16. Puts och murbruk Flashcards
16.1. Vilka delmaterial ingår i ett bruk?
Bindemedel (kalk, cement, kalkcement, murcement), ballast, vatten, tillsatsmedel
16.2. Bindemedel till bruk kan indelas i två huvudgrupper. Vilka?
Icke-hydrauliska: kalk eller luftkalk
Behöver luft (koldioxid) för att stelna genom karbonatisering
Hydrauliska: cement, hydraulisk kalk, murcement
Stelnar genom reaktion med vatten
16.3. Vilka bindemedelstyper används i Sverige?
De bruk som normalt används har kalk, cement, kalkcement eller murcement som bindemedel. Bindemedlen:
Släckt kalk (luftkalk)
Hydraulisk kalk
Cement
Kalk + cement
Murcement
16.4. Vad är osläckt kalk, bränd kalk och släckt kalk?
Bränd kalk är samma sak som osläckt kalk - upphettad, krossad kalksten (strax över 1000 grader)
Släckt kalk - genom att blanda bränd kalk med vatten (släckning) erhålls släckt kalk= kalciumhydroxid
16.5. Beskriv mekanismen för ett kalkbrukshårdnande.
Först torknign och därefter karbonatisering. Släckt kalk
16.6. Vad är hydrauliskt kalk?
Vid bränning av kalksten som innehåller kiselsyra bildas silikater som har hydrauliska egenskaper. → hydraulisk kalk.
Används ofta vid äldre byggnader där hög frostbeständighet krävs
16.7. Beskriv mekanismen för ett cementbruks hårdnande.
Reaktion med vatten
16.8. Efter vilka regler väljs den maximala kornstorleken för ballast?
Gäller generellt:
- Hålrumsvolymen och specifika ytan ska vara så liten som möjligt.
- Grov sand gör att bruket blir svårbearbetat
- Maximala kornstorleken får ej blir större än att:
–acceptabel arbetbarhet sker
–skikttjockleken blir 3 gånger större än största kornstorlek
16.9. Varför används luftprobildande tillsatsmedel i bruk?
Frostbeständigheten
16.10. Hur betecknas sammansättningen hos ett bruk med hjälp av vikt- respektive volymsandelar?
För volymandelar anges först bindemedelsförkortning och därefter delmaterialens volymdelar, åtskilda med kolon. T.ex. KC2:1:12 → 2 delar kalk, 1 del cement, 12 delar sand
Eller K100/850 betyder 100 kg kalk och 850 kg sand
16.11. Vad är ett torrbruk?
Alla torra delar i ett bruk. Vatten tillförs på arbetsplatsen
16.12. Vad är ett ädelbruk?
Ädelbruk är fabrikstillverkade, pigmenterade torrbruk, som endast behöver vattentillsats på byggarbetsplatsen. Skillnaden på torr och ädelbruk är att ädel har FÄRG
16.13. Vilka konsekvenser har fri respektive förhindrad krympning för olika bruk?
Den fria krympningen är ett mått på hur stor krympningen blir om det inte finns något som begränsar den att ske fritt. Denna krympning är stor de första timmarna och avtar sedan. Den ökar med kalk andelen av i bindemedlet.
Konsekvenser: Ger små spänningar
Ett mått på den förhindrade krympningen är den spänning som uppstår då krympningen helt förhindras. I cementrika bruk bli risken för krympsprickor större.
16.14. Beskriv uppbyggnaden hos den traditionella 3-skiktsputsen.
Grundningsskikt: ska reglera vattensugningen när grovputsen sedan appliceras.
Grovputs: utstockning. Fylla ut ojämnheter i underlaget och är därför det tjockaste skiktet. Om tjockare skikt appliceras ökar risken för krympsprickor.
Ytputs: Ger kulör och struktur.
16.15. Vilka olika brukstyper bör väljas i de olika skikten i en 3-skiktsputs?
Grundningsskikt - lämpliga bruksammansättningar är KC 10/90/350.
Grovputs - Lämpliga sammansättningar är KC 50/50/650.
Ytputs - ädel varianter, om man vill ha färg eller en speciell yta. (Riv yta eller pensel yta eller borstad yta)
