AL Flashcards
Vilka 6 faktorer ligger bakom karaktäristiken av planeringstraditionerna i Europa?
- Planeringssystemets omfattning. (Vilka policys som planeringen har inflytande över och vilka delar av samhället som involveras i planeringen?)
- Omfattningen av och vilken typ av nationell och regional planering som förs. (Från endast markanvändning till integrering av ekonomi, miljö och sociala dimensioner. Detta skiljer sig mest av karaktärsdragen i Europa, hur mycket man erkänner behovet av att planera och vad som behöver regleras.)
- Planeringsmaktens placering. (Vilken makt har olika politiska skalnivåer att påverka och genomföra planeringsaktiviteter? Har Central-, regional- eller lokala instanser störst inflytande över planeringen )
- Förhållandet mellan den offentliga och den privata sektorn. (Är planer beroende av offentliga respektive privata medel. Plan-styrd eller marknadsstyrd. Det påverkar var man kan planera och hur man kan planera.)
- Planeringssystemets mognadsgrad. (Kunskap och erfarenhet, förtroende för planeringen eller politikerna. Olika länder har olika lång erfarenhet av planering. Graden av acceptans från medborgarna.
- Skillnad mellan planeringsmål och resultat. (I olika kontexter har planeringssystemet olika möjligheter att konkret påverka processer i samhället. Ett slags mått på planeringens inflytande och effektivitet.)
Det finns fyra huvudsakliga principer/planeringstraditioner i Europa. Redogör kortfattat för vad som karaktäriserar respektive tradition.
Regional ekonomisk planering - Vill bidra till en bred socio-ekonomisk utveckling. Centralmakten har stort inflytande över planeringen. Vill utjämna resurserna och ha samma förutsättningar över hela landet. ex. Frankrike
Heltäckande integrerad planering - Fysisk planering genomförs genom en mycket systematisk och formell hierarki av planer från nationell till lokal nivå, som samordnar offentlig sektors verksamhet över olika sektorer men fokuserar mer på rumslig samordning än ekonomisk utveckling. ex. Norden, Nederländerna, Tyskland.
Markanvändningsplanering - Planering är en mer avgränsad verksamhet kopplad främst till markanvändningen. Lokalstyrd men det tillåts omfattande privat ägande vilket leder till en brist på helhetstänk. De som äger marken har större inflytande och makt. Ex. UK.
Urbanism - Fokus på arkitektur, urban design, stadsbilder och byggnader. Reglering via strikta indelningar och bygglov som ofta är komplicerade. Bygger mer för turister och besökare, inte så mycket för de som bor där. Ex. medelhavsländerna.
Jones (2017) identifierar två olika utvecklingsfaser över tid för Waterfront redevelopment projekt på internationell nivå. Redogör kortfattat för de viktigaste inslagen i respektive fas.
Industrins nedgång i västvärlden till följd av teknisk innovation och globalisering, produktionsindustrin omlokaliserades. Ytor centralt fria, utvecklingen där hade stor vinstpotential. Den första utvecklingsfasen av Waterfront Redevelopment var inspirerad av USA med fokus på kommersiell användning. Locka turister och investeringar samt ersätta jobben man förlorade vid industrins nedgång med nya inom servicesektorn.
Vid den andra utvecklingsfasen har hållbarhet fått större prioritet politiskt och planeringsmässigt. Det finns en tydligare styrning från det offentliga att utvecklingen ska ta hänsyn till lokala förutsättningar, resurser och platsens kulturhistoria. Finns en tydlig ambition att områden ska anpassas för invånare i staden och specifikt för boende i området.
Den sociala dimensionen av waterfront development analyseras genom att undersöka fyra faktorer, vilka?
Resurser och identitet
Social status
Tillgänglighet och aktiviteter
Upplevelser av vatten
Vad undersöker man specifikt om man vill titta på Resurser och identitet?
hur stadens identitet är kopplad till området och vilka karaktärsdrag som särskiljer och utmärker platsen. En plats styrkor och särdrag behöver identifieras om man ska kunna bevara och bygga vidare på platsens identitet vid en omstrukturering. Kulturella, naturmässiga och/eller historiska värden i området som är viktiga.
“Vad är det i huvudsak som karaktäriserar området?” och “vad är dess särdrag och styrkor?” är frågor för att analysera resurser och identitet vid en omstrukturering.
Vad undersöker man mer konkret om man vill analysera faktorn Social status?
De sociala konsekvenserna av Waterfront Redevelopment projekt. Det kan bland annat handla om fördelning av boendeformer, vilket påverkar risken för segregation och gentrifiering. Älvstranden, väldigt få hyresrätter och väldigt dyra. Hamburg äger fortfarande mycket av bostadshusen, fler grupper får tillgång.
