Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Bakteriologi > Allmän bakteriologi BG > Flashcards

Allmän bakteriologi BG Flashcards

1
Q

Betydelsen av ämnet bakteriologi, 3 exempel?

A
  • Förstå bakteriella sjukdomars etiologi (orsakssamband)
  • Förstå hur bakteriella sjukdomar kan diagnostiseras, bekämpas och förebyggas
  • Förstå hur en bakteriell orsakad sjukdom utvecklas i samspelet bakterie - värd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Strukturer hos bakterier? (9st)

A
  • Bakteriell flagellum
  • Nukleoid (cirkulärt DNA)
  • Pili
  • Plasmid
  • Ribosom
  • Cytoplasma
  • Plasmamembran
  • Cellvägg
  • Kapsel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Det centrala dogmat?

A

Bakterier följer det centrala dogmat:
DNA -> RNA -> Protein
Replikation -> Transkription -> Translation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är genom (bakterier)?

A

Allt DNA i en cell
Bakterier har generellt:
- En kromosom
- Andra genetiska element varierar t.ex. plasmider, virus DNA (profager), IS-element, transposoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är genotyp?

A

Specifik uppsättning av gener i en organism kan variera mellan stammar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är cytoplasmamembran?

A
  • Innermembran som omger cytoplasman
  • Består av fosfolipider och proteiner
  • Passiv transport av små molekyler in i cellen
  • Aktiv transport av näringsämnen in i cellen och avfallsprodukter ut ur cellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är och har cellväggen för funktion hos bakterier?

A
  • Har en rigid struktur, ger mekaniskt skydd och skydd mot osmotisk lysis
  • Består av unika komponenter såsom peptidoglykan
  • Utgör ett mål för vissa antibiotika
  • Ger sjukdomssymptom (patogenicitetsfaktor)
  • Bidrar till vidhäftning (adhesion) och kan vara receptor för bakteriofager (bakterievirus)
  • Ger möjlighet till immunologisk typning och kan ge bakterien antigenvariation - viktigt för att undvika immunförsvaret
  • Ger möjlighet till differentiering genom t.ex. Gramfärgning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är den strukturella skillnaden mellan grampositiva och gramnegativa bakterier? (kristallviolett)

A
  • De bakterier som tar upp färgämnet kristallviolett kallas grampositiva (blå/lila)
  • De som inte gör det kallas gramnegativa (röda)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Cellväggen hos grampositiva bakterier?

A
  • Tjock vägg
  • Peptidoglykan - ökar väggens stabilitet
  • Lipoteikonsyra (LTA)
  • Cytoplasmamembran
  • Proteiner
  • Fosfolipider
  • Cytoplasma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Cellväggen hos gramnegativa bakterier?

A
  • Yttermembran med lipoproteiner och poriner samt
  • LPS = lipopolysackarider
  • Periplasmatisk utrymme
  • Tunt lager peptidoglykan
  • Innermembran
  • Fosfolipider och proteiner
  • Cytoplasma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad består peptidoglykan av?

A

N-acetylglukosamin (NAG) och N-acetylmuraminsyra (NAM) til vilken peptider är korsbundna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Endast gramnegativa bakterier har … i dess yttermembran?

A
  • LPS = lipopolysackarider
  • O-antigen, polysackarid, varierar mellan bakteriestammar
  • Lipid A toxisk
  • LPS utgör endotoxin, orsakar inflammation, påverkar immunceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Endast gramnegativa bakterier har … i dess yttermembran?

A
  • LPS = lipopolysackarider
  • O-antigen, polysackarid, varierar mellan bakteriestammar
  • Lipid A toxisk
  • LPS utgör endotoxin, orsakar inflammation, påverkar immunceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är Pili / Fimbrie?

A
  • Fina hårlika strukturer som sitter på bakterier
  • Uppbyggda av proteiner
  • Antalet varierar
  • Vanligast hos Gram-
  • Vissa har en special funktion, t.ex. vid adhesion eller där en specifik typ (sexpili) medverkar vid överföring av genetiskt material mellan bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är flageller?

