2 Flashcards
Vad menar vi då vi säger att Jorden och allt liv är gjort av stjärnstoff? Förklara hur detta stjärnstoff gjordes och beskriv kort evidensen som stöder denna idé.
Att alla atomer som livet på jorden består av ( och nästan allt annat som inte är väte) är restprodukterna från processerna som sker i stjärnor. för det mesta så bildas helium från väte via fusion, vidare sen kan helium via fusion bilda större atomer som kol vid slutet av stjärnans livstid.
stjärnor med vid olika åldrar visar de förutspådda beteenden som är propertionell med de tyngre ämnen än helium som den inehåller.
teorin om kärnfusion i stjärnor gör tydliga förutsägelser om hur mycket av varje element som produceras. idag kan man mäta mäta mängden av olika ämnen i universum och de är direkt propertionella till de förutsägelser som kärnfusionsteorin ger.
man kan även observera gasmolnen från nyligen exploderade stjärnor och igen så visar de kvantiter av ämnen som förutspås.
Beskriv kort en atoms struktur. Vad bestämmer atomens atomnummer? Vad bestämmer dess massnummer? När sägs två atomer utgöra olika isotoper av samma grundämne? Vad är en molekyl?
atomen består av proton(er) neutron(er) (om det inte är en väteatom utan neutroner) som befinner sig i kärnan av atomen och elektron(er) som befinner sig i ett elektronmoln runt kärnan. atomnummret bestämms av mängden protoner, massnumret bestäms av mängden protoner och neutroner. olika isotoper är när atomer har samma atomnummer men olika massnummer. en molekyl är en sammankopling av atomer.
Vad finns det för skillnader mellan materia i fast fas, flytande fas, gas fas? Vad är sublimering och avdunstning?
i fast fas sitter atomerna/ molekylerna i ett återkommande mönster utan att ändra position i objektet.
flytande fas så är de inte längre i ett återkommande mönster utan röra sig relativt fritt i materialet, krafterna som binder ihop partiklarna är dock mer markanta än vid gasform
gas fas är när molekyler rör sig helt fritt från varandre och des kinetiska energi överstiger markant de attreherande krafterna som vill hålla ihop dem.
Definiera och ge exempel på kinetisk energi, strålningsenergi, potentiell energi. Vad är energikonserveringslagen?
kinetisk energi som krävs för att få en kropp gå från en hastighet till noll
strålningsenergi är energin från elektromagnetisk strålning så som röntgenstrålning synligt ljus och värme etc.
potentiell energi är den energi som kan potentiellt uppkomma, till exempel har ett object samma potentiella energi gjäntemot marken som om den skulle falla från bordskanten och strax innan den slår i marken i form av rörelse energi.
energikonserveringslagen säger att ingen energi kan försvinna eller skapas. bara byta form
Vad karakteriserar en foton? Ge en lista på olika former av ljus ordnade från den lägsta till den högsta energin, från den lägsta till högsta frekvensen, samt från den kortaste till längsta våglängden?
en foton är en ljuspartickel. den både beskrivas som en våg och en partickel.
gammas röntgen ultraviolet synligt ljus infrarött microvågor radiovågor
Vad är spektroskopi och vad kan vi lära oss av spektroskopin?
spectroskopi är ett samlingsnamn för att studera spektra.
eftersom fotonerna som ämnen emitterar är ofta karakteristiska för det ämnet så kan man lära sig hur mycket av en substans som finns i rymden
Summera fyra allmänna egenskaper hos solsystemet som ger ledtrådar till hur det formades.
planeterna rör sig runt solen i samma plan för att de formade i en platt skiva. solens rotations hade samma riktning som solsystemets rotation. Vilket också varför de flesta planeter roterar åt samma håll.
de två typerna av planeter som kretsar runt solen är terrestriala planeter och joviana planeter. terrestraiala planeter formas närmare solen, där först ett frö (mindre particklar med viss massa) finns och gaser runt omkring kondenserar på detta fröt. dessa frön växer, dessa växer och kolliderar tillslut med varandra och bildar ännu större kroppar. denna process kallas accretion. kropparna fortsatta växa och kallas planetesimaler varav fyra planeter inte gick sönder, jorden, mars venus och merkurius.
joviana planater formades antagligen på liknande sätt. dock så bestog kondesationen i mycket större mängd av is och vatten jämfört med de terestriala planeterna som kondenserade sten och metall. dom kunde pga detta bilda mycket större planeter och de gasjättar vi har idag, jupiter, uranus, saturnus.
astreoider och kometer är helt enkelt kvarvaran av planetisimaler. brukar bebos vid astroidbelten då det blir mindre stjans att de kolliderar.
undantagen är tecken på alla slumässiga collisioner och prosesser som sker vid bildandet av solsystemet.
