6. Exkretion

Question 1

Vad heter de olika vätskerummen och hur förkortas de?

Answer 1

ICV - Intracellulära vätskerummet.
ECV - Extracellulära vätskerummet.
ISV - Interstitiella vätskerummet.
IVV - Intravasala vätskerummet.

Question 2

Vad kallas de små funktionella enheter som vi har ungefär en miljon av i varje njure?

Answer 2

Nefron.

Question 3

Vad kallas de olika delarna av tubulus där urinbildning sker?

Answer 3

Distala tubulus och proximala tubulus.

Question 4

Vad kallas den ”sensor” som finns i varje nefron och som kontrollerar blod-och urinflödet? Var sitter denna ”sensor”?

Answer 4

Juxtaglomerulära apparaten, som vid behov frisätter enzymet renin.

Den sitter vid glomerulus.

Question 5

Vilka tre huvudsakliga processer sker i njuren under det att urin bildas?

Answer 5

Glomerulär filtration innebär att proteinfri plasma filtreras från blodbanan (glomerulus) till urinvägen (Bowmans kapsel).

Tubulär reabsorption innebär att vatten och däri lösta ämnen som har filtrerats till urinvägen (tubuli) - men som egentligen behövs i kroppsvätskan - återförs till blodbanan (peritubulära kapillärer).

Tubulär sekretion innebär att olika ämnen kan föras från blodbanan (peritubulära kapillärer) till urinvägen (tubuli).

Question 6

Vad kallas de speciella kapillärnystan genom vilket blod filtreras i nefronet?

Answer 6

Glomerulus.

Question 7

Hur mycket vätska filtreras genom kapillärnystanets vägg per dygn? Varför behövs denna stora volym? Vad kallas den filtrerade vätskan?

Answer 7

180L vätska. Denna stora mängd av filtrerad vätska (primärurin) är nödvändig för att njurarna ständigt ska kunna kontrollera kroppsvätskans mängd och sammansättning.

Question 8

Vilka av blodets beståndsdelar kan INTE filtreras genom glomerulus väggar och varför kan de inte ta sig igenom?

Answer 8

Blodkroppar och proteiner p.g.a. porerna i glomerulus väggar är negativt laddade samt deras storlek.

Question 9

Vilka tre tryck är den glomerulära filtrationen beroende av, och åt vilket håll vill respektive tryck förflytta vätska?

Answer 9

• Blodtrycket i glomerulus verkar för filtration av vätska från blodbanan till urinvägen.
• Blodets kolloidosmotiska tryck strävar efter att förflytta vätska från urinvägen till blodbanan.
• Vätsketrycket som uppstår i Bowmans kapsel som strävar efter att förflytta vätska från urinvägen tillbaka till blodbanan.

Question 10

Vad är det som orsakar det kolloidosmotiska trycket i glomerulus?

Answer 10

Proteinerna (som inte kan ta sig igenom kapillärväggarna) i blodet ger upphov till det kolloidosmotiska trycket.

Question 11

Vad står GFR för, och vilket ungefärligt värde har GFR hos en frisk person?

Answer 11

Glomerular filtration rate är ett mått på filtrationshastigheten och normal GFR hos en vuxen man är ca 125mL/min (180L/dygn). För kvinnor är siffrorna vanligen något lägre.

Question 12

Vilka olika transportmekanismer gör sig gällande mellan tubulus och blodbanan?

Answer 12

Vid tubulär reabsorption gäller:

• Diffusion.
• Aktiv transport.
• Osmos.

Vid tubulär sekretion gäller:

• Diffusion.
• Aktiv transport.

Question 13

I vilken del av tubulus reabsorberas majoriteten av vattnet, och vad är det som driver denna transport?

Answer 13

I proximala tubuli reabsorberas majoriteten av vattnet och förflyttning av natriumjoner från pimärurinen till den interstitiella vätskan (ISV) skapar en osmotisk kraft som gör att vatten passivt följer med.

Question 14

Reabsorptionen av vatten i distala tubulus och samlingsrör regleras hormonellt m.h.a tre hormoner. Vilka?

Answer 14

• ADH.
• Aldosteron.
• ANP.

Question 15

Vilka delar av tubulus är i normalfallet inte genomsläppliga för vatten?

Answer 15

Väggarna i distala tubuli och samlingsrören.

Question 16

Vilken jon ansvarar för att, tillsammans med med plasmaproteinerna, rätt extracellulär vätskevolym upprätthålls?

Answer 16

Natriumjoner.

Question 17

Vilket kaliumreglerande hormon frisätts när kaliumkoncentrationen i blodet blir alltför hög?

Answer 17

Aldosteron.

Question 18

Vilken katjon använder samma sekretionsväg som K+, och konkurrerar därmed med kalium om att utsöndras i urinen?

Answer 18

Vätejoner.

Question 19

Förklara varför det är så viktigt att vätejonkoncentrationen är så noggrant reglerad.

Answer 19

Eftersom att acidos eller alkalos ger upphov till funktionsstörningar i kroppens celler.

Question 20

Inom vilket pH-intervall ligger normalt blodets pH, och vad kallas det om pH ligger lägre respektive högre än detta intervall?

Answer 20

Normalt pH i artärblod varierar mellan 7,35 och 7,45.

Högt pH, över 7,45, benämns alkalos och innebär låg vätejonskoncentration i blodet.

Lågt pH, under 7,35, benämns acidos och innebär hög vätejonskoncentration i blodet.

Question 21

I kroppen finns tre olika ”system” som bidrar till att pH i kroppsvätskorna hålls konstant. Vilka?

Answer 21

• Snabba buffertsystem.
• Lungorna: hyper- och hypoventilation.
• Njurarna: sekretion och reabsorption.

Question 22

Vilka är de snabba buffertsystemen?

Answer 22

• Kolsyra-bikarbonat.
• Hemoglobin.
• Fosfat.
• Protein.

Question 23

Visa med kemiska formler hur hypoventilation kan orsaka respiratorisk acidos. Hur åtgädras detta?

Visa med kemiska formler hur hyperventilation kan orsaka respiratorisk alkalos. Hur åtgädras detta?

Answer 23

Hypoventilation:
CO2 + H2O -> H2CO3 -> H^+ + HCO3^-

Åtgärd: njurkompensation (sker långsamt).

• H^+ sekretion ökar i njuren.
• HCO3^- reabsorption ökar i njuren.

Hyperventilation:

Åtgärd: njurkompensation (sker långsamt).

• H^+ sekretion minskar i njuren.
• HCO3^- reabsorption ökar i njuren.

Question 24

Vad kallas en acidos respektive alkalos som inte har sitt ursprung i nedsatt ventilation (andning)?

Answer 24

Metaboliska.

Question 25

På vilket sätt kan lungorna åtgärda en metabolisk acidos respektive en metabolisk alkalos?

Answer 25

Under en metabolisk acidos påbörjas en hyperventilation som leder till sänkt CO2-värde.

Under en metabolisk alkalos påbörjas en hypoventilation som leder till förhöjt CO2-värde.

Question 26

Ange ett tillstånd som kan orsaka respiratorisk acidos respektive respiratorisk alkalos.

Answer 26

Astma kan orsaka hypoventilation vilket leder till respiratorisk acidos.

Rädsla, smärta eller ångest kan orsaka hyperventilation vilket leder till respiratorisk alkalos.

Question 27

Ange ett tillstånd som kan orsaka metabolisk acidos respektive metabolisk alkalos.

Answer 27

Mjölksyra-/laktatbildning p.g.a syrebrist i kroppens vävnader vid chock leder till sänkt HCO3^- värde, vilket orsakar metabolisk acidos.

Förlust av saltsyra via kräkning kan orsaka förhöjt HCO3^- och därmed en metabolisk alkalos.

Question 28

Ange två ämnen som reabsorberas från tubulus till 100%. I vilken del av tubulus sker reabsorbtionen?

Answer 28

Glukos och aminosyror reabsorberas nästan fullständigt i proximala tubuli.

Question 29

Redogör för, och förklara, de steg som tar vid om blodvolymen blir för låg.

Answer 29

1. Minskad blodvolym leder till frisättning av renin från njurarna, vilket startar RAAS.
2. Angiotensin II stimulerar till törst samt frisättning av ADH från hypofysen och aldosteron från binjurebarken.
3. ADH och aldosteron minskar urinmängden.
4. Minskad urinmängd innebär att man sparar den blodvolym man har.
5. Törst leder till att man dricker.
6. Att dricka innebär påfyllnad av blodvolym.

Question 30

Redogör för, och förklara, hur den långsiktiga blodtrycksregleringen ser ut vid ökad blodvolym!

Answer 30

1. Ökad blodvolym medför frisättning av ANP från hjärtats förmak vilket hämmar RAAS och därmed även ADH samt törstkänslan.
2. Hämning av RAAS minskar den natrium- och vattensparande effekten effekten av angiotensin II, aldosterin och ADH i njurarna.
3. ANP ökar natrium- och vattenutsöndring via njurarna.
4. Ökad urinmängd innebär att man gör av sig med överflödig blodvolym.