A
  • Uppbyggda av proteinet flagellin
  • Gör att bakterier kan röra sig (motila)
  • Komplicerad motor i cellväggen som driver rörelsen
  • OBS! Alla bakterier är inte motila
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är kapsel?

A
  • Vissa bakterier kan producera en kapsel
  • Kapseln består av polysackarider
  • Gör bakteriekolonier slemmiga
  • Motverkar fagocytos
  • Maskerar antigen
  • Skyddar bakterien mot t.ex. uttorkning
  • Underlättar adherens till epitelet hos värddjuret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Tillväxt hos bakterier?

A
  • Bakterier växer och delar sig
  • Bakterier förökar sig genom binär fission
  • Tillväxt av en population av bakterier innebär att antalet celler ökar enligt: 2 -> 4 -> 8 ->, osv 2^n
  • Tiden för en delning = generationstid
  • OBS! Generationstiden skiljer sig åt beroende på bakterie - kan vara 20 minuter till flera dygn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Tillväxtkurva för bakterier? (olika faser)

A
  • Tillväxten i medium följer en kurva, “den bakteriella tillväxtkurvan”
  • Lagfas: Bakterierna anpassar sig till mediet, ingen tillväxt
  • Logfas: Bakterierna tillväxer logaritmiskt
  • Stationärfasen: Näringsbrist, tillväxten stoppas
  • Deklinationsfasen: Bakterierna dör (deklination = dödsfas)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är sporbildning / sporbildare?

A
  • Soprbildning eller sporulering är ett sätt för bakterier att överleva extrema betingelser som svält
  • Sporbildande patogener hittas framförallt inom två släkten, nämligen Bacillus och Clostridium
  • Sporbildare kan karaktäriseras genom sporens lokalisation; central, terminal eller subterminal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur bildas sporer?

A
  • Sporer bildas när näringen tar slut
  • Cellerna förlorar vatten och krymper, ingen enzymatisk aktivitet
  • Flera lager (kappa) av olika substanser (dipikolinsyra och kalcium) bildas runt sporen
  • Förblir metaboliskt inaktiva (vilande) under ogynnsamma förhållanden
  • Sporer är mycket resistenta mot t.ex. värme och UV-strålning
  • Kan överleva under många år (100-?) t.ex. i jorden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är “quorum sensing”?

A

När bakterieantalet ökar kan de börja kommunicera med varandra “quorum sensing” leder till samordnade aktiviteter hos en och samma art, men kan även påverka andra arter!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur går biofilmsprocessen till? (4 steg)

A

Planktoniska celler:
1. Vidhäftning till ytan
2. Bildning av monolager och produktion av “slem”
3. Bildning av mikrokoloni, med celler i flera lager (kolonisering)
4. Mogen biofilm, med karaktäristisk “svamp” bildad av polysackarid. Notera att cellerna börjar lossna, återgår till planktoniska celler och fullbordar cykeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kan bakterier göra i en biofilm?

A
  • I en biofilm kan bakterierna börja kommunicera med varandra och med en annan art bakterier - kan sätta igång olika aktiviteter som kan påverka arten och andra arter
  • Ska se bakterier som en population som finns mixad med andra arter - uppträder som en grupp - kan på så sätt styra genuttrycket
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Allmänt om biofilm? (funktion och mekanismer)

A
  • Bakterier kan vidhäfta mot levande eller icke levande yta
  • Stor mängd kapselmaterial bildas
  • Kan vara samma eller olika bakteriesläkten i samma biofilm
  • När bakterieantalet ökar börjar bakterierna producera olika kemiska föreningar eller peptider som kan trigga igång expressionen av olika gener som t.ex. styr deras förmåga att ta upp DNA (transformation, konjugation) eller virulens
  • Kommunicerar via “quorum sensing”
  • Biofilmer är vanliga i naturen. Mycket viktigt inom sjukvården, bildas t.ex. permanentkanyler, implantat
  • Bakterier biofilmer är svårare att bekämpa för immunsystemet eller via antibiotika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kan påverkar normalfloran på huden? (6 ex.)

A
  • Klimat
  • Ålder
  • Hygien
  • Hår/Päls på djur
  • Olika områden på huden
  • Faktorer som produceras och hämmar mikrobiell tillväxt är t.ex. lågt pH, hög salt konc., lysozym, antimikrobiella peptid, lipider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Normalfloran skyddar oss från?

A

Kolonisering av patogena mikroorganismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Normalfloran i munhålan?

A
  • Saliv innehåller antibakteriella substanser ex. lysozym och lactoperoxidas
  • Tänder koloniseras (bla av streptokocker) kan ge upphov till karies och tandlossning
  • Tandfickor är områden med goda förutsättningar för bakteriell tillväxt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Normalfloran i mag-tarmsystemet?

A
  • är sammantaget ett mycket mikrobiellt komplext system (tusentals arter bakterier)
  • normalflorans sammansättning varierar beroende på vilket område man väljer att studera
  • normalfloran kan medverka i olika metaboliska processer t.ex. bryter ner föda, vitaminsyntes, steroidmetabolism och stimulerar immunsystemet etc.
  • det relativa antalet av vissa grupper vilka ingår i normalfloran kan förskjutas beroende på t.ex. kosten, läkemedel (antibiotika)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Varför är vi inte sjuka när vi ständigt är omgivna eller kanske koloniserade av potentiellt patogener? (3 huvudfaktorer)

A
  • Förhållandet mellan värd och patogen är dynamiskt och komplext!
  • Resultatet av de flesta värd - patogen förhållanden beror på tre huvudfaktorer:
    1. Antalet patogener som infekterar värden (infektiös dos)
    2. Graden av virulens (patogenisiter) hor mikroorganismen
    3. Värdens försvar eller motståndskraft
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Bakterie-värd relation? (Faktorer hos bakterie, värd och omgivning)

A

Bakterie:
- Virulens hos patogen
- Inkörsport
- Infektionsdos
- Vävnadstropism
- Känslighet för värdens immunförsvar
Värd:
- Art
- Genetiska faktorer, ras
- Ålder
- Kön
- Fysiologiska faktorer
- Motståndskraft mot infektion, immunosuppression
- Andra sjukdomar, skador
Omgivning:
- Stress
- Klimatfaktorer
- Näringsbrist
- Infektionstryck
- Vektorer t.ex. insekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vissa bakterier kan överleva intracellulärt i t.ex. epitelceller, neutrofiler och makrofager. Kan delas upp i?

A
  • fakultativa intracellulära patogener (kan växla) ex. Salmonella, Listeria, Brucella, Mycobacterium, vissa stammar av E. coli
  • obligata intracellulära patogener (klarar inte av replikationscykeln utanför värdcellen) ex. Chlamydia, Rickettsiae
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Bakterier som inte kan överleva intracellulärt kallas?

A

Extracellulära patogener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Man kan beteckna bakterier som?

A
  • Primära patogener - orsakar sjukdom vid direkt kontakt med en frisk värd
  • Opportunistiska patogener - tillhör normalfloran men kan orsaka sjukdom om värden är försvagad eller om bakterier får tillträde till ex.vis ett sår
34
Q

Patogener kan orsaka olika typer av infektioner t.ex.? (6 st)

A
  • Subklinisk: mindre ibland svårupptäckta infektioner
  • Abscesser: lokal infektion, inflammation, varbildning
  • Akut: Kortvariga och svåra infektioner
  • Kronisk: Långvariga
  • Nosokomial: Infektion/smitta som utvecklats vid t.ex. sjukhusvistelse
  • Zoonotisk: smitta som sprids mellan djur och människa
35
Q

Vad är virulens?

A

Virulens är ett relativt mått på förmågan hos en patogen att orsaka sjukdom.

  • Kan uttryckas som t.ex. LD50 (letal dos 50% dör)
  • Varierar mellan arter och mellan stammar av samma art!!
36
Q

Vad är virulensfaktorer?

A

Olika patogen-producerande produkter som bidrar till den sjukdomsframkallande förmågan hos patogenen.
- Antalet virulensgener som kodar för olika faktorer kan skilja sig mellan olika stammar inom varje art!
- Virulensgenerna kan återfinnas på olika platser i genomet i kromosomen eller på t.ex. plasmider, bakteriofager

37
Q

Exempel på virulensfaktorer? (8 st)

A
  • toxiner med olika verkningsmekanismer
  • kapsel (kan förhindra fagocytos, bidra till adhesion)
  • sideroforer - järnbindande föreningar
  • specifika enzymer som bryter ned värdstrukturer, proteiner eller DNA
  • adhesionsfaktorer (ex. pili/fimbrier, specifika cellyteprotiener som binder till värdcellskomponenter)
  • LPS
  • flageller
  • anti-fagocytära proteiner
38
Q

Virulensfaktorer kan liksom antibiotiskaresistens överföras mellan olika stammar (arter) genom tre olika mekanismer?

A
  1. Konjugation
  2. Transformation
  3. Transduktion
39
Q

Generella mekanismer hos patogener? (6 st)

A
  1. Kontakt och överföring
  2. Adhesion
  3. Kolonisering
  4. Toxicitet
  5. Spridning-invasion
  6. Vävnadsskada, sjukdom

Obs! Alla patogena bakterier behöver inte använda alla mekanismer och betydelsen av de olika mekanismerna varierar

40
Q

Patogener kan komma från olika källor? (2 st grupper)

A
  • Endogen - t.ex. opportunist
  • Exogen - från en annan källa, infekterat djur, människa, reservoar
41
Q
  1. Kontakt och överföring av bakterier? (Inkörsport (6 st) och Överföring (9 st))
A

Inkörsport:
- Respirationsvägar
- Gastrointestinal
- Hud
- Öron
- Ögon (konjunktiva)
- Urogenitalia

Överföring:
- Direktkontakt
- Aerosol
- Oral
- Fekal-oral
- Bett
- Vertikal
- Sexuell
- Vektor ex. fästingar, insekter
- Latrogen (via åtgärder inom sjukvården, kanyl etc)

42
Q
  1. Adhesion - vad är det?
A

Process där bakterien via s.k. adhesiner (adhesionsfaktorer) kan binda till värden (värdceller).

43
Q

Adhesionsfaktorer hos bakterier kan ex. vara? (7 st)

A
  • Kapsel (består oftast av polysackarider, glykoproteiner)
  • Specifika proteiner (cellyteförankrade)
  • Lipoteikonsyra (ingår cellväggen/membranet Gram+)
  • Pili/fimbrier (består av proteiner vilka bygger på långa utskott)
  • Adhesionen kan vara specifik eller icke-specifik
  • Specifik adhesion - värdspecificitet, vävnadstropism
  • Adhesionen kan t.ex. vara till receptorer på epitelceller eller till komponenter i ett sår t.ex. extracellulära matrix.
44
Q
  1. Kolonisering - vad är det? (vad producerar patogenerna)
A

Efter adhesion tillväxer bakteriepopulationen. Vissa patogener kan t.ex. producera:
- olika toxiner och/eller
- vävnadsnedbrytande substanser och/eller
- överleva inne i vissa värdceller

Samt producera olika komponenter som hjälper bakterien att undvika immunförsvaret t.ex.
- producera antifagocytära protiner
- maskering (ex. binda olika värdproteiner, bilda kapsel)
- variera sina ytantigener

45
Q
  1. Toxicitet - vad är det?
A
  • Förmågan att producera toxiner
46
Q

Vad är exotoxiner?

A
  • Toxiner som transporteras ut ur bakterien
47
Q

Tre huvudkategorier av toxiner?

