14. Keramiska byggnadsmaterial

Question 1

14.1. Vad menas med ”keramiska material” i traditionell mening?

Answer 1

“En sammanfattande benämning på material som är uppbyggda av lera, silikater och oxider. Efter bearbetning och formgivning i plastiskt tillstånd vid rumstemperatur bränns de vid höga temperaturer.”

Question 2

14.2. Vilka huvudmoment ingår i tegeltillverkning

Answer 2

Förbehandling av råmaterialet
Formning av produkterna
Torkning av råprodukterna
Bränning och avkylning
Sortering

Question 3

14.3. Vad är ”lera”?

Answer 3

Lera är en mycket finkornig jordart som i fuktigt tillstånd är plastiskt. I uttorkat tillstån där leran hård och fast, men fuktkänslig. Skiljer på magra och feta leror där feta leror innehåller överskott på finkorniga fraktioner.

Question 4

14.4. Vad är ett magringsmedel?

Answer 4

Magringsmedel: Kan tillsättas i feta leror för att “magra ut de”. Eftersom feta leror kan få större krympning vid uttorkning före bränning vilket ger risk för sprickbilning vill man undvika det. Dock försämras de plastiska egenskaperna.

Question 5

14.5. Vad i huvudsak avgör om en tegellera är röd- eller gulbrännande?

Answer 5

Röd: mängden järnföreningar i leran
Gul: mängden kalkföreningar i leran

Question 6

14.6. Vad är chamotte?

Answer 6

Chamottetegel: eldfasttegel med inblandning av magringsmedel bestående av finmald bränd lera, sk chamotte.

Question 7

14.7. Hur sker formgivning av keramiska material?

Answer 7

Traditionellt sett → man slog ner lerklumpen i en träform

På 1940-talet utvecklades strängpresssar → leran matas fram kontinuerligt i en sträng genom ett munstycke som ger önsakd form. Sedan skärs strängen av.

Torrpressning → relativt torr lera pressas. Används vid tillvekrngin av kakel och vissa klinker.

Question 8

14.8. I vilka processteg kan man indela tegelbränning?

Answer 8

Stegen vid bränning av leran:

150-600 grader: Det strukturellt bundna vattnet avgår hos mineralen glimmer, järnhydroxid och gips

300-900 grader: oxidationsperiod. Sker en omvandling av kvarts från alpha till beta struktur vilket medför en volymökning. Denna omvandling måste ske långsamt så att sprickbildningar ej sker.

900-1150 grader: sintring. Enskilda lerpartikarna smälter ihop. SLutgiltig hållfasthet uppnås.

Question 9

14.9. Hur förändras porositeten med bränningstemperaturen vid bränning av keramiska material?

Answer 9

Till en början ökar porositeten pga avgång av strukturellt bundet vatten och olika gaser, upp till ca 900 grader. Därefter minskar porositeten, i samband med sintringen, eftersom glasfasen flyter ut och fyller porerna i leran.

Question 10

14.10. Vad är bränningsgrad?

Answer 10

Jag tänker: Graden leran bränns vid, eller bränning vid viss temperatur. Ex ökad bränningsgrad betyder bränning vid högre temperatur.

Question 11

14.11. Hur varierar porstorleksfördelningen och specifika ytan med bränningsgraden?

Answer 11

Andelen slutna porer ökar med ökad bränningsgrad, det blir en förprovning av porsystemet då de finast sporerna försvinner och de grövsta blir större.

Porradien ökar samtidigt som den specifika ytan minskar. Se figur s340.

Question 12

14.12. Hur påverkas hållfastheten av bränningsgraden?

Answer 12

Hållfastheten ökar med ökad bränningsgrad

Question 13

14.13. Hur påverkas vattenabsorptionen av bränningsgraden?

Answer 13

Ökad bränningsgrad ger minskad vattenabsorption.

Question 14

14.14. Vad består glasyr av? Vad är engobering?

Answer 14

Glasyr: vissa typer av leror och olika färggivande metaller.
Engobering: enklare form av ytbehandling. Ger en porös yta med mindre glans

Question 15

14.15. Vad kan sägas om keramiska materials hygroskopicitet?

Answer 15

Keramiska material har liten hygroskopicitet
Hygroskopicitet: absorption av vattenånga är liten.

Question 16

14.16. Varför uppstår ibland saltutslag på murverk?

Answer 16

Kan uppstå saltutslag på tegelmurverket - när vatten avdunstar så kristalliserar salterna på ytan och bildar vattenlösliga ytskikt på teglet. Om salterna kristalliserar innanför ytan kan det uppstå avflagningar i teglet - saltsprängning.
Saltutslag beror på: förekomst av vattenlösliga salter, porositet och kapillaritet förhållandet.

Question 17

14.17. Varför har hårdbrännt tegel bättre frostbeständighet än lösbrännt tegel?

Answer 17

Höjd bränningsgrad (hårdbränt tegel) ökar frostbeständigheten, vilket beror på att den aktuella vattenmättnadsgraden sjunker vilket beror på att ökad bränningsgrad ger minskar vattenabsorption.

Question 18

14.18. Vad är skillnaden mellan ett murtegel och ett fasadtegel?

Answer 18

Murtegel: Ej utsatt för klimatiska påfrestningar, inga estetiska krav, inga krav på frostresistens.
Fasadtegel: Utsatt för klimatiska påfrestningar, estetiska krav, krav på frostbeständighet.

Question 19

14.19. Vad kallas tegelstenens begränsningsytor?

Answer 19

Liggyta, koppyta, löpyta. sid 350.

Question 20

14.20. Vad är ett håltegel?

Answer 20

Har ett antal genomgående hål vinkelrätt mot liggytan.
Ger bättre torkning, lägre vikt och blir då billigare.

Question 21

14.21. Vad är ett spännarmerade murstensskift?

Answer 21

Förtillverkat tegelelement, används som bärande balkar i dörr- och fönsteröppningar.