatsen följer med nödvändighet. Q är sann när vi har dessa två premisserna.
Modus Tollens
P -> Q (Om P så Q)
- P (Om P är falsk)
- Q (Q är falsk)
Logisk giltig. P (slutsatsen) är falsk och följer med nödvändighet av de två premisserna.
Confirming the consequence / Bekräfta konsekventen
P → Q (Om P så Q)
Q (Om Q är sann)
———
P (P är sann)
Logiskt ogiltighet. FEL!
Modus Barbara
P → Q (Om P så Q) Q → R (Om Q så R) ------- P → R (Om P så R) - Logiskt giltig
Naturrättens svar:
- Vad är en rättsordning?
- Vad är gällande rätt?
- Varifrån kommer rättens auktoritet?
1) Människans förverkligande av guds plan med samhällslivet. Människor som försöker uppfylla denna plan.
2) Den naturliga rätten, om den avviker från positiva rätten så är det den naturliga rätten som gäller. Lex injusta non est lex. En orättvis lag är ingen lag
3) Gud / moralen. Thomas säger Gud, han befalls planen ordningen som gäller. Naturrätten utan starkt gudsinslag, moraliskt riktigt.
Klassiskt rättspositivist svarar:
- Vad är en rättsordning?
- Vad är gällande rätt?
- Varifrån kommer rättens auktoritet?
1) Området styrs av en suverän (befallningsteorin)
2) Suveränens befallning
3) Hot om sanktioner.
Kritik mot rättspositivism
Missar nomokrati
Skiljer ej mellan rättsordning och gansterstyre
Missar vissa rättskällor såsom praxis
Kritik mot naturrätt
Blandar ihop moral och rätt
Modern rättspositivist svarar:
- Vad är en rättsordning?
- Vad är gällande rätt?
- Varifrån kommer rättens auktoritet?
1) Social konvention
2) Det som följer av konventionen (erkänningsregeln)
3) Valet att delta i den sociala konventionen, Kelsens grundnorm
Mata katten!
S(h) Påbud
Ni behöver inte mata katten
-S(h) avsaknad av påbud
Ni får inte mata katten
S(-h) - Förbud!
Ni får mata katten
-S(-h) Avsaknad av förbud
Vad är ett argument?
Övertyga om ngt som personen inte visste sedan tidigare
Sunda argument 2 punkter
Logiskt giltig
Sanna/godtagbara premisser
Osunda argument 2 punkter
Någon av premisserna är falska
Formen är giltig men premissen falsk
Formalisering
Viss logisk form som är antingen sann eller falsk.
och: &
eller V
icke: -
Denying the antecedent / Förneka antecedenten
P => Q -P -------- -Q Logiskt ogiltig! Andra premissen förnekar antecedenten.
Dolda premisser
Tomas Quick dömdes för mord. Han var utan tvekan över 15 år när han dömdes så det är inga problem. Alltså är det en dold premiss eftersom det ej spelar roll.
lägg till konjunktioner osv..
Legalitetsprincipen
Förbud mot retroaktiva lagar
Anchoring
Tar relation till höga eller låga siffror
Rule OF law
Synonym till rättsstatsprincipen
Obitier Dikta
Omtvistat prejudikatvärde, var domen rätt?
Ratio decidenti
Avgörande skäl, har prejudikatvärde
Sunt argument
-Sanna/godtagbara/riktiga premisser
och
-logiskt giltigt
Vilken är detta? P → Q P ------- Q
Modus ponens
- Logiskt giltig
Vilken är detta? P → Q ¬ P ------- ¬ Q
Denying the antecedent
- Logiskt ogiltig
Vilken är detta? P → Q Q ------- P
Confirming the consequence
-logisk ogiltig
Vilken är detta? P → Q ¬ Q ------- ¬ P
Modus tollens
-logisk giltig
Vilken är detta? P → Q Q → R ------- P → R
Modus barbara
-logiskt giltig
Nämn fyra kriterier för regler
- De är normativa (beskriver hur det BÖR vara, inte hur det ÄR)
- De är generella (till skillnad från order - som är specifika)
- De uttrycker handlingsföreskrifter (berättar hur man ska göra (utom konstituerande regler))
- De har auktoritet (uttrycker ska-satser, inte bör-satser)
Kvantitativ hedonism
all lycka lika mycket värd (Bentham)
Kvalitativ hedonism
Olika lyckor är värda olika mycket (Mill) Koppling till preferensutilitarism
intergenerationella
genom generationerna
Anspråk
Anspråk på annans skyldighet
Frihet
Avsaknad av skyldighet
Kompetens
Rättighet att ändra anspråk och skyldigheter
Immunitet
Icke-kompetens. Alltså ingen har kompetens att ändra mina rättigheter
Konjunktion
och
&, ˄
disjunktion
eller
v
Moralutsagor saknar helt sanningsvärde
Värdenihilism
Moralutsaga kan ha ett sanningsvärde relativt något
Moralrelativism
Moralutsagor har ett absolut, subjektivt värde
Klassisk objektivism
Fyra olika lagtolkningsmetoder
- Bokstavstolkning - tolka det ordagrannt
- Subjektiv tolkning - vad säger förarbetena/vad ansåg lagstiftaren?
- Teologisk tolkning - tolka lagen utifrån dess funktion i samhället/ändåmålet!
- Systematisk tolkning - hur ser lagstiftningen ut i andra lagar?
Handlingsutilitarism
Varje handling ska bedömas utefter dess konsekvenser
Regelutilitarism
Bör följa de generella regler som får de bästa konsekvenserna
