42 ord från tentor Flashcards

1
Q

Nature-nurture kontroversen

A

debatt om ett beteende har genetiska eller inlärda bakgrunder, t ex våldsam personlighet, fördomsfullhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Frustration-aggressions-hypotesen

A

all frustration leder till aggression och alla aggression kommer från frustration, förklarar fördomar och våld mellan olika grupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Altruism

A

en specialform av prosocialt beteende där hjälparen inte förväntar sig ngt i gengäld, tveksamt om det finns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cost-reward ratio

A

huruvida man gillar en annan person beror på resultatet från beräkningen vad det kostar (cost) för att bli förstärkt (reward)av en andra personen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Social-exchange theory

A

gillande i en relation påverkas av en tänkt kvot av kostnader/utdelning, vi tenderar att interagera med personer där utbytet är ömsesidigt positivt, utdelning (payoff) kan vara varor, information, kärlek, pengar, status

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Reductionism

A

man förklarar ett fenomen med språk eller andra begrepp på låga nivå och missar därmed förklaringskraft (ex. Förklarar varför en cyklist räcker ut en hand i termer av muskulär/neurologiska mekismer istället för att hen ämnar svänga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Self-verification

A

man tenderar att söka information i den sociala tillvaron som bekräftar den egna självbilden och vad vi redan vet om oss själva. Detta gäller även negativa egenskaper vilket kan vara handikappande, trygghet verkar gå före förändring även gällande negativ självsyn å

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kognitiv dissonans

A

en tillstånd av inre spänning/obehag från två olika kognitioner, vi löser detta genom att ändra/avfärda en av dessa kognitioner, t ex attityder, vad vi tror på och beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Explicita/implicita attityder o mätningar av dessa

A

explictia (medvetna/kontrollerade) och implicita (omedvetna/automatiska) är inte alltid lika, implicita kan mätas med IAT och Subliminal priming (se Robins eleganta föreläsnings-slides)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Bases of social power

A

olika sätt att utöva makt. Reward power (belöning + fördelar (ex chef), Coercive power (möjlighet att bestraffa eller hota om bestraffning(ex fångvaktare)), Informational power(den som har makten har mer specifik info än den andra (e.g förhörsledare)), Expert power (man utgår från att ngn som är mkt bätte, klokare, kunnigare eller har en spec förmåga i en viss fråga (ex professor)), Legal makt (formell rättighet att utöva makt (ex domare)) och Referent/hänvisningsmakt (bygger på identifikation med/attraktion/respekt för källan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kognitiv algebra

A

teori gällande skapandet av intryck där människor kombinerar attribut med olika valens (pos/neg) för ett sammanfattat pos el neg intryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Schema

A

kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett concept eller typ av stimuli (plus dess attribut och relationen mellan dessa attribut (e.g. självschema, rollschema, script m fl)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Representative heuristics

A

ett fenomen/stimuli kategoriseras/tolka efter hur representativ den är för den aktuella kategorien (e.g. är detta en typisk hund?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Availibitiy heuristics

A

ett fenomen/stimuli kategoriseras/tolkas till den kategori/schema som man snabbast associerar till (e.g. ser kvinna, associerar snabbt till ”mamma”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Positivism

A

icke-kritisk acceptans till forskning som den enda vägen till sann kunskap (forskning som religion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Identity salience

A

begrepp som åtsyftar vilken del av personligheten som aktiveras/förändras i en situation (aktiveras/ändras bilden på sig själv eller på en grupp man tillhör?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Stereotype threat

A

man tenderar att prestera bättre/sämre beroende i uppgifter där det finns (verklig/insuinerad) en stark stereotypisk bild (e.g. kvinnor som blir tillsagda att ”på detta test brukar kvinnor få sämre resultat” tenderar de att skriva sämre än de som inte får höra detta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Just-world-hypothesis

A

ett uppfattning om att världen är rättvis så till vida att man får det man förtjänar, oförtjänt lidande ger obehag och vi tenderar då att ändra uppfattning och tycka att de nog förtjänar att lida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Bystander intervention

A

detta sker när en individ bryter sig ur sin roll som bystander (hjälper ej till vid nödsituation), sker när vederbörande tror sig ha möjlighet att hjälpa till eller när det är få andra bystanders (eller helst inga alls!)

20
Q

Ansvarsdiffusion

A

tendens hos individ att anta att andra bystanders ska ta ansvar vilket innebär att ingen hjäper till i en nödsituation

21
Q

Bilateral symmetri effect vid attraction

A

hög grad av bilateral symmetri (jämför Fjäril) i ansiktet uppfattas som attraktivt, signalerar hälsa och genetisk friskhet, anses av vissa vara en fysisk manifestation av big-five-egenskaper

22
Q

Self-categorization theory

A

hur processen att kategorisera sig själv som en gruppmedlem skapar social identet och beteene i och mellan gruppen (e.g. ultimate attributation bias)

23
Q

Averageness effect

A

människor föredrar symmetriska och “medelmåttiga” ansikten framför utstickande och distinkta

24
Q

Katarsishypotesen

A

aggresivt beteende eller att titta på aggressivt beteende minskar känslor av ilska/frustration (“leva ut ilskan”)

25
Q

Theory of reasoned/planned behavoir

A

Fishbein&Azjen menade att det bästa sättet att förutse hur ngn ska bete sig (utifrån en attityd) är att fråga hen hur hen avser att göra. Det i sin tur bygger på 1. Attityd till beteendet 2. Subjektiva normer 3. Upplevd kontroll av/över beteendet.

26
Q

Fazos MODE modell

A

attityder är evaluerade associationer och attitydmätningar är endast “verbala beteenden”! Det finns bara en typ av attityder och hur de kommer till utryck beror på motivationen och situationens möjligheter

27
Q

Informational power

A

den som har makten har mer specifik info än den andra (e.g förhörsledare)

28
Q

Expert power

A

utgår från att ngn som är mkt bätte, klokare, kunnigare eller har en spec förmåga i en viss fråga (ex professor

29
Q

Social facilitation

A

det att prestationen påverkas av andras närvaro. Enkla uppgifter = bättre prestation (ex löpning), komplexa uppgifter = sämre prestation (ex pussel)

30
Q

Minimal groups paradigm

A

experimentel metod för att undersöka effekten av social kategorisering (och ingen annat!) på beteendet

31
Q

Personlighetsapproachens utveckling efter ww2

A
  1. Personlighetsapproachen = man såg att specifikt fördomsfulla personer (ex etnisk) även var fördomsfulla inom andra områden (handikappade, homofobi etc) vilket ledde till begreppet Generell fördomsfullhet
  2. man identifierade sedan den auktoritära personligheten som hade en del gemensamma attribut såsom respekt och lydnad inför autkoriteter, fixering vid rang o status etc). Man utvecklade f-skalan för att mäta mottagligheten till fascistisk propaganda
    3 f-skalan fungerade inte, bl a för att bara frågade från ett håll (vissa svarar ja på alla frågor) och förklarade inte intolerans/auktoritets- dyrkan i vänsterextrema grupper. Man delade då in fördomsprofilerna i right-wing-authoritarianism (RWA) (konventionella, auktoritär aggression och underkastelser) och social dominasnorientering (SDO) (strävan och önskan efter hiearkiska grupprelationer)
  3. idag är man dock tveksam till att RWA och SDO är personlighetsdrag då de förändras lätt (ex om en person som scorar högt på RWA går på bra collage så sjunker detta värde drastiskt). Man tänker istället att man har ideologiska värderingar med rötter i personlighet eller att man har en ytpersonlighet med tänkbar hög fördomsfullhet som lätt kan förändras (ytpersonlighet = som grenar på ett träd där stammen är core-personligheten)
    5 man ser även RWA och SDO som mediatorer har big-5-kategorierna öppenhet (låg=hög RWA) och vänlighet (låg=hög SDO)
32
Q

Abuse syndrome

A

faktorer som närhet, stress och makt associeras till misshandel inom familjer (man träffas ofta = misshandel, nära relationer stressar = misshandel, ojämna maktförhållanden = underblåser misshandel)

33
Q

Priming

A

aktivering av tillgängliga scheman eller kategorier i minnet, det att ett föregående stimuli påverkas perception/processing av ett kommande

34
Q

Social matching

A

personer med liknande grad av attraktionskraft dras till varandra

35
Q

Script

A

typ av schema som avser händelser (ex på restaurang= sätter sig, tar fram menyn, kypare tar upp beställning)

36
Q

Personal schema

A

typ av scema som avser den egna personen (hur man ser på sig själv i olika situationer, t ex hur man knyter an till andra människor)

37
Q

Rollschema

A

typ av schema som avser roller hos andra personer och hur dessa beter sig (en polis är bestämd, en läkare är kunnig, en psykolog är galen)

38
Q

Attityders tre komponenter

A

kognition (”invandrare är pizzbagare”, affekt (”jag gillar inte invandrare”) och beteende (diskriminering, hatbrott)

39
Q

Tokenism

A

det att man ger små förmåner till en minoritetsgrupp i syfte att avvärja anklagelser av fördomar och diskriminering

40
Q

Hederskultur

A

det att en kultur uppmuntrar till att försvara en familjs heder med våld eller hot om våld

41
Q

Attachment/anknytning

A

ett spädbarns tendens att vara fysiskt nära sin vårdnadshavare och på sikt skapa starka känslomässiga band och sedermera skapa en anknytningsmönster att närma sig människor i vuxen ålder.

42
Q

Drive theory

A

Förklaring till social facilitation. Närheten av andra orsakar arousal som motiverar vanemässiga beteenden.

43
Q

Evaluation apprehension model

A

Drive uppkommer pga inlärd rädsla att bli utvärderad.

44
Q

Distraction-conflict theory

A

Drive pga att man blir distraherad av betraktare. Konflikt om vem som ska få uppmärksamhet.

45
Q

Metacontrast principle

A

Anger comperative fit. Skillnaderna mellan grupperna måste uppfattas som större än skillnaderna inom gruppen för att en aktivering ska ske. Passar jag in i kategorin

46
Q

Normative fit

A

Är kategorin lämplig för detta sammanhang.

47
Q

Percieved readiness

A

Baserat på tidigare erfarenheter. Avgör vilka kategorier som är troligt, baserat på erfarenheter och kunskap.