💸 Flashcards

1
Q

Led

A

Förbindelse mellan benytor som är klädda med hyalint brosk och innesluta i en ledkapsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bindvävsfog/ Syndesmos

A

Består av kraftig bindväv. ex. tibia-fibula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Broskfog/ Synchondros

A

Hyalint brosk ex. sternum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Symfysfog

A

Benytor täckta med hyalint brosk förenade med trådbrosk. ex. symphysis pubica, discus invertebralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Benfog/synostos (sutur)

A

Tunt lager bindväv ex. mellan skallbenen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Flexion

A

Böjning i en led

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Extension

A

Sträckning i en led

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Abduktion

A

Bort från mittlinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Adduktion

A

Mot mittlinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Pronation

A

Inåt rotation, mot mittlinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Supination

A

Utåt rotation, från mittlinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Dorsiflexion

A

Foten/handen böjs mot fotryggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Plantarflexion

A

Böjs mot fotsulan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Palmarflexion

A

Böjs mot handflatan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Eversion

A

Bort från mittlinjen (foten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Inversion

A

Mot mittlinjen (foten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Depression

A

Sänkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Elevation

A

Höjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Protraktion

A

Framåtskjutande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Retraktion

A

Bakåtskjutande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Suturer

A

Kraniets ben förenade genom bensömmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Bihålorna

A

Hålrum i skallbenet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ryggradens olika områden

A
1 Cervikal (Lordos)
2 Thorakal (Kyfos)
3 Lumbal (Lordos)
4 Sacral (Kyfos)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Lordos

A

Ger svank

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Kyfos

A

Ger utbuktning/ kutrygg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Sarkomer

A

Muskelns kontraktila enhet, området mellan två Z- skivor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

A-band

A

Tjocka myosinfilament och delar av aktinfilament

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

I-band

A

Aktinfilament, slutar vid Z-skivans protein nät

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Motoriska enhet

A

En nerv som innerverar en grupp av myofibriller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Muskelkraftens styrka

A

Muskelkraftens styrka beror av antal motoriska enheter som är stimulerade och antal muskelfibrer i kontakt med nerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Motorändplatta

A

Plats där en enskild nervände ansluter till en enskild muskelfiber.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Inandning

A

Vila: diafragma och mm. intercostales externi kontraherar
Forcerad: andra muskler som höjer revbenen kontraherar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Utandning

A

Vila: diafragma och mm. intercostales externi relaxerar
Forcerad: mm. intercostales interni och bukmusklerna kontraherar och sänker revbenen aktivt. Bukmusklerna ökar även buktrycket som lyfter diafragman.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Astrocyter

A

Blod-hjärnbarriären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Ependymal celler

A

Täcker liqvorfyllda rum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Microgliaceller

A

Nervsystemet makrofager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Oligodendrocyter

A

Omger nervfiber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Schwann celler

A

Omger nervfiber i PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Dendriter

A

Tar emot stimuli till cellkroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Axon

A

Leder impulser från cellkroppen över axonet till synapsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Substantia grisea

A

Grupper av nervcellkroppar
CNS: cortex = hjärnbarken, hjärnans kärnor
PNS: dorsalrotsganglion och autonoma ganglion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Substantia alba

A

Samling av myeliniserade axon
CNS: ledningsbanor
PNS: nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Sensoriska afferenta neuron och fibrer

A

Till CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Motoriska efferenta neuron och fibrer

A

Från CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Somatiska neuron

A

Skelettmuskler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Autonoma

A

Glatt- /hjärtmuskulatur och körtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Interneuron

A

Associations fibrer, koppling mellan neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Associationsområden

A
  • Somatosensoriska associationsområdet
  • Visuella associationsområdet: occipitalloben
  • Auditoriska associationsområdet: temporalloben
  • Wernicke’s area: vänster temporal- och parietallob
  • Prefrontala cortex: främre delen av frontalloben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Sensoriska områden

A
  • Primära somatosensoriska området: gyrus postcentralis
  • Primära syncentrum: occipitalloben
  • Primära hörselcentrum: temporalloben
  • Primära smakcentrum: basen av gyrus postcentralis
  • Primära luktcentrum: temporalloben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Basala ganglier

A
  • Globus palludis, putamen, nucleus caudatus; hjälper med start/slut rörelser kopplad med thalamus
  • Corpus callosum: vit substans mellan 2 cerebrala hemisfärer
  • Capsula interna: projektionsbanor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Thalamus

