💸 Flashcards
Led
Förbindelse mellan benytor som är klädda med hyalint brosk och innesluta i en ledkapsel
Bindvävsfog/ Syndesmos
Består av kraftig bindväv. ex. tibia-fibula
Broskfog/ Synchondros
Hyalint brosk ex. sternum
Symfysfog
Benytor täckta med hyalint brosk förenade med trådbrosk. ex. symphysis pubica, discus invertebralis
Benfog/synostos (sutur)
Tunt lager bindväv ex. mellan skallbenen
Flexion
Böjning i en led
Extension
Sträckning i en led
Abduktion
Bort från mittlinjen
Adduktion
Mot mittlinjen
Pronation
Inåt rotation, mot mittlinjen
Supination
Utåt rotation, från mittlinjen
Dorsiflexion
Foten/handen böjs mot fotryggen
Plantarflexion
Böjs mot fotsulan
Palmarflexion
Böjs mot handflatan
Eversion
Bort från mittlinjen (foten)
Inversion
Mot mittlinjen (foten)
Depression
Sänkning
Elevation
Höjning
Protraktion
Framåtskjutande
Retraktion
Bakåtskjutande
Suturer
Kraniets ben förenade genom bensömmar
Bihålorna
Hålrum i skallbenet
Ryggradens olika områden
1 Cervikal (Lordos) 2 Thorakal (Kyfos) 3 Lumbal (Lordos) 4 Sacral (Kyfos)
Lordos
Ger svank
Kyfos
Ger utbuktning/ kutrygg
Sarkomer
Muskelns kontraktila enhet, området mellan två Z- skivor.
A-band
Tjocka myosinfilament och delar av aktinfilament
I-band
Aktinfilament, slutar vid Z-skivans protein nät
Motoriska enhet
En nerv som innerverar en grupp av myofibriller
Muskelkraftens styrka
Muskelkraftens styrka beror av antal motoriska enheter som är stimulerade och antal muskelfibrer i kontakt med nerv
Motorändplatta
Plats där en enskild nervände ansluter till en enskild muskelfiber.
Inandning
Vila: diafragma och mm. intercostales externi kontraherar
Forcerad: andra muskler som höjer revbenen kontraherar
Utandning
Vila: diafragma och mm. intercostales externi relaxerar
Forcerad: mm. intercostales interni och bukmusklerna kontraherar och sänker revbenen aktivt. Bukmusklerna ökar även buktrycket som lyfter diafragman.
Astrocyter
Blod-hjärnbarriären
Ependymal celler
Täcker liqvorfyllda rum
Microgliaceller
Nervsystemet makrofager
Oligodendrocyter
Omger nervfiber
Schwann celler
Omger nervfiber i PNS
Dendriter
Tar emot stimuli till cellkroppen
Axon
Leder impulser från cellkroppen över axonet till synapsen
Substantia grisea
Grupper av nervcellkroppar
CNS: cortex = hjärnbarken, hjärnans kärnor
PNS: dorsalrotsganglion och autonoma ganglion
Substantia alba
Samling av myeliniserade axon
CNS: ledningsbanor
PNS: nerver
Sensoriska afferenta neuron och fibrer
Till CNS
Motoriska efferenta neuron och fibrer
Från CNS
Somatiska neuron
Skelettmuskler
Autonoma
Glatt- /hjärtmuskulatur och körtlar
Interneuron
Associations fibrer, koppling mellan neuron
Associationsområden
- Somatosensoriska associationsområdet
- Visuella associationsområdet: occipitalloben
- Auditoriska associationsområdet: temporalloben
- Wernicke’s area: vänster temporal- och parietallob
- Prefrontala cortex: främre delen av frontalloben
Sensoriska områden
- Primära somatosensoriska området: gyrus postcentralis
- Primära syncentrum: occipitalloben
- Primära hörselcentrum: temporalloben
- Primära smakcentrum: basen av gyrus postcentralis
- Primära luktcentrum: temporalloben
Basala ganglier
- Globus palludis, putamen, nucleus caudatus; hjälper med start/slut rörelser kopplad med thalamus
- Corpus callosum: vit substans mellan 2 cerebrala hemisfärer
- Capsula interna: projektionsbanor
Thalamus
Omkopplingsstation för sensoriska impulserna
Hypothalamus
Kontrollerar ANS, utsöndrar hormoner, reglerar kardiovaskulära systemet och digestion, känslor
Hypophysis
Endokrint organ
Epithalamus med Corpus pineale
Utsöndrar melatonin
Cerebellum
Koordinerar rörelser, reglerar hållning och balans
Somato-motoriska, ascenderande banor
Leder sensation av smärta, temp, känsel, tryck, proprioception.
Somato-motoriska, descenderande banor
Kontrollerar olika typer av rörelser, tonus, hållning, balans.
Dorsala kolumnen- mediala lemnisken
Proprioception, känsel, tryck och vibration
Laterala corticospinala banan
Tonus och handens finmotorik
Ventriklar
Hålrum fyllda med cerebrospinalvätska och täcks av ependymceller
Plexus choroideus
Kapillärnätverk i ventriklarnas väggar
Produktion av CSF
Plasma från plexus choroideus genom ependymceller in till ventriklarna för produktion av CSF
CSF cirkulation
Ventriculi lateralis -> Foramen interventriculare -> Ventriculus tertius -> Aqueductus cerebri -> Ventriculus quartus -> Spatium subarachnoideum/canalis centralis -> Villi arachnoidea -> Sinus saggitalis superior -> Reabsorption i blod
Hjärnans blodförsörjning
- Aa. carotis interna och aa. vertebralis: transporterar blodet till hjärnan
- V. jugularis interna transporterar tillbaka blod från hjärnan
- A. basilaris, circulus arteriosus cerebri
CN I CN II CN III CN IV CN V CN VI CN VII CN VIII CN IX CN X CN XI CN XII
I Olfactorius II Opticus III Oculomotorius IV Trochlearis V Trigeminus VI Abducens VII Facialis VIII Vestibulocochlearis IX Glossophoringeus X Vagus XI Accessorius XII Hypoglossus
Spinalnerver
8 cervikala 12 thorakala 5 lumbala 5 sakrala 1 coccygeala
Spinalnerv uppbyggnad
Epineurium runt hela nerver
Perineurium runt fasciklar och
Endoneurium runt varje axon.
Somatiskt afferent
Leder extern stimuli och proprioceptiva impulser: kroppen -> ryggmärgen
Somatiskt efferent
Leder motoriska impulser: ryggmärg -> skelettmuskulatur
Visceralt afferent
Leder interna impulser: viscerala organ -> ryggmärgen
Visceralt efferent
Leder motoriska impulser: ryggmärg -> glatt-/ hjärtmuskulatur, körtlar
Rami posterior
innerverar ryggens muskler
Rami anterior
bildar plexan (nätverk av axoner) - innerverar bröstkorgens och extremiteternas muskler
Rami communicates
innerverar viscerala organ
Dermatom
Område i hud som ger sensorisk input till CNS via ett par spinalnerver
Myotom
Muskler som utvecklats från de segmentellt arrangerade somiterna från tidigt embryonalt stadium och innerveras av en och samma spinalnerv.
C5
Axelabduktion
C6
Handledsextension
C7
Handledsflexion
C8
Fingerflexion
T1
Fingerabduktion
L2
Höftflexion
L3
Knäextension
L4
Fotledsdorsiflexion
L5
Stortåextension
S1
Fotledsplantarflexion
Autonoma nervsystemet
Sympatiska
Parasympatiska
Enteriska
Myenteriska plexus
Reglerar muskulaturen i GI
Submukösa plexus
Reglerar körtelsekretion i GI
Luktsinnets väg
Luktämne -> olfaktorisk receptor -> nervimpuls genom CN I -> bulbus olfactorius -> tractus olfactorius -> primära luktcentrum i hjärnbarken
Fovea centralis
Liten nedsänkning i Macula lutea, innehåller bara en sorts receptor, tappar, och är det område med högst visuell upplösning där blicken fokuserar.
Stavar
Rhodopsin, svartvit syn
Tappar
Photopsin, färgsyn
Plats för receptorer för hörsel och balans
Balans: receptorer i båggångarna och vestibulum
Hörsel: receptorer i cochlea
Gl. pituitaria
Frigör många hormoner som reglerar andra körtlar
Gl. thyroidea
Thyroxine: reglerar ämnesomsättning
Gl. parathyroidea
Parathormon: Reglerar blodets kalcium koncentration
Thymus
Thymosin: T- cells utveckling
Gl. suprarenales
Epinephrine: reglerar blodtryck
Cortisol: stresshormon
Pancreas
Insulin/glukagon: Reglerar blodsockernivåer
Ovarium
Östrogen/progesteron: könshormon
Testis
Testosterone: könshormon
Mediastinum
Centralt utrymme i bröstkorg ovanför diafragma och mellan höger och vänster pleura. Hjärtat ligger i mediastinum.
Pericardium
Hjärtsäcken: bindväv av två lager;
•Fibrös pericardium: yttre fibrösa lagret
•Serös pericardium: består av två lager;
- Yttre, fäst mot fibrösa pericardium
- Inre sammanvuxet med hjärtat och bildar dess yttre lager av hjärtat = epicardium
Epicardium
Yttre lagret av hjärtat, del av serös pericardium
Perikardhålan
Hålighet mellan fibrösa och serösa lagren med serös vätska som möjliggör rörelser.
Myocardium
Hjärtmuskel
Endocardium
Inre skikt
Fossa ovalis
Depression in atrium dex.
Foramen ovales
Öppning i hjärtat för passage mellan atrium dex. och sin. (foster)
Ductus arteriosus (botalli)
Blodkärl som förbinder aorta och lungartären och för blod från hjärtat
Mitralis
Valva atrioventricularis sin.
Tricuspidalis
Valva atrioventricularis dex.
Segelklaffarna
Mellan förmak och kammare: mitralis och tricuspidalis
Fickklaffar
Mellan kammare och kärlen:
•Valva aortae; mellan vänster kammare och aorta och •Valva trunci pulmonalis; mellan höger kammare och lungartär
Hjärtcyklen
1 Venöst blod -> övre och nedre hålvenen -> höger förmak -> höger kammare -> truncus pulmonalis -> lungartärerna -> lungorna för syresättning -> lungvenerna -> vänster förmak -> vänster kammare -> aorta -> systemkretloppet ut i kroppen
Hjärtats blodförsörjning
- Artärer: A. coronaria sinistra & a. coronaria dextra (avgår från aorta)
- Vener: tar upp blod från hjärtat och tömmer sig i höger förmak via sinus coronarius
Ändartärer
Saknar förbindelser med andra kärl
Hjärtats retledningssystem
Nätverk av specialiserade celler i hjärtat som sänder signaler till hjärtmuskelcellerna så att kontraktion sker. •Sinusknutan (SA noden) •Atrioventrikulärknutan ( AV knutan) •His bunt •Vänster & höger skänkel •Purkinjenätverk
Spridning av aktionspotentialer
SA noden -> förmaken som kontraherar -> AV knutan fångar upp och bromsar -> apex cordis -> kamrarna kontraherar
Anastomos
Förbindelser mellan två intilliggande kärl. SÄkerställer fullgod blodförsörjning.
Prekapillär sfinkter
Sfinkter mellan arteriol och kapillär, reglerar blodflöde
Arteriovenös anastomos
För blod direkt från arteriol till venol, undvikande kapillärerna. Sker i vilande muskel, då prekapillära sfinkter är stängda.
Kollateralkärl
Kärl som löper parallellt med en annan i en vävnad gemensamt försörjer densamma; sammankopplade kärl.
Aortans delar
1 Aorta ascendens 2 Arcus aortae 3 Aorta descendens 4 Aorta thoracica 5 Aorta abdominalis
Portasystemet
V. porta = stor uppsamlingsven som tar emot venöst blod. System av två kapillärbäddar kopplade via venösa kärl och mynnar i v. cava inferior. Transporterar substanser ur tarmarna till levern.
Extern respiration
Utbyte av O2 mot CO2 i blodet i lungorna
Intern respiration
Utbyte av CO2 mot O2 i vävnader
Hilum pulmonis
Ingång för bronker och kärl på den mediala lungytan
Radix pulmonis
Består av 1 lungartär, 2 lungvener, 1 huvudbronk, nerver och lymfkärl
Pleura parietalis
Den yttre lungsäcken fäster till bröstkorgsväggen och diafragma
Pleura visceralis
Den inre lungsäcken är sammanvuxen med lungan
Pneumothorax
Luft kommer in i pleurala mellanrummet och leder till lungkollaps.
Peritoneum
Tunn serös membran i buken som omsluter organ.
•Parietal: Yttre lagret, fäster till bukväggen och bäcken väggen.
•Visceral: Inre del som omsluter organen.
Intraperitoneal
Omsluten av peritoneum
Retroperitoneal
Bakom parietal peritoneum, mot bukväggen.
Omentum
Dubbelskiktat veck i bukhinnan
•Omentum majus: från magsäcken och transverse colon. Fett depå och lymfatisk vävnad.
•Omentum minus: mellan levern och mindre kurvaturen av magsäcken och början av duodenum.
Mesenterium
dubbellager av peritoneum som fäster till den bakre bukväggen och tunntarmen
Lager av magtarm kanalen
- Mucosa: simple columnar epithelium, muscular layer + lamina propria, connective tissue
- Submucosa: connective tissue, vasculature, nervous/ lymphatic plexus
- Muscularis externa: voluntary and non-voluntary muscles
- Serosa: outer lining
Mucous cells
Secretes mucus
Parietal cells
Secretes HCl & intrinsic factor
Chief cells
Pepsinogen & lipase
Neuroendocrine cells
Motility & secretion
Hepatocytes
Huvudsakliga funktionella cellen i levern
Bile canaliculi
Ducts mellan heptocytes som samlar galla.
Hepatic sinusoids
Högt permeabla kapillärer som mottar syresatt blod från leverartären och syrefattigt, näringsrikt blod från levervenen.
Enterohepatic cycle of bile salts
Tunntarmen -> distala ileum -> blodet -> levern -> tarm reabsorption
Tunntarmen
Duodenim: Galla, pancreatic juice
Jejunum: Absorption
Ileum: Absorption
Plicae circulares
Permanenta åsar av mucosa och submucosa orsakar chyme till att spiral
Villi
Fingerlika projektioner av mucosa
Microvilli
Projektioner av apical membranet på absorptions celler.
Colon
- Caecum
- Colon: ascendens, transversum, descendens, sigmoideum
- Rectum
- Canalis analis: internal sphincter (non-voluntary) & external sphincter (voluntary)
Rhytmic segmentations
Mix chyme with digestive juice and bring it into contact with the mucosa
Pendular movements
Move the chyme back and forth
Massperistalsis
Push the stool from the colon to the rectum before emptying.
Pelvis minor
Internal genital organs are in the pelvis minor
Perineum
External genital organs are in the perineum
FSH
Maturation of ovarian follicles, secretion of oestrogen -> ovulation
LH
Triggers ovulation, developement of corpus luteum and secretion of progesterone.
Acrosome reaction
1 Penetration of corona radiata
2 Penetration zona pellucida
3 Fusion of oocyte and sperm