A

a. Cytotoxiner
b. AB-toxiner
c. Superantigener

48
Q

Vad är cytotoxiner?

A

proteiner som lyserar värdceller (ex. hemolysiner, leukocidiner)

49
Q

Vad är AB-toxiner?

A

ex. difteria-toxin, består av protein två subenheter som inhiberar proteinsyntesen. AB-toxiner kan också vara neurotoxiner, eller verka på tunntarmen

50
Q

Vad är superantigener?

A

proteiner som binder samtidigt till både receptorer på värdens TH celler och receptorer på antigen-presenterade celler. På detta sätt låser superantigenet cell-cell komplexet vilket leder till cytokinproduktion hos värden vilket i sin tur leder till en systemisk inflammationsreaktion - “toxic shock syndrome”

51
Q

a. Ex. på olika typer av cytotoxiner? (membranförstörande) (2 st)

A

a. Klar zon hemolysin - inget enzym - vatten kan strömma in i den röda blodkroppen - den sprängs sönder - material strömmar ut
- Hemolysin som bildar prorer i membranet - förstör röda blodkroppar - klar zon

b. diffus zon hemolysin - ett enzym
- Hemolysin (lecitinas) som destabiliserar membranet genom att klyva fosfolipiderna - diffus zon

52
Q

b. Ex. på AB-toxiner? (2 st)

A

Gram+ bakterien Corynebacterium diphtheriae (humanpatogen) orsakande difteri
- Bakteriebeläggning på halsslemhinnan
- Koloniserar och bildar toxin - sprids inne hos värden

C. diphtheriae producerar ett AB-toxin som sprids systemiskt effekt på olika organ ex. hjärta, njurar
- Toxinet hämmar proteinsyntesen hos värdceller

53
Q

c. Vad kan superantigener orsaka?

A

Superantigener kan orsaka massiv T-cellsaktivering och cytokinfrisättning vilket kan leda till systemisk chock (toxic shock syndrome)

54
Q

Vad är enterotoxiner + ex på dem?

A

Enterotoxiner (proteiner) är en speciell grupp av toxiner (där vissa kan vara AB-toxiner):
- Verkar på tunntarmen - ger diarré
- Vid “entero” tänk på tarmen

ex. på enterotoxinproducerande bakteriearter:
- Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens, Vibrio cholerae, E. coli, Salmonella enteritidis

55
Q

Ex. på endotoxiner? (1 st och dess symtom)

A

LPS - lipopolysackarider från Gramnegativa bakteriers yttermembran
- LPS, lipiderna den toxiska delen
- Värmestabilt
- Toxinpåverkan efter bakteriens död
- Ospecifik generell effekt, inflammation
- Feber, kräkningar, diarré
- Systempåverkan kan leda till organsvikt, chock och död
- Förekomsten av endotoxin kontrolleras noggrant vid läkemedelstillverkning

56
Q
  1. Spridning-invasion - vad är det?
A
  • Förmågan att för en patogen att tillväxa i värden i så stort antal att patogenen inhiberar normala funktioner hos värden
  • Invadering av vävnad - bakteriers olika virulensfaktor (kallas ibland invasiner) kan samverka för att orsaka en lokal skada på komponenter eller värdceller och hjälpa bakterien att sprida “spreading factors” till andra organ.
57
Q

Exempel på “spreading factors”?

A

t.ex.:
hyaluronidaser
kollagenaser
elastinaser
olika typer av proteaser, lipaser, DNaser
olika immunomodulerande proteiner

58
Q

Vad är antimikrobiell kemoterapi?

A

äldre benämning på behandling av en infektion med en kemiskt framställd substans med selektiv toxicitet - antimikrobiell effekt

59
Q

Vad är antibiotika?

A

kemisk substans som produceras av en mikroorganism som har antimikrobiell effekt (hämmande eller dödande) på andra mikroorganismer. Även syntetiska/semisyntetiska antibakteriella substanser kallas idag för antibiotika

60
Q

Vad är antibiotikaresistens?