A

Omkopplingsstation för sensoriska impulserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Hypothalamus

A

Kontrollerar ANS, utsöndrar hormoner, reglerar kardiovaskulära systemet och digestion, känslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Hypophysis

A

Endokrint organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Epithalamus med Corpus pineale

A

Utsöndrar melatonin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Cerebellum

A

Koordinerar rörelser, reglerar hållning och balans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Somato-motoriska, ascenderande banor

A

Leder sensation av smärta, temp, känsel, tryck, proprioception.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Somato-motoriska, descenderande banor

A

Kontrollerar olika typer av rörelser, tonus, hållning, balans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Dorsala kolumnen- mediala lemnisken

A

Proprioception, känsel, tryck och vibration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Laterala corticospinala banan

A

Tonus och handens finmotorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Ventriklar

A

Hålrum fyllda med cerebrospinalvätska och täcks av ependymceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Plexus choroideus

A

Kapillärnätverk i ventriklarnas väggar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Produktion av CSF

A

Plasma från plexus choroideus genom ependymceller in till ventriklarna för produktion av CSF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

CSF cirkulation

A

Ventriculi lateralis -> Foramen interventriculare -> Ventriculus tertius -> Aqueductus cerebri -> Ventriculus quartus -> Spatium subarachnoideum/canalis centralis -> Villi arachnoidea -> Sinus saggitalis superior -> Reabsorption i blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Hjärnans blodförsörjning

A
  • Aa. carotis interna och aa. vertebralis: transporterar blodet till hjärnan
  • V. jugularis interna transporterar tillbaka blod från hjärnan
  • A. basilaris, circulus arteriosus cerebri
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q
CN I
CN II
CN III
CN IV
CN V
CN VI
CN VII
CN VIII
CN IX
CN X
CN XI
CN XII
A
I Olfactorius
II Opticus
III Oculomotorius
IV Trochlearis
V Trigeminus
VI Abducens
VII Facialis
VIII Vestibulocochlearis
IX Glossophoringeus
X Vagus
XI Accessorius
XII Hypoglossus
66
Q

Spinalnerver

A
8 cervikala 
12 thorakala 
5 lumbala 
5 sakrala 
1 coccygeala
67
Q

Spinalnerv uppbyggnad

A

Epineurium runt hela nerver
Perineurium runt fasciklar och
Endoneurium runt varje axon.

68
Q

Somatiskt afferent

A

Leder extern stimuli och proprioceptiva impulser: kroppen -> ryggmärgen

69
Q

Somatiskt efferent

A

Leder motoriska impulser: ryggmärg -> skelettmuskulatur

70
Q

Visceralt afferent

A

Leder interna impulser: viscerala organ -> ryggmärgen

71
Q

Visceralt efferent

A

Leder motoriska impulser: ryggmärg -> glatt-/ hjärtmuskulatur, körtlar

72
Q

Rami posterior

A

innerverar ryggens muskler

73
Q

Rami anterior

A

bildar plexan (nätverk av axoner) - innerverar bröstkorgens och extremiteternas muskler

74
Q

Rami communicates

A

innerverar viscerala organ

75
Q

Dermatom

A

Område i hud som ger sensorisk input till CNS via ett par spinalnerver

76
Q

Myotom

A

Muskler som utvecklats från de segmentellt arrangerade somiterna från tidigt embryonalt stadium och innerveras av en och samma spinalnerv.

77
Q

C5

A

Axelabduktion

78
Q

C6

A

Handledsextension

79
Q

C7

A

Handledsflexion

80
Q

C8

A

Fingerflexion

81
Q

T1

A

Fingerabduktion

82
Q

L2

A

Höftflexion

83
Q

L3

A

Knäextension

84
Q

L4

A

Fotledsdorsiflexion

85
Q

L5

A

Stortåextension

86
Q

S1

A

Fotledsplantarflexion

87
Q

Autonoma nervsystemet

A

Sympatiska
Parasympatiska
Enteriska

88
Q

Myenteriska plexus

A

Reglerar muskulaturen i GI

89
Q

Submukösa plexus

A

Reglerar körtelsekretion i GI

90
Q

Luktsinnets väg

A
Luktämne ->
olfaktorisk receptor ->
nervimpuls genom CN I ->
bulbus olfactorius -> 
tractus olfactorius ->
primära luktcentrum i hjärnbarken
91
Q

Fovea centralis

A

Liten nedsänkning i Macula lutea, innehåller bara en sorts receptor, tappar, och är det område med högst visuell upplösning där blicken fokuserar.

92
Q

Stavar

A

Rhodopsin, svartvit syn

93
Q

Tappar

A

Photopsin, färgsyn

94
Q

Plats för receptorer för hörsel och balans

A

Balans: receptorer i båggångarna och vestibulum

Hörsel: receptorer i cochlea

95
Q

Gl. pituitaria

A

Frigör många hormoner som reglerar andra körtlar

96
Q

Gl. thyroidea

A

Thyroxine: reglerar ämnesomsättning

97
Q

Gl. parathyroidea

A

Parathormon: Reglerar blodets kalcium koncentration

98
Q

Thymus

A

Thymosin: T- cells utveckling

99
Q

Gl. suprarenales

A

Epinephrine: reglerar blodtryck
Cortisol: stresshormon

100
Q

Pancreas

A

Insulin/glukagon: Reglerar blodsockernivåer

101
Q

Ovarium

A

Östrogen/progesteron: könshormon

102
Q

Testis

A

Testosterone: könshormon

103
Q

Mediastinum

A

Centralt utrymme i bröstkorg ovanför diafragma och mellan höger och vänster pleura. Hjärtat ligger i mediastinum.

104
Q

Pericardium

A

Hjärtsäcken: bindväv av två lager;
•Fibrös pericardium: yttre fibrösa lagret
•Serös pericardium: består av två lager;
- Yttre, fäst mot fibrösa pericardium
- Inre sammanvuxet med hjärtat och bildar dess yttre lager av hjärtat = epicardium

105
Q

Epicardium

A

Yttre lagret av hjärtat, del av serös pericardium

106
Q

Perikardhålan

A

Hålighet mellan fibrösa och serösa lagren med serös vätska som möjliggör rörelser.

107
Q

Myocardium

A

Hjärtmuskel

108
Q

Endocardium

A

Inre skikt

109
Q

Fossa ovalis

A

Depression in atrium dex.

110
Q

Foramen ovales

A

Öppning i hjärtat för passage mellan atrium dex. och sin. (foster)

111
Q

Ductus arteriosus (botalli)

A

Blodkärl som förbinder aorta och lungartären och för blod från hjärtat

112
Q

Mitralis

A

Valva atrioventricularis sin.

113
Q

Tricuspidalis

A

Valva atrioventricularis dex.

114
Q

Segelklaffarna

A

Mellan förmak och kammare: mitralis och tricuspidalis

115
Q

Fickklaffar

A

Mellan kammare och kärlen:

•Valva aortae; mellan vänster kammare och aorta och •Valva trunci pulmonalis; mellan höger kammare och lungartär

116
Q

Hjärtcyklen

A

1 Venöst blod -> övre och nedre hålvenen -> höger förmak -> höger kammare -> truncus pulmonalis -> lungartärerna -> lungorna för syresättning -> lungvenerna -> vänster förmak -> vänster kammare -> aorta -> systemkretloppet ut i kroppen

117
Q

Hjärtats blodförsörjning

A
  • Artärer: A. coronaria sinistra & a. coronaria dextra (avgår från aorta)
  • Vener: tar upp blod från hjärtat och tömmer sig i höger förmak via sinus coronarius
118
Q

Ändartärer

A

Saknar förbindelser med andra kärl

119
Q

Hjärtats retledningssystem

A
Nätverk av specialiserade celler i hjärtat som sänder signaler till hjärtmuskelcellerna så att kontraktion sker. 
•Sinusknutan (SA noden)
•Atrioventrikulärknutan ( AV knutan)
•His bunt 
•Vänster & höger skänkel
•Purkinjenätverk
120
Q

Spridning av aktionspotentialer

A

SA noden -> förmaken som kontraherar -> AV knutan fångar upp och bromsar -> apex cordis -> kamrarna kontraherar

121
Q

Anastomos

A

Förbindelser mellan två intilliggande kärl. SÄkerställer fullgod blodförsörjning.

122
Q

Prekapillär sfinkter

A

Sfinkter mellan arteriol och kapillär, reglerar blodflöde

123
Q

Arteriovenös anastomos

A

För blod direkt från arteriol till venol, undvikande kapillärerna. Sker i vilande muskel, då prekapillära sfinkter är stängda.

124
Q

Kollateralkärl

A

Kärl som löper parallellt med en annan i en vävnad gemensamt försörjer densamma; sammankopplade kärl.

125
Q

Aortans delar

A
1 Aorta ascendens 
2 Arcus aortae
3 Aorta descendens 
4 Aorta thoracica 
5 Aorta abdominalis
126
Q

Portasystemet

A

V. porta = stor uppsamlingsven som tar emot venöst blod. System av två kapillärbäddar kopplade via venösa kärl och mynnar i v. cava inferior. Transporterar substanser ur tarmarna till levern.

127
Q

Extern respiration

A

Utbyte av O2 mot CO2 i blodet i lungorna

128
Q

Intern respiration

A

Utbyte av CO2 mot O2 i vävnader

129
Q

Hilum pulmonis

A

Ingång för bronker och kärl på den mediala lungytan

130
Q

Radix pulmonis

A

Består av 1 lungartär, 2 lungvener, 1 huvudbronk, nerver och lymfkärl

131
Q

Pleura parietalis

A

Den yttre lungsäcken fäster till bröstkorgsväggen och diafragma

132
Q

Pleura visceralis

A

Den inre lungsäcken är sammanvuxen med lungan

133
Q

Pneumothorax

A

Luft kommer in i pleurala mellanrummet och leder till lungkollaps.

134
Q

Peritoneum

A

Tunn serös membran i buken som omsluter organ.
•Parietal: Yttre lagret, fäster till bukväggen och bäcken väggen.
•Visceral: Inre del som omsluter organen.

135
Q

Intraperitoneal

A

Omsluten av peritoneum

136
Q

Retroperitoneal

A

Bakom parietal peritoneum, mot bukväggen.

137
Q

Omentum

A

Dubbelskiktat veck i bukhinnan
•Omentum majus: från magsäcken och transverse colon. Fett depå och lymfatisk vävnad.
•Omentum minus: mellan levern och mindre kurvaturen av magsäcken och början av duodenum.

138
Q

Mesenterium

A

dubbellager av peritoneum som fäster till den bakre bukväggen och tunntarmen

139
Q

Lager av magtarm kanalen

A
  • Mucosa: simple columnar epithelium, muscular layer + lamina propria, connective tissue
  • Submucosa: connective tissue, vasculature, nervous/ lymphatic plexus
  • Muscularis externa: voluntary and non-voluntary muscles
  • Serosa: outer lining
140
Q

Mucous cells

A

Secretes mucus

141
Q

Parietal cells

A

Secretes HCl & intrinsic factor

142
Q

Chief cells

A

Pepsinogen & lipase

143
Q

Neuroendocrine cells

A

Motility & secretion

144
Q

Hepatocytes

A

Huvudsakliga funktionella cellen i levern

145
Q

Bile canaliculi

A

Ducts mellan heptocytes som samlar galla.

146
Q

Hepatic sinusoids

A

Högt permeabla kapillärer som mottar syresatt blod från leverartären och syrefattigt, näringsrikt blod från levervenen.

147
Q

Enterohepatic cycle of bile salts

A

Tunntarmen -> distala ileum -> blodet -> levern -> tarm reabsorption

148
Q

Tunntarmen

A

Duodenim: Galla, pancreatic juice
Jejunum: Absorption
Ileum: Absorption

149
Q

Plicae circulares

A

Permanenta åsar av mucosa och submucosa orsakar chyme till att spiral

150
Q

Villi

A

Fingerlika projektioner av mucosa

151
Q

Microvilli

A

Projektioner av apical membranet på absorptions celler.

152
Q

Colon

A
  • Caecum
  • Colon: ascendens, transversum, descendens, sigmoideum
  • Rectum
  • Canalis analis: internal sphincter (non-voluntary) & external sphincter (voluntary)
153
Q

Rhytmic segmentations

A

Mix chyme with digestive juice and bring it into contact with the mucosa

154
Q

Pendular movements

A

Move the chyme back and forth

155
Q

Massperistalsis

A

Push the stool from the colon to the rectum before emptying.

156
Q

Pelvis minor

A

Internal genital organs are in the pelvis minor

157
Q

Perineum

A

External genital organs are in the perineum

158
Q

FSH

A

Maturation of ovarian follicles, secretion of oestrogen -> ovulation

159
Q

LH

A

Triggers ovulation, developement of corpus luteum and secretion of progesterone.

160
Q

Acrosome reaction

A

1 Penetration of corona radiata
2 Penetration zona pellucida
3 Fusion of oocyte and sperm