Yule, The Study of Language Flashcards

1
Q

communicative signals

A

the general abilbity to use language accurately, appropriately and flexibly

förmågan att uttrycka sig tydligt och effektivt i olika situationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

informative signals

A

behavior that provides information, usually unintentionally

tex: kroppsspråk eller tonfall som oavsiktligt avslöjar ens känslor eller avsikter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

reflexivity

A

a special property of human language that allows language to be used to think and talk about language itself

tex: att kunna diskutera grammatik eller ordens betydelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

displacement

A

a property of language that allows users to talk about things and events not present in the immediate environment

tex: att kunna prata om det förflutna, framtiden eller platser långt borta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

arbitrariness

A

a property of language describing the fact that there is no natural connection between a linguistic form and its meaning

tex: ordet “träd” har ingen naturlig koppling till själva objektet träd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

productivity

A

a property of language that allows users to create new expressions, also called “creativity” or “openednedness”

tex: att skapa nya ord eller använda befintliga ord på nya sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

fixed reference

A

a property of a communication system whereby each signal is fixed as relating to one particular object or occasion

tex: ett trafikljus där rött alltid betyder stopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

cultured transmission

A

the process whereby knowledge of a language is passed from one generation to the next

tex: föräldrar lär sina barn sitt modersmål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

duality/double articulation

A

Språklig struktur som kan delas upp i två nivåer av betydelse:
1. Ljudsegment kombineras för att bilda ord. (Fonem)
2. Dessa ord kombineras sedan för att bilda meningar. (Morfem?)

tex: fonetiska ljud och ordets betydelse uttrycks på olika nivåer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vocal-auditory channel use

A

language signals are sent using the vocal organs and received by the ears

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

specialization

A

language signals do not serve any other type of purpose such as breathing or feeding

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

non-directionality

A

language signals have no inherent direction and can be picked up by anyone within hearing, even unseen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

rapid fade

A

language signals are produced and disappear quickly

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

reciprocity

A

any sender of language signal can also be a receiver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

prevarication

A

language signals can be false or used to lie or deceive

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

phonetic alphabet

A

a set of symbols, each one representing a distinct sound segment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

phonetics

A

the study of the characteristics of speech sounds

Fonetik undersöker hur olika ljud produceras och uppfattas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

articulatory phonetics

A

the study of how speech sounds are produced

tex: Artikulatorisk fonetik skulle undersöka hur tungan används för att producera ljudet i ordet “ship”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

acoustic phonetics

A

the study of the physical properties of speech as sound waves

tex: analyserar ljudvågorna som skapas när vi talar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

auditory phonetics

A

the study of the perception of speech sounds by the ear, also called “perceptual phonetics”

tex: skulle fokusera på hur örat uppfattar skillnader mellan olika talade ljud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

voiceless sounds

A

speech sounds produced without vibration of the vocal folds

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

voiced sounds

A

speech sounds produced with vibration of the vocal folds

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

bilabial

A

a consonant produced by using both lips

both (=bi) lips (=labia)

(e.g. the first and last sounds in pub)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

labiodental

A

a consonant produced with the upper teeth and lower lip

(e.g. the first sounds in very funny)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

dental

A

a consonant produced with the tongue tip behind the upper front teeth

(e.g. the first sound in that)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

alveolar

A

a consonant produced with the front part of the tongue on the alveolar ridge

(e.g. the first and last sounds in dot)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

palatal ( or “alveopalatal”)

A

a consonant produced by raising the tongue to the palate

(e.g. the first sounds in ship and yacht)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

velar

A

a consonant produced by raising the back of the tongue to the velum

(e.g. the first and last sounds in geek)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

glottal

A

a sound produced in the space between the vocal folds

(e.g. the first sound in hat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

stop (or “plosive”)

A

a consonant produced by stopping the airflow, then letting it go

(e.g. the first and last sounds in cat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

fricative

A

a consonant produced by almost blocking the airflow

(e.g. the first and last sounds in fourth)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

affricate

A

a consonant produced by stopping then releasing the airflow through a narrow opening

(e.g. the first and last sounds in church)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

nasal

A

a sound produced through the nose
(e.g. “n” or “m”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

liquid

A

a sound produced by letting air flow around the sides of the tongue

(e.g. the first sound in lip)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

glides

A

sounds produces with the tongue in motion to or from a vowel sound, also called “semi-vowels” or “approximants”

(e.g. the first sounds in wet, yes)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

glottal stop

A

a sound produced when the air passing through the glottis is stopped completely then released

t ex: judet i engelska ordet “uh-oh”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

flap

A

a sound produced with the tongue tip briefly touching the alveolar ridge

t ex: butter –> budder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

vowel

A

a sound produced through the vocal folds without constriction of the airflow in the mouth

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

diphthong

A

a sound combination that begins with a vowel and ends with another vowel or a glide

(e.g. boy, “oi”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

phonology

A

the study of the systems and patterns of speech sounds in languages

tex: skulle undersöka hur olika ljudsystem och mönster används i olika språk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

phoneme

A

he smallest meaning-distinguishing sound unit in the abstract representation of the sounds of a language

tex: I engelska är “p” och “b” olika _ eftersom de kan skilja ord som “pat” och “bat”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

phones

A

a physically produced speech sound, representing one version of a phoneme

tex: ljudet “p” i ordet “pat” är en _ av fonemet /p/.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

allophones

A

one of a closely related set of speech sounds or phones

tex: de olika uttalarna av “t” i engelska, som i “top” och “stop”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

aspiration

A

a puff of air that sometimes accompanies the pronunciation of a stop

t ex: uttal av “p” i ordet “pat” kan ha _

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

nasalization

A

pronunciation of a sound with air flowing through the nose, typically before a nasal consonant

tex: uttal av vokalen i ordet “sing” har _ på grund av den efterföljande nasala konsonanten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

minimal pair/set

A

two (or more) words that are identical in form except for a contrast in one phoneme in the same position in each word

tex: “bad” och “mad” eftersom de skiljer sig åt endast i konsonantljudet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

phonotacitics

A

constraints (begränsningar) on the permissible (tillåtna) combination of sounds in a language

tex: skulle undersöka vilka ljudkombinationer som är tillåtna i början, mitten och slutet av ord i ett visst språk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

syllable

A

a unit of sound consisting of a vowel and optional consonants before or after the vowel

tex: Ordet “cat” har _ , med vokalen “a” som kärna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

onset

A

the part of the syllable before the vowel
tex: I stavelsen “cat,” är “c” _

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

rhyme (or “rime”)

A

the part of the syllable containing the vowel plus any following consonant(s)

tex: i stavelsen “cat,” är “at” _ .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

nucleus

A

the vowel in a syllable
tex: vokalen “a” i stavelsen “cat”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

coda

A

the part of a syllable after the vowel
tex: i stavelsen “cat,” är “t”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

open syllables

A

a syllable that ends with a vowel (or nucleus) and has no coda
tex: “go”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

closed syllables

A

a syllable that ends with a consonant
tex: “bat” är en sluten stavelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

consonant cluster

A

two or more consonants in sequence (i följd)
tex: I ordet “street,” är “str _

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

coarticulation

A

the process of making one sound virtually (nästan/så gott som) at the same time as the next sound

tex: I uttalet av ordet “blue,” påverkar “l” ljudet av det föregående “oo.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

assimilation

A

the process whereby a feature of one sound becomes part of another during speech production

tex: I ordet “impossible,” _ “m” ljudet till “p” ljudet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

elision

A

= the process of leaving out a sound segment in the pronunciation of a word

tex: Uttal av “camera” med en kortad eller utelämnad “e”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

trainspotting

A

❏ Urspringligen: observation och dokumentation av förbipasserande tåg.
❏ Metaforiskt: Att uppmärksamt notera språkliga fenomen eller mönster.
❏ Kan innebära djupare analys av språk och betydelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

determiners

A

Ord som placeras före substantiv för att specificera eller kvantifiera det.
Exempel: “den”, “ett”, “dessa”, “några”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

referential meaning (or “objective”, “conceptual”)

A

Den objektiva betydelsen av ett ord, som beskriver dess konkreta referent i världen.

Exempel: “Bil” refererar till ett fordon med fyra hjul för personlig transport.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

associative meaning (or emotive meaning)

A

Den känslomässiga eller subjektiva betydelsen av ett ord, som förknippas med personliga känslor eller associationer.

Exempel: “Hem” kan associeras med trygghet och värme.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

semantic features

A

Distinkta aspekter eller egenskaper som definierar betydelsen av ett ord.

Inom semantic features representerar “+” och “-“ före en egenskap om egenskapen är närvarande (+) eller frånvarande (-) hos ett ord.

T ex: om vi överväger egenskapen “levande” (+animate), skulle ett ord som “katt” ha denna egenskap representerad som “+animate”. Å andra sidan, skulle “stol” ha egenskapen representerad som “-animate”.

Dessa symboler hjälper oss att analysera betydelsen av ord genom att markera de egenskaper som är gemensamma eller olika mellan dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

componential analysis

A

En metod för att analysera betydelsen av ord genom att identifiera sina beståndsdelar eller komponenter.

Componential analysis är en metod inom semantik som innebär att man identifierar och bryter ner betydelsen av ett ord i dess grundläggande komponenter eller semantiska funktioner. Dessa komponenter kallas semantiska features och representeras ofta som plus (+) eller minus (-) för att ange närvaro eller frånvaro av en viss egenskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

semantic roles

A

Specifika roller eller relationer som ord eller fraser kan ha i en mening.

Exempel: I meningen “John äter äpplet”, är “John” agenten, “äpplet” är temat och “äter” är handlingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

agent

A

Den som utför handlingen i en mening eller en händelse.

Exempel: I meningen “Katten fångade musen”, är “katten” agenten som utför handlingen att fånga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

theme

A

Den som är föremålet för handlingen eller en händelse.

Exempel: I meningen “Han köpte blommor”, är “blommor” temat som är föremålet för handlingen att köpa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

instrument

A

Det verktyg eller föremål som används för att utföra en handling.

Exempel: I meningen “Hon skar brödet med en kniv”, är “kniv” instrumentet som används för att skära.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

experiencer

A

Den som upplever eller känner något i en mening.

Exempel: I meningen “Hon älskar choklad”, är “hon” experiencern som känner känslan av kärlek.

70
Q

location (in semantics)

A

Den plats där en händelse eller handling äger rum.

Exempel: I meningen “Hunden sover i sängen”, är “i sängen” platsen där hunden sover.

71
Q

source (in semantics)

A

Den punkt eller plats där något börjar eller kommer ifrån.

Exempel: I meningen “Vattnet kommer från kranen”, är “kranen” källan till vattnet.

72
Q

goal (in semantics)

A

Den destination eller riktning som en handling eller rörelse riktas mot.

Exempel: I meningen “Hon går till skolan”, är “skolan” målet för hennes rörelse.

73
Q

lexical relations

A

Relationer som existerar mellan ord i ett språk, inklusive synonymi, antonymi och hyponymi.

Exempel: “Hund” och “kanin” delar en relation av hyponymi eftersom båda är typer av “djur”.

74
Q

gradable antonyms

A

Par av ord som representerar motsatser som kan placeras på en skala och jämföras i termer av grad.

Exempel: “Het” och “kall” är gradabla antonymer eftersom temperatur kan variera i grad.

75
Q

non-gradable antonyms

A

Par av ord som representerar motsatser som inte kan placeras på en skala.

Exempel: “Död” och “levande” är icke-gradabla antonymer eftersom det inte finns några mellanliggande tillstånd.

76
Q

reversives

A

Ord som representerar handlingar som återställer eller ändrar en tidigare handling.

Exempel: “Att öppna” och “att stänga” är reversiva par eftersom de representerar motsatta handlingar.

77
Q

hyponomy

A

Relationen mellan ett överordnat begrepp och dess underordnade exempel.

Exempel: “Fruit” (överordnat) inkluderar “apple”, “orange”, och “banana” (underordnade).

(tex: “daffofil” is a hyponym of “flower”)

78
Q

superordinate

A

Ett överordnat eller generellt begrepp.

Exempel: “Furniture” är ett superordinate till “chair”, “table”, och “sofa”.

79
Q

co-hyponyms

A

Ord som delar samma överordnade kategori men är inte synonyma med varandra.

Exempel: “Rose” och “tulip” är co-hyponyms under kategorin “flower”.

80
Q

homophones

A

Ord som uttalas på samma sätt men har olika betydelser eller stavningar.

Exempel: “Flour” och “flower” är homophones.

81
Q

homonyms

A

Ord som är lika till både ljud och stavning men har olika betydelser.

tex: mole (on skin) – mole (small animal)

82
Q

polysemy

A

En egenskap hos ord som har flera besläktade betydelser.

Exempel: “Bright” kan betyda starkt lysande eller intelligent.

83
Q

metonymy

A

En språklig enhet där ett ord ersätts av ett annat ord som är nära relaterat till det i betydelse (every-day experience).

Exempel: Att säga “sätta sig vid tronen” istället för “sätta sig vid makten”.
tex: He drank the whole bottle (= the liquid)

84
Q

collocation

A

Ordkombinationer som förekommer tillsammans i språket med viss frekvens.

Exempel: “Strong coffee”, ‘salt and pepper’

85
Q

corpus linguistics

A

Studien av språklig data i stora samlingar av autentiska texter (typically stored in a computer).

Exempel: Att analysera tusentals böcker för att förstå hur ord används i litteratur.

86
Q

concordance

A

Ett textanalysverktyg som visar varje förekomst av ett ord i en text tillsammans med dess kontext, vilket gör det möjligt att analysera hur ord används och interagerar med andra ord i texten. Det hjälper forskare att undersöka språkliga mönster och frekvensen av ordanvändning i autentiska texter.

87
Q

anticipation

A

Speech error where a word or sound is spoken earlier in the utterance than it should be.

E.g. (self-corrected) “I suggest we kill all stone… all birds with one stone.”

88
Q

blends

A

Ord som skapas genom att kombinera delar av två eller flera ord.
Exempel: “Brunch” är en blend av “breakfast” och “lunch”.

89
Q

cloze task

A

En språklig uppgift där ett ord eller en fras tas bort från en text och ersätts med en lucka som läsaren måste fylla i.

Exempel: “The cat sat on the _____.” (Fyll i luckan.)

90
Q

exchange

A

Type of speech error where two words or sounds are swapped.

E.g. Spoonerisms such as “Our queen old dean” for “Our dear old queen.”

91
Q

guessing game

A

Technique for determining the predictability of words in context, where respondents make guesses about the next word within a specified time limit.

92
Q

lemma

A

Grundformen eller ordboken av ett ord.
Exempel: “Run” är lemmat för “running” och “ran”.

93
Q

lexeme

A

En grupp av ord som delar samma grundform eller lemma.
Exempel: “Run”, “runs”, “running”, och “ran” är lexemer av verbet “run”.

94
Q

lexicalization

A
  1. During language production, the stage of processing where we select words to express our thoughts.
  2. In general linguistics: Processen att införliva en ny term eller uttryck i ett språk.
    Exempel: “Google” har blivit lexikaliserat som ett verb för att söka på internet.
95
Q

Etymology

A

Studien av ett ords ursprung och historiska utveckling.

96
Q

Nämn några word-formation processer

A
  • clipping
  • backformation
  • conversion
  • blending
  • borrowing
  • load translation/calque
  • coinage
  • derivation
  • hypocorisms
  • eponyms
  • compounding
97
Q

Coinage

A

Skapandet av helt nya ord genom kreativ kombination av befintliga ljud eller ord.
t ex google, selfie

98
Q

Eponyms

A

Ord eller fraser som härstammar från eller är uppkallade efter en specifik person, vanligtvis för att hedra deras bidrag till ett visst område.
t ex dieselmotor

99
Q

Borrowing

A

Att låna ord eller uttryck från ett språk till ett annat.
t ex karaoke från japanska till engelska

100
Q

Loan-translation (Calque)

A

Att översätta ett uttryck bokstavligen från ett språk till ett annat.
Ex 1: gratte-ciel “scrape sky” for skyscraper

101
Q

Compounding

A

Att kombinera två eller flera befintliga ord för att skapa ett nytt ord.
t ex: “morgonrock” (morgon + rock)

102
Q

Clipping

A

Att avkorta ett befintligt ord för att skapa ett nytt ord.
E.g. ad from advertisement

103
Q

Hypocorisms

A

Förkortade smeknamn som används för att uttrycka ömhet eller tillgivenhet.

t ex
med -y eller -ie i engelskan (Bobby för Robert) (Lizzie för Elizabeth)

104
Q

Backformation

A

Processen att skapa ett nytt ord genom att ta bort ett affix från ett befintligt ord.

E.g. babysit from babysitter
E.g The verb “edit” was formed by removing the “-or” suffix from the noun “editor”.

105
Q

Conversion ( or ‘functional shift’/’category change’)

A

Processen att omvandla ett ord från en ordklass till en annan utan att ändra dess form. Man förändrar funktionen av ett ord.

E.g. verbet “to mail” (från substantivet “mail”)

106
Q

Derivation

A

Processen att skapa nya ord genom att lägga till ett affix till den grundläggande delen av ett ord.

107
Q

Prefixes

A

Bound Morfem som läggs till i början av ett ord för att ändra dess betydelse eller grammatiska funktion.

E.g. un-happy

108
Q

Suffixes

A

Bound Morfem som läggs till i slutet av ett ord för att ändra dess betydelse eller grammatiska funktion.

E.g. fainted, illness

109
Q

Infix

A

Ett affix som läggs till i mitten av ett ord för att skapa ett nytt ord med en annan betydelse.

E.g. ‘freaking’ in un-freaking-believable

110
Q

Morphology

A

Studien av strukturen, formen och bildningen av ord i ett språk.

111
Q

Morphemes

A

= a minimal unit of meaning or grammatical function

De minsta meningsbärande enheterna i ett språk, som kan vara ord eller delar av ord.

Exempel: “Unhappiness” består av tre morphemes: “un-“ (derivational prefix), “happy” (lexical morpheme), och “-ness” (derivational suffix).

112
Q

Free Morphemes

A

Morphemes som kan existera som fristående ord och bär betydelse på egen hand.

113
Q

Bound Morphemes

A

Morphemes som inte kan existera som fristående ord och måste fästas till andra morphemes för att bilda ord.

Exempel: “-un” eller “-ed” i undressed
❏ Alla affixes (prefixes och suffixes) är bound morphemes

114
Q

Lexical Morphemes

A

Morphemes som bär huvudbetydelsen eller innehållet i ett ord.

❏ free morpheme
❏ Exempel: “Cat” i ordet “catnip”.
❏ Exempel 2: “teach” i ordet “teacher”

115
Q

Functional Morphemes

A

Morphemes som bär grammatisk eller funktionell betydelse och hjälper till att forma ordens grammatiska struktur.

Exempel:
❏ “The” (definite article)
❏ “to” (infinitive marker)
❏ “-s” (plural suffix)
❏ -ed (past tense suffix)
❏ -ing (present participle suffix)

116
Q

Derivational Morphemes

A

Morphemes som ändrar ordens betydelse eller kategori och skapar ofta nya ord.

❏ bound morpheme
❏ Exempel: “-er” (forms nouns from verbs, som i “teacher” från “teach”), “-ness” (forms nouns from adjectives, som i “happiness” från “happy”).

117
Q

Inflectional Morphemes

A

Morphemes som ändrar grammatiska funktioner i ett ord !utan! att ändra dess grundläggande betydelse eller kategori.

❏ bound morpheme
❏ e.g the adjective is still an adjective ‘old’ and ‘older’
❏ Exempel: “-s” (forms plural nouns, som i “cats”), “-ed” (forms past tense verbs, som i “walked”).

118
Q

Morphs

A

Konkreta former eller förekomster av morphemes i ett språk.

Exempel: “Run” och “ran” är två morfer av verbet “run”.

119
Q

Allomorphs

A

Olika former av samma morphem som används i olika kontexter eller förhållanden.

Exempel:
❏ Pluralmarkörer
“-s” (som i “cats”)
“-es” (som i “buses”)
❏ Tensemarkörer:
“-ed” (som i “walked”)
“-t” (som i “sat”)
❏ genusmarkörer
“en” och “ett”

120
Q

Reduplication

A

Processen att upprepa en del av eller hela ett ord för att skapa en ny betydelse eller betoning.

Exempel: “Tick-tock”, “mishmash”, “bye-bye”.

121
Q

grammar

A

Analysen av strukturen hos fraser och meningar. Regelsystemet för att bilda meningar i ett språk.

122
Q

agreement

A

Överensstämmelse mellan olika delar av en sats, såsom subjekt och verb.
Exempel: “Han skriver” (subjektet “han” överensstämmer med verbet “skriver”).

123
Q

number

A

Grammatisk kategori som anger om ett ord är singular eller plural.

124
Q

person

A

Grammatisk kategori som anger vem som utför en handling.
Exempel: “I” (första person singular), “you” (andra person singular), “he/she/it” (tredje person singular).

125
Q

tense

A

Grammatisk kategori som anger tidpunkten för en handling.

126
Q

active voice

A

Verbform där subjektet utför handlingen.
Exempel: “chased” i “The cat chased the mouse.”

127
Q

passive voice

A

Verbform där subjektet är mottagaren av handlingen.
Exempel: “was chased” i “The mouse was chased by the cat.”

128
Q

natural gender

A

a biological distinction between male and female

129
Q

grammatical gender

A

Könskategori som tilldelas substantiv och kan vara maskulin, feminin eller neutral.
Exempel: “La table” (feminin) på franska.

130
Q

prescriptive approach

A

Ansats till språkanalys som fokuserar på att fastställa normer och regler för korrekt språkanvändning.
Exempel: “Man bör undvika splittring av infinitiv.”

131
Q

descriptive approach

A

Ansats till språkanalys som beskriver faktisk språkanvändning utan att fastställa normer.
Exempel: Studera variationer i dialekter.

132
Q

structural analysis

A

En metod för att undersöka och förstå hur språkliga element organiserar och relaterar till varandra inom en sats eller ett språkligt system.

133
Q

constituent analysis

A

En grammatisk analys av hur små beståndsdelar (eller komponenter) går ihop för att bilda större beståndsdelar i meningen

134
Q

hierarchical organization

A

Strukturerar språkliga element i flera nivåer av betydelse och komplexitet.
Exempel: Syntaxen i en mening består av fraser, som i sin tur består av ord.

135
Q

syntax (syntactic structures)

A

(analysen av) strukturen av fraser och meningar

136
Q

generative grammar

A

en uppsättning regler som definierar möjliga meningar på ett språk

137
Q

surface structure

A

Strukturen av enskilda meningar.

138
Q

deep structure

A

Underliggande struktur av en mening som innehåller dess semantiska innehåll.

139
Q

structural ambiguity

A

När en mening kan tolkas på flera sätt på grund av dess syntaktiska struktur.

Exempel:
1. “Jag såg (mannen med kikaren).”
I denna tolkning är det mannen som har en kikare, och personen såg honom.

  1. “Jag såg mannen (med kikaren).”
    I denna tolkning är det personen själv som har en kikare, och han såg mannen.
140
Q

recursion

A

Förmågan att upprepa språkliga element inom sig själva.
Exempel:
❏ “that [verb] the [noun]”
❏ “The cat chased the mouse that ate the cheese that was on the table.”

141
Q

phrase structure rules

A

Regler som beskriver hur ord och fraser kombineras för att bilda korrekta och grammatiskt välformade satser.

142
Q

lexical rules

A

Regler som beskriver hur enskilda ord är uppbyggda.
Exempel: Verb kan böjas i olika tempus och former.

(regler som anger vilka ord som kan användas för beståndsdelar som genereras av phrase structure rules)

143
Q

auxiliary verb (Aux)

A

Ett hjälpverb som används tillsammans med ett huvudverb för att uttrycka aspekter som tid, röst och modalitet.
Exempel: “I have been waiting.”

144
Q

movement rule

A

En syntaktisk regel som beskriver hur ord eller fraser kan flyttas inom en sats.

Exempel: Omställning av frågor som “Has the cat chased the mouse?”

145
Q

complementizer

A

Ett ord eller en fras som används för att inleda en bisats.
Exempel: “That” i “I believe that you are right.”

146
Q

complement phrase

A

En fras som fungerar som ett komplement till en annan fras.
Exempel: “The man in the hat” (komplementfrasen “in the hat” kompletterar “the man”).

147
Q

conceptualisation

A

= Att formulera tankar och idéer i hjärnan.
Exempel: Tänka på vad du vill säga innan du börjar prata.

148
Q

formulation

A

= producing structured language.
= Översättning av tankar till språklig form.
Exempel: Att välja ord och fraser för att uttrycka dina tankar.

149
Q

grammatical encoding

A

= Att organisera ord och fraser enligt grammatiska regler.
Exempel: Använda korrekt grammatik när du konstruerar en mening.

150
Q

phonological encoding

A

= Att översätta ord och fraser till ljudmönster.
Exempel: Att bestämma hur ord ska uttalas och vilka ljud som ska användas.

151
Q

articulation

A

= producing speech sounds
= Fysisk produktion av ljud för att uttala ord.
Exempel: Att röra tungan, läpparna och andra talorgan för att producera ljud.

152
Q

garden path

A

En situation där en initial tolkning av en mening är felaktig och kräver en korrigering i tolkningen.

153
Q

late closure

A

En parsing-strategi där ny information antas ingå i den aktuella frasen eller satsen tills bevis motsäger detta.

Exempel: I meningen “Barnen såg filmen med röda ögon,” tenderar vi att inkludera “med röda ögon” i den pågående frasen om barnen tills vi förstår att det hänvisar till filmen.

154
Q

minimal attachment

A

En parsing-strategi där läsaren väljer den enklaste syntaktiska strukturen för en mening.

Exempel: I meningen “Han såg mannen med ett teleskop,” antar vi att “med ett teleskop” är en modifierande fras för “mannen” snarare än för “såg”.

155
Q

parsing strategy

A

Metoden för att analysera och förstå en mening genom att bryta ner den i dess grammatiska delar.

Exempel: “Jag såg en katt springa på gatan”
❏ “Jag”, “såg”, “en”, “katt”, “springa”, “på” och “gatan”
❏ “Jag” är subjektet, “såg” är verbet, “en katt” är objektet,

156
Q

sausage machine

A

En metafor för den abstrakta processen att syntaktiskt analysera en mening eller en fras och bryta ner den i dess konstituerande delar.

157
Q

syntactic markers

A

Syntaktiska markörer är språkelement som signalerar relationer eller strukturer i en mening, såsom konjunktioner (t.ex. “och”, “men”, “eller”), prepositioner (t.ex. “i”, “på”, “under”), och andra grammatiska markörer.

158
Q

How is the word ‘discourse’ usually defined?

A

language beyond the sentence

159
Q

What is the basic difference between cohesion and coherence?

A

Cohesion:
❏ grammatical and lexical devices used to create connections between different parts of a text
❏Example: Pronouns, conjunctions, and transitional phrases contribute to cohesion by linking sentences and paragraphs.

Coherence:
❏ overall meaningfulness and logical flow of a text, ensuring that ideas are interconnected and easily understood
❏Example: Clear organization, logical progression of ideas, and relevance of content contribute to coherence

160
Q

How do speakers mark completion points at the end of a turn?

A

❏ asking a question
❏ pausing at the end of sentence

161
Q

What is a ‘filled pause’?

A

em, er, uh, you know

162
Q

How do we describe these regular conversational patterns? Hi - hello and bye - see you later

A

adjacency pairs = almost automatic sequence Q-A, thanking-leaving

163
Q

What is an “insertion sequence”?

A

an adjacency pair that comes between the first and second parts of another pair

164
Q

Which maxim involves not saying things you believe to be false?

A

Maxim of quality

165
Q

Which maxim does this speaker seem to be particularly careful about? “I won’t bore you with all the details, but it wasn’t a pleasant experience”

A

Quantity; as informative as is required, no more nor less

166
Q

What are hedges in discourse?

A

Expressions that indicate uncertainty

❏ sort of, kind of, maybe
❏ As far as I know
❏ Correct me if I’m wrong, but
❏ I’m not absolutely sure, but

167
Q

What is an implicature?

A

= an additional conveyed meaning, indirectly, implying

A: Are you coming to the party tonight?
B: I’ve got an exam tomorrow.

168
Q

In the study of discourse understanding, what are scripts?

A

a dynamic schema, based on prior knowledge and experiences

(scripts are more specific to particular events or activities and focus on procedural aspects than schemas which are more general knowledge and experience)

169
Q

Do phrase structure rules represent deep structure or surface structure?

A

deep structure

170
Q

Psycholinguistics

A

Studien av hur människor förstår, tolkar och producerar språk med hjälp av principer från psykologi och lingvistik.