A

bakteriens adaption till antibiotikans toxiska effekter

61
Q

Varför producerar mikroorganismer giftiga ämnen?

A
  • Mikroorganismer producerar sekundära metaboliter som svar på KONKURRENS
  • De mest kända sekundära metaboliterna är antibiotika
  • Många identifierade antibiotika går inte att använda pga för hög toxicitet!
62
Q

Vilka mikroorganismer producerar antibiotika?

A

Exempelvis:
- bakterier - Streptomyceter och aktinomyceter
- svampar - Penicillium

63
Q

Kända antibiotika inhiberar/verkar mot olika processer/strukturer - vilka? (5 huvudsteg)

A

Cellväggssyntesen
Proteinsyntesen
Nukleinsyrasyntesen
- DNA polymeras, helicas, gyras
- RNA polymeras
Metabolismen
- Folsyrasyntesen
- Fettsyrasyntesen
Cellmembranet

64
Q

Indelning efter verkan av antibakteriella medel? (3 st)

A
  • Bakteriostatisk - hindrar tillväxten av bakterier
  • Baktericid - dödar bakterier
  • Bakteriolytisk - dödar och lyserar bakterier
65
Q

Hur bestämmer man om en bakterie är resistent mot antibiotika? (3 olika metoder)

A
  • Först måste man identifiera bakterien - leder till val av antibiotika
  • Ex. på tre olika metoder att bestämma resistensen mot bakterien:
    1. Odling i rör med olika koncentrationer antibiotikum
    2. Diskdiffusionsmetoden “Lapp-test”
    3. E-test (ellips-test)
66
Q

Hur går diskdiffusionsmetoden till? (6 steg)

A
  1. Agarplatta för näringsämnen
  2. Ympa kulturen i 5 ml smält agar för överlagring
  3. Platta för överlägg
  4. Antibiotikaskivor placeras på ytan
  5. Inkubera i 24-48 timmar
  6. Testorganismen visar känslighet för vissa antibiotika, vilket indikeras genom hämning av bakterietillväxten runt skivorna (hämningszoner) efter inkubation
67
Q

Resultat från diskdiffusions-testen?

A
  • Antibiotikalappar med bestämd mängd antibiotika som diffunderar ut från lapparna och bildar en antibiotikagradient i agarplattan
  • Är bakterien okänslig mot ett visst antibiotikum ser man tillväxt ända till lappen
  • Är bakterien känslig ser man en zon runt lappen där inga bakterier har växt
  • Efter att ha mätt zondiametern kan man via standardverk bestämma MIC-värdet
68
Q

Hur går E-test (ellips-test) till?

A
  • Här används en remsa med olika koncentrationer antibiotika
  • MIC-värdet kan avläsas direkt på remsan
69
Q

Vad är den genetiska bakgrunden till antibiotikaresistens? (2 st)

A
  1. Mutationer i DNA (större eller mindre förändringar i form av basparsutbyten, insertioner eller deletioner) kan uppkomma spontant eller vara inducerade av t.ex. UV-strålning
    - En mutation uppstår som leder till antibiotikaresistens nedärvs vertikalt
  2. Horisontell genöverföring - ger en snabb överföring av resistensgener till bakterier av samma art men också till andra arter.
    - Sker via tre olika mekanismer: 1) transformation, 2) transduktion och 3) konjugation
70
Q

Hur kan genetisk information överföras mellan bakterier? (horisontell genöverföring) (3 olika mekanismer)

A

Tre olika mekanismer:

  • Transformation - upptag av fritt DNA
  • Konjugation - plasmidmedierad överföring
  • Transduktion - virusmedierad överföring

Vilken mekanism som är vanligast beror på art av bakterie

71
Q

Vad är plasmider?

