Virus - faktablad Flashcards
Vad består det enklaste viruset av?
Kapsid
Vad kallas proteinskalet med andra ord?
En yttre höljde som kallas för mantel som omger kapsiden
Vad består den yttre höljen av?
Den består av lipidmemebran med insänkta proteiner
vad består kapsiden av?
den består av enskilda proteinmolekyler som arrangerats runt nukleinsyran
vilka former kan kapsiden vara?
stavformade och runda
vad kallas de stavformade virusen?
Helikala
vad kallas de runda?
Ikosahedrala
vad kallas de morfologiska helheter som dessa fåtal strukturproteiner som bygger upp kapsiden för?
kapsomerer
vad bildar den omgivande proteinerskalet?
Nukleokapsid
Vad består virus nukleinsyra av?
DNA eller RNA
Måste DNA/RNA vara dubbelsträngad i virusets nukleinsyra?
Nej, den kan vara enkel, dubbelsträngad, linär eller cirkulär
Vad mer kan RNA virus genom göra?
Segmenterat i ett flertal olika molekyler
Är virus genom större än genomet i eurkaryota celler eller bakterier?
Nej, mindre
har alla virus samma antal gener?
nej
Vad finns hos andra virus som omges nukleokapsiden?
ett dubbelmembran som består av lipider
var härstammer häljemanteln?
Från värdcellen
Vad finns inne i manteln?
Proteiner
Vad gör de proteinerna?
De har blivit kodade av viruset
Vad gör glukoproteiner?
De har en stor betydelse vid identifikationen av värdcellen i början av en infektion.
vad gör de virus som innehåller enzymer?
De deltar i infektionsprocessen.
Kan virus innehåller ett eget nukleinsyrapolymeras? vad är speciellt med den?
Virus kan innehålla ett eget nukleinsyraplymeras. Nukleinsyrapolymeras är aktivt vid transkriptionen (RNA virus).
Vad innehåller retrovirus?
De innehåller reverstranskriptaser.
Varför behövs innehållet i retroviruset?
De behövs när de kopierar sitt RNA-genom till en DNA-form.
Vad kan virusets egna enzymet fungera som?
de kan fungera vid inträngningsfasen eller vid frigöringsfasen.
Vad behövs för att ett virus skall fästa sig på en cellyta?
Viruset behöver ytproteiner som fäster vid receptormolekyler på cellytan.
Vad kallas virusets ytproteiner?
Antireceptor
Vart hör dessa receptormolekyler till?
Normala beståndsdelar.
Vad tillhör till cellmemebranets normala beståndsdelar?
- receptorer som är föst vid membranet
- Transmembrana transportörer och kanaler
- immunglobulinliknande molekyler
Vad är cellens ytprotein vanligen?
Glykoproteiner eller kolhydrater av glykoproteiner och glykolipider.
Vad fungerar cellen ytproteiner som?
Som receptorer
Värdcellens receptorproteiner är av avgörande betydelse för virus vad?
tropism eller den celltyp i vilken virus kan föröka sig.
Behöver alla virus endast ett receptorprotein?
Vissa virus behöver mer än ett receptorprotein för att komma in i cellen.
Ge ett exempel där viruset behöver mer än ett receptorprotein
T.ex vidfästningen av adenovirus som är en tvådelad process. med två olika receptormolekyler. Med hjälp av två receptormolekyler blir regleringen av virus tropism noggrannare.
Vilka sätt kan virus komma in i cellen?
Fästa sig vid cellens yta, pinocytos eller fagocytos.
hur kommer växtvirus in i värdcellen? och hur sprids de?
när cellväggarna skadats. Därför sprid med frön och andra vektorer som bakterier, spindeldjur.
när startar penetrationen?
När viruset fästs vid cellen yttreceptorer.
Varför kan penetrationen endast ske i metaboliskt aktiva celler?
Det är en energikrävande process
Vad beror penetrationen av?
- Virusets struktur
- Värdcellen struktur
- yttreceptorernas struktur
hur infekterar virus bakterier?
Bakterier är svårare att infektera då de har en starkare cellvägg vilket gör så att endast bakteriofagens genom slipper in i värdcellen. Stor del av bakteriofagernas skalproteiner blir kvar på värdcellens yta.
Hur funkar djurvirus?
Djurvirus tränger in helt och hållet ini värdcellen.
vad kallas virus som infekterar bakterier?
bakteriofager
hur funkar mantelförsedda virusens penetration?
Genom att manteln och någon del av cellens inre membraner sammansmälter. Och sedan frigörs nukleokapsid från virus i cytoplasma. Sedan aktiveras fusionproteiner.
Vad brukar många virus använda sig av vid penetration?
Endocytos
vad sker vid uncoating?
mantelvirusen förlorar sin mantel och viruskapsiden frigörs i cytoplasmat. Virusets kapsid sönderfaller, virus genom avslöjas.
när sker uncoating?
vid frigörelsen från endosomer.
vad aktiverar endosomernas sura innehåll?
leder till att fusionsproteinerna i virus aktiveras.
varför är penetration genom endocytos bra för virus?
vid endocytos får virus komma långt in i värdcellen, inga virusproteiner blir kvar på värdcellens yta så immunförsvaret ej kan identifiera den.
När börjar mantelvirusens uncoating?
då manteln blir svag i samband med fusionen med cellmembranen eller endosommembranerna.
vad reglerar membranfusionen?
fusionproteiner i virus
hur aktiveras fusionproteinerna?
de aktiverar som följd av endosomernas låga pH eller med bindningen till ytreceptorerna på cellmembranen.
måste membranfusionen vara pH beroende?
nej kan vara båda
vad kan ett lågt pH i vissa fall göra?
påskynda kapsidens sönderfall.
vad beror frigörelen av virus genom från nukleokapsiden av?
av genomet.
Var frigörs RNA-virus genomet och vart frigörs DNA-virus genomet?
RNA - cytoplasma och DNA - kärnan
vad använder viruset cellens proteinsyntesapparat till?
till att producera mRNA-molekyler som kodar för replikations och strukturproteiner som katalyserar replikationen av virusets eget genom.
hur replikeras retrovirus?
positiv-strängade ssRNA är genomen. Den kopieras från enkelt-strängat DNA och blir till en dubbelsträngat DNA. Vid replikationen används virusets reverstranskriptaenzymer.
vad händer vid en virusinfektion?
proteinerna produceras i rätt tid och mängd.
Vem är det som reglerar virusets proteinproduktion?
viruset själv.
Vad behöver viruset värdcellenns metaboliska apparat?
ör produktionen av enzymer som behövs vid syntesen av byggkomponenter för replikationscykeln (bilda nya virus)
hur funkar proteinsyntesen under virusinfektionen i första fasen?
nukleinsyrorna syntetiseras i virus samtidigt produceras katalytiska virus-specifika enzymer som används vid replikationen.
hur funkar proteinsyntesen under virusinfektionen i senare fasen?
stora mängder proteiner syntetiseras t.ex. stukturproteiner som kapsidproteiner eller mantels glykoproteiner. Enzymer syntetiseras också som behövds för att virus mognad.
vad händer av slutet av en virusinfektion?
viruskapsidernas strukturproteiner fogas. duplicerade virusgenomen samt mantelvirusens mantelproteiner blir ihop till nya viruspartiklar. sturkturproteinerna saamlas i ett ställe.
Vem är det som kodar sammanfogningen?
virusproteinerna
vart fogar mantelvirusen?
på cellmembranet eller inre membranerna.
hur avges mantelvirusen?
genom exocytos.
hur avges andra virus?
de fogas ihop, knoppas av och frigörs från cellen på speciella membranområden, lipidflottar.
vad är maturation?
den fas i virusets levnadslopp då viruset blir infektivt.
vad händer under maturation?
virus förändras så de kan infektera nya celler. antigenicitet förändras.
beskriv två olika maturation.
vissa virus fogas ihop och mognar inne i värdcellen, andra mognar först efter frigivningen från cellen ( den är ifrån cellen helt enkelt)
Vad innebär maturationsfasen?
stukturella förändringar.
hur förändras kapsidproteinerna?
ofta proteolystiskt men vissa delar klipps bort.
vad leder förändringar av kapsidproteinerna till?
monga proteinformer bildas.
vad betyder lysis av värdcellen?
cellen faller sönder. en typ av frisättning
vad är lystiska virus?
virus utan mantel
hur frigörs mantelvirus?
genom knoppning
vad sker vid knoppningen?
virusen får en mntel bestående av proteiner och glykoproteiner som skydar kapsiden.
är knoppning farlig?
inte alltid. knoppnigen kan vara skadlig för cellen. ibland knoppningen inte skada värdcellen och därför viruspartiklar kan fortsätta produceras. t.ex hos retrovirus.
vad gäller hos knoppande virus?
ihopfogningen, maturationen och frigörelsen sker smatidigt i cellen.
vad är skillnaden mellan att virus knoppas från cellmembranet och från kärnmembranet+
cellmembranet = virus frigörs samtidigt. inre membranerna (kärnmembranet) = virus transporteras vidare till ytan och avges genom exocytos.