“För vem planeras området?” ställas för att uppmärksamma vilken social status som området förväntas få. Vem man planerar för är centralt för stadens utformning. Det är en stor skillnad mellan områden som är planerade med ett huvudfokus på turister eller på lokalbefolkningen.
Vad analyserar man inom faktorn Tillgänglighet och aktiviteter?
Hamnar och varv är bevakade och otillgängliga för allmänheten. Vid en omstrukturering kan allmänheten få ta del av närheten till vattnet igen. Privata bostadsbolag kan vilja göra områden som endast är till för boende. För en god tillgänglighet ska barriärer minimeras. Faciliteter för att kunna använda platsen för rekreation bör finnas. Hur man planerar för att människor ska ta sig dit, kollektivtrafik, skyltar och parkering analyseras.
Frågor för att undersöka tillgängligheten och aktiviteter är bland annat; “Vilka aktiviteter är möjliga i relation till behov av vatten?” och “Är vattnet tillgängligt, både lagligt och fysiskt, för allmänheten?”
Vad analyserar man inom faktorn Upplevelser av vatten?
Möjligheten till rekreations- och andra upplevelser såsom visuella intryck, lukt, ljud, att röra sig i och vid vattnet. Att kunna bada är en enorm kvalitet. Det visuella intrycket, om övergången mellan staden och vattnet sker gradvis. I Malmös västra hamn till exempel används många olika vatteninslag även längre in samt att vass är planterad för att få en känsla av att du är nära vattnet även när du är en bit ifrån.
“Hur upplever människor miljön vid vattnet?” och “vill de uppehålla sig där?” är frågor för att undersöka upplevelser av vattnet. Dessa är mer subjektiva frågor och kräver dialog med användare av platsen.
Fainstein & Cambell (2011) tar upp tre olika stads/regionstyper som har uppstått efter industrisektorns nedgång och medföljande ekonomisk omstrukturering på 70- och 80-talet. Redogör för vilka dessa tre typer är:
Declining industrial centres
Global cities
Expanding and contracting regions
Vilka två krafter styr utfallet i staden?
Agency - Politik, planering , aktivism, entreprenörskap
Structure - Historia, befintlig fysisk struktur, identitet, makt
Den Ekonomiska omstruktureringen från 1980-talet och framåt har lett till stora förändringar i hur städer används och planeras. Vilka två huvudsakliga skiften har skett?
Globalisering har lett till global konkurrens och en rumslig spridning av produktion samt en rumslig koncentration av kontroll och finans. Den avancerade tjänstesektorn tar över efter tillverkningsindustrin.
Det har genom detta uppkommit en tydligare hierarki mellan städer. Vinnare som förblivit eller blivit noder i den globala ekonomin. Förlorare som inte klarat omställningen och alla däremellan…
Connely & Steil (2009) tar upp tre olika principiella utgångspunkter för att definiera rättvisa i en urban kontext. Vilka är dessa utgångspunkter?
Liberal politisk filosofi
Kommunikativ rationalitet
Politisk ekonomi
Redogör för följande principiella utgångspunkt för att definiera rättvisa i en urban kontext:
Liberal politisk filosofi
Vill säkerställa rättvisa från en opartisk ståndpunkt. Alla har lika rätt till grundläggande behov och friheter. Där skillnader finns bör resurser fördelas jämnt. Vill kunna definiera vilka som är utsatta i siffror. Kritiken mot är att den inte tar hänsyn till sociala relationer och historiska sammanhang. Samt att det inte finns någon konkret praktisk tillämpning.
Redogör för följande principiella utgångspunkt för att definiera rättvisa i en urban kontext:
Kommunikativ rationalitet
Rättvisa söks genom kommunikativa processer snarare än förfinade mål. Diskurs och sociala relationer som främsta verktyg. Tar hänsyn till specifika sociala och historiska kontexter. Kritiken är att ideella meningsutbyten är omöjliga att uppnå då befintliga politiska och ekonomiska ojämlikheter inte går att trolla bort. Rättvisa processer kan dessutom leda till orättvisa resultat eftersom tillvägagångssättet är viktigare än målet.
Redogör för följande principiella utgångspunkt för att definiera rättvisa i en urban kontext:
Politisk ekonomi
Inspirerad av Karl Marx. Ojämn rumslig utveckling ses som grundläggande för kapitalismens funktion. Rättvisa kräver transformation av de ekonomiska och politiska processer som orsakar urban ojämlikhet. Uppmanar att utforska alternativa system för produktion, konsumtion och distribution för att ta itu med klasstrukturer och ojämlikheter. De vill behandla roten av problemet, inte symtomen. Kritiken är att det blir en överbetoning på klass och att andra identitetsmarkörer som etnicitet, kön och sexualitet förbises. Maktrelationer handlar inte bara om ekonomisk ställning. Sociala kategorier skapas även utifrån andra faktorer.
