Alla definitionsfrågor någonsin

Question 1

Åldring

Answer 1

Åldring av metaller (eller åldringshärdning) är en process där metallens mikrostruktur och egenskaper förändras över tid, antingen genom naturlig åldring vid rumstemperatur eller genom en kontrollerad värmebehandling som kallas artificiell åldring. Åldring används ofta för att förbättra mekaniska egenskaper som hårdhet och hållfasthet i metallegeringar, särskilt aluminium-, titan- och nickelbaserade legeringar.

Question 2

Brottförlängning

Answer 2

Den plastiska förlängningen som kvarstår efter ett material har belastats till brott.

Question 3

Keram

Answer 3

Ett material som är uppbyggt av en metall och en icke-metall (minst).

Question 4

CO2-foot print

Answer 4

Den mängd CO2 som bildas vid produktion av ett kilo material.

Question 5

Anisotropt

Answer 5

Olika egenskaper i olika riktningar

Question 6

TTT-diagram

Answer 6

Ett diagram som visar fastransformationer vid svalning som funktion av tid och
temperatur.

Question 7

Krypning

Answer 7

Långsam plastisk deformation som beror på temperatur, tid och last. Sker vid temperaturer över halva smälttemperaturen i K, och töjningshastigheten ökar exponentiellt med
temperaturen.

Question 8

Brottseghet

Answer 8

Ett mått på materialets seghet, hur mycket energi som behövs för att driva en
spricka. Brott fås när spänningsintensiteten vid sprickspetsen är högre än brottsegheten.

Question 9

Högcykelutmattning

Answer 9

Utmattning är brott som uppkommer vid cyklisk belastning. Vid högcykelutmattning är belastningen under sträckgränsen, och materialet plasticerar bara lokalt
vid sprickspetsen, vilket ger ett stort antal cykler till brott.

Question 10

Aktiveringsenergi

Answer 10

Den energibarriär som måste övervinnas m.h.a. termisk energi för att vissa processer skall kunna
ske, t.ex. kemiska reaktioner, diffusion, krypning.

Question 11

Specifik värmekapacitet

Answer 11

Värmekapacitet är den mängd energi som krävs för att höja temperaturen med en grad Kelvin i en viss mängd material.
Specifik värmekapacitet är den mängd energi som går åt för att värma upp specifikt ett kilogram av ämnet.

Question 12

Diffusionskoefficient

Answer 12

Ett mått på hur snabbt atomer rör sig (diffunderar) i ett material. Beror på temperaturen och vilka atomer som diffunderar, och i vilket material.

Question 13

Metastabil

Answer 13

Ett tillstånd i ett lokalt energiminimum. För att uppnå tillståndet med lägst energi (stabilt) måste en energibarriär övervinnas genom tillförsel av termisk energi. Fasen har högre Gibbs fria energi men antar spontant inte den mer stabila fasen.

Question 14

Intermetall

Answer 14

En fas bestående av minst två metaller som finns mellan två metaller i fasdiagrammet.

Question 15

Adhesiv förslitning

Answer 15

Vid nötningen binds materialen samman med atomära bindningar, och material rycks bort när ytorna glider mot varandra. De två materialen svetsas punktvis samman, och slits isär.

Question 16

Slagseghet

Answer 16

Den energi som går åt för att slå av en anvisad provstav. Ett mått på hur segt eller sprött materialet är.

Question 17

Styvhet

Answer 17

Ett mått på hur mycket ett material deformeras elastiskt när det utsätts för en last.

Question 18

Eutektikum

Answer 18

En strukturbeståndsdel som består av två faser. Eutektikum bildas vid konstant temperatur
och koncentration genom en trefasreaktion där en smält fas L bildar två fasta faser: L => alpha + beta

Question 19

Mjukglödgning

Answer 19

En värmebehandling av stål där man får sfäriodiserad perlit, vilket ger ett material med lägre sträckgräns men som är lättare att maskinarbeta. Stålet värms upp till en temperatur under austenitiseringstemperaturen, och
diffusion ger sfäriodiserad cementit.

Question 20

Kristallin

Answer 20

Atomer eller molekyler som sitter i en ordnad struktur.

Question 21

Krypning (metaller)

Answer 21

Plastisk deformation som beror på tid, temperatur och last.

Question 22

Abrasiv förslitning

Answer 22

Förslitning som fås när ett hårt material/medium avverkar ytan.

Question 23

Verktygsstål

Answer 23

Höglegerat stål med hög kolhalt. Används i härdat tillstånd. Hårt och värmetåligt.

Question 24

Ja/Nej: Bästa sättet att öka E-modulen är att värmebehandla (härda) metallen.

Answer 24

Nej, E-modulen (elasticitetsmodulen) är ett mått på ett materials styvhet och påverkas främst av materialets atomära bindningar. Värmebehandling, som härdning, förändrar inte de interatomära bindningarna i någon betydande utsträckning och därmed inte E-modulen. Härdning påverkar främst materialets sträckgräns och hårdhet, inte dess styvhet.

Question 25

Ja/Nej: Dislokationer är lika viktiga för ett materials E-modul som för sträckgränsen.

Answer 25

Nej, dislokationer påverkar främst materialets sträckgräns och duktilitet, eftersom de spelar en viktig roll i plastisk deformation. E-modulen bestäms däremot av de elastiska egenskaperna hos atomernas bindningar, och dislokationer har en försumbar effekt på den.

Question 26

Ja/Nej: Perlit bildas vid en eutektisk reaktion från smälta.

Answer 26

Nej, perlit bildas inte vid en eutektisk reaktion, utan vid en eutektoidisk reaktion. I stål sker denna reaktion vid ca 727°C då austenit (en fast lösning) omvandlas till en blandning av ferrit och cementit (perlit), inte från smälta.

Question 27

Ja/Nej: Målet med utskiljningshärdning är att få bort dislokationerna.

Answer 27

Nej, utskiljningshärdning syftar inte till att ta bort dislokationer, utan till att skapa små partiklar (utskiljningar) som hindrar dislokationsrörelser. Detta gör materialet starkare eftersom dislokationerna har svårare att röra sig genom materialet, vilket ökar sträckgränsen och hårdheten.

Question 28

Ja/Nej: Omslagstemperatur finns hos vanligt stål men inte hos aluminium och rostfritt stål.

Answer 28

Ja, vanligt stål har en omslagstemperatur, där materialet övergår från att vara duktilt vid högre temperaturer till att bli sprött vid lägre temperaturer. Aluminium och de flesta rostfria stål har dock inte denna sprödbrottsegenskap eftersom de behåller sin duktilitet vid låga temperaturer.

Question 29

Ja/Nej: Utmattningsgränsen är antalet cykler till brott vid en viss spänning.

Answer 29

Nej, utmattningsgränsen är inte antalet cykler till brott, utan den maximala spänningsnivån som ett material kan utsättas för ett oändligt antal cykler utan att gå sönder. Antalet cykler till brott vid en viss spänning kallas istället utmattningslivslängd.

Question 30

Ja/Nej: Krypning är ett fenomen som bara uppstår vid höga temperaturer.

Answer 30

Ja, krypning är en deformation som sker över tid under konstant belastning och hög temperatur. För de flesta metaller uppträder krypning bara vid temperaturer över ungefär 0,4 gånger deras smälttemperatur (i Kelvin).

Question 31

Ja/Nej: När ett material varmvalsas så ökar sträckgränsen.

Answer 31

Nej, vid varmvalsning sker processen vid höga temperaturer, där rekristallisation kan inträffa. Detta leder till att dislokationer kan “läkas”, vilket innebär att materialet inte blir starkare. Sträckgränsen ökar snarare vid kallbearbetning, där dislokationsdensiteten ökar.

Question 32

Ja/Nej: Spröda brott följer alltid korngränserna.

Answer 32

Nej, spröda brott kan vara både interkristallina (följer korngränserna) och transkristallina (går genom kornen). Det beror på materialets struktur och de förhållanden under vilka brottet sker.

Question 33

Ja/Nej: I stål bildar kol cementit, men i gjutjärn förekommer kolet som ren grafit.

Answer 33

Ja, i stål bildar kol cementit (Fe₃C), en hård och spröd fas. I gjutjärn bildas istället grafit, som är ren kol i form av flingor eller klot beroende på gjutjärnets typ, vilket ger det unika egenskaper som skiljer det från stål.

Question 34

Löslighetsgräns

Answer 34

Den högsta koncentration av ett ämne som kan lösas i en fas.

Question 35

Utmattningsgräns

Answer 35

Den spänning under vilken inte utmattning sker.

Question 36

Segt brott

Answer 36

Ett brott som föregås av mycket plasticering. Lång töjning innan brott sker med andra ord.

Question 37

Strukturbeståndsdel

Answer 37

En urskiljbar del av materialet som består av en eller flera faser och kan ses som en enhet på
något sätt. Kan vara en fas, eutektikum eller eutektoid.

Question 38

Fas

Answer 38

En del av materialet med homogena fysikaliska och kemiska egenskaper

Question 38

Superlegering

Answer 38

Vanligtvis legeringar med Ni-bas som har excellenta högtemperaturegenskaper, oxidations- och korrosionsmotstånd.