10.1 Flashcards
Betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det
biologiska arvet vidare.
Genetik
En gen är ett bestämt avsnitt av DNA som innehåller information om hur cellen ska
bilda ett visst protein. Vissa gener är korta och består av bara några hundra baspar,
andra är långa och kan innehålla hundratusentals baspar. Vi människor har cirka
22 000 olika gener.
Gen
Jättemolekyler som innehåller hela vår arvsmassa, har formen av en
dubbelsträngad spiral.
DNA
I DNA finns fyra olika _________: A (adenin), C (cytosin), G (guanin) och T
(tymin), som kan liknas vid bokstäver som bildar det genetiska alfabetet.
Kvävebas
Ett baspar består av två genetiska bokstäver som sitter ihop i DNA-molekylen. A
med T, och C med G. Arvs- massan i varje mänsklig cellkärna består av cirka tre
miljarder sådana baspar. Eftersom basparen kommer i olika ordning längs DNA-
molekylen är variationsmöjligheterna enorma.
Baspar
En__________ är ett speciellt avsnitt av DNA.
DNA-sekvens
Detsamma som DNA, det vill säga det genetiska materialet. I
arvsmassan ingår även det genetiska material som finns mellan generna, som kallas
överskotts-DNA eller ”skräp-DNA”.
Arvsmassa
Varje gen kan ge upphov till ett eller flera _____. ______ bygger upp din kropp.
I varje cell finns cirka en miljard ________, och det finns tiotusentals olika sorters
_______ i din kropp.
Protein
Att en gen ________ ett visst protein betyder att en gen är ett slags recept för hur ett
särskilt protein ska bildas.
Koda för
De byggstenar som bygger upp olika proteiner. I människokroppen
finns sammanlagt 20 olika sorters aminosyror, och ett protein kan bestå av alltifrån
femtio till många tusen aminosyror.
Aminosyra
En triplett är tre genetiska bokstäver i följd i en genkopia. Varje triplett motsvarar
en bestämd aminosyra. I proteinfabrikerna (ribosomerna) kopplas tripletterna och
aminosyrorna ihop i olika ordning och bildar på så sätt olika proteiner.
Triplett
Betyder bland annat att gener slås av och på vid olika tidpunkter. Det är
grunden till att inte alla celler i kroppen blir likadana utan kan specialisera sig, trots
att nästan alla celler innehåller samma arvsmassa och alltså samma gener. I celler
som exempelvis ska bli nervceller aktiveras vissa gener medan andra stängs av, och i
muskelceller slås andra gener på och av.
Genreglering