A
  • Plasmider - extra genetiska material
  • Alla bakterier har inte plasmider - antalet varierar i olika stammar
  • Uppbyggda av DNA. Förekommer som extrakromosomala element (storlek varierar 1kb -» 100 kb) där kopietalet kan variera (1-100)
  • Är vanligtvis dubbelsträngade cirkulära men linjära former finns också
  • Kan spridas mellan olika stammar av samma art men också mellan olika arter
  • Spridning kan ske via t.ex. konjugation - konjugativa plasmider
  • Vissa stammar kan flera olika plasmider
  • Stammar kan också förlora plasmiderna
  • Vissa kan även integreras på kromosomen
  • Kan vara bärare av olika typer gener
  • Är viktiga verktyg inom bioteknologin
72
Q

Vad är en F-plasmid?

A
  • En konjugativ plasmid
  • tra betecknar en region på plasmiden som kodar för flera proteiner vilka är nödvändiga för konjugationen
  • Stor plasmid
  • Stort antal gener som är involverade i bakteriens överföring (viktiga)
  • Sker via sexpili
73
Q

Hur går konjugations-processen till? (namn på mekanism + 6 steg)

A

Plasmiden replikeras via en s.k. “rolling cirkel” mekanism.
- F+ cell binder till F- cell

  1. Pilus (plural pili)
  2. Pilus drar sig tillbaka
  3. Cellparen stabiliseras. F-plasmid avklippt i ena strängen
  4. Överföring av en sträng från F+ cell till F- cell. F-plasmiden replikeras samtidigt i F+ cellen
  5. Syntes av komplementär sträng påbörjas i mottagarcellen
  6. DNA-överföringen och DNA-syntesen fullbordas. Cellerna separeras
  • Båda blir F+ celler (dubbelsträngat i båda cellerna)
74
Q

Vad är bakteriofager (fager)?

A

= Virus som infekterar bakterier

75
Q

Hur är bakteriofager (fager) uppbyggda och vad kännetecknas de av?

A
  • Fager består av proteiner och nukleinsyra (DNA eller RNA), flera olika typer
  • Är beroende av värdcellen för biosyntes av nya fagpartiklar
  • Fager finns “överallt” jord, vatten, tarm
  • Enorma antal fager.
  • Fager är “små”
  • Viktigt! Fager har stor betydelse för genöverföring (transduktion) mellan olika bakterier och fager kan vara bärare av t.ex. antibiotikaresistens, virulensfaktorer etc.
76
Q

Två olika sätt som fager kan föröka sig (replikationscykel)?

A
  1. Lytiska (virulenta) cykeln eller
  2. Lysogena (temperata) cykeln
77
Q

Vad är transduktion? (+ 2 mekanismer)

A
  • Bekteriofag (virus) medierad överföring av DNA-fragment
  • Två olika mekanismer:
    1. Generell tansduktion
    2. Specifik transduktion (tar vi inte upp på lektionen)
78
Q

Fyra mekanismer som leder till antibiotika resistens?

A
  1. Blockering av inresa
  2. Inaktivering av enzymer
  3. Förändring av målmolekylen
  4. Efflux av antibiotikum
79
Q

Några viktiga resistenta bakterier?

A
  • MRSA - meticillinresistent Staphylococcus aureus många stammar kan vara multiresistenta
  • MRSP - meticillinresistent Staphylococcus pseudintermedius
  • VRE - vancomycinresistenta enterokocker
  • ESBL - (extended spectrum betalactamase) producerande enterobakterier.
    Resistensen är inte kopplad till en speciell bakterie utan endast för en resistens. Resistensen förflyttas framförallt mellan olika gramnegativa tarmbakterier som E. coli, Klebsiella pneumoniae och Proteus mirabilis
80
Q

Blir man sjuk om man blir smittad av en antibiotikaresistent bakterie?

A

Inte nödvändigtvis

81
Q

Hur ska man motverka antibiotikaresistensutvecklingen?

A
  • Förebygg sjukdom - friska djur/människor behöver inte antibiotika!
  • Om antibiotika används se till att de används korrekt!

Bakteriologi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions