Virus - faktablad Flashcards

1
Q

Vad består det enklaste viruset av?

A

Kapsid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kallas proteinskalet med andra ord?

A

En yttre höljde som kallas för mantel som omger kapsiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består den yttre höljen av?

A

Den består av lipidmemebran med insänkta proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad består kapsiden av?

A

den består av enskilda proteinmolekyler som arrangerats runt nukleinsyran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka former kan kapsiden vara?

A

stavformade och runda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad kallas de stavformade virusen?

A

Helikala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad kallas de runda?

A

Ikosahedrala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad kallas de morfologiska helheter som dessa fåtal strukturproteiner som bygger upp kapsiden för?

A

kapsomerer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad bildar den omgivande proteinerskalet?

A

Nukleokapsid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad består virus nukleinsyra av?

A

DNA eller RNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Måste DNA/RNA vara dubbelsträngad i virusets nukleinsyra?

A

Nej, den kan vara enkel, dubbelsträngad, linär eller cirkulär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad mer kan RNA virus genom göra?

A

Segmenterat i ett flertal olika molekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Är virus genom större än genomet i eurkaryota celler eller bakterier?

A

Nej, mindre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

har alla virus samma antal gener?

A

nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad finns hos andra virus som omges nukleokapsiden?

A

ett dubbelmembran som består av lipider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

var härstammer häljemanteln?

A

Från värdcellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad finns inne i manteln?

A

Proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad gör de proteinerna?

A

De har blivit kodade av viruset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gör glukoproteiner?

A

De har en stor betydelse vid identifikationen av värdcellen i början av en infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad gör de virus som innehåller enzymer?

A

De deltar i infektionsprocessen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kan virus innehåller ett eget nukleinsyrapolymeras? vad är speciellt med den?

A

Virus kan innehålla ett eget nukleinsyraplymeras. Nukleinsyrapolymeras är aktivt vid transkriptionen (RNA virus).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innehåller retrovirus?

A

De innehåller reverstranskriptaser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Varför behövs innehållet i retroviruset?

A

De behövs när de kopierar sitt RNA-genom till en DNA-form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kan virusets egna enzymet fungera som?

A

de kan fungera vid inträngningsfasen eller vid frigöringsfasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad behövs för att ett virus skall fästa sig på en cellyta?

A

Viruset behöver ytproteiner som fäster vid receptormolekyler på cellytan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad kallas virusets ytproteiner?

A

Antireceptor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vart hör dessa receptormolekyler till?

A

Normala beståndsdelar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad tillhör till cellmemebranets normala beståndsdelar?

A
  1. receptorer som är föst vid membranet
  2. Transmembrana transportörer och kanaler
  3. immunglobulinliknande molekyler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är cellens ytprotein vanligen?

A

Glykoproteiner eller kolhydrater av glykoproteiner och glykolipider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad fungerar cellen ytproteiner som?

A

Som receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Värdcellens receptorproteiner är av avgörande betydelse för virus vad?

A

tropism eller den celltyp i vilken virus kan föröka sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Behöver alla virus endast ett receptorprotein?

A

Vissa virus behöver mer än ett receptorprotein för att komma in i cellen.

33
Q

Ge ett exempel där viruset behöver mer än ett receptorprotein

A

T.ex vidfästningen av adenovirus som är en tvådelad process. med två olika receptormolekyler. Med hjälp av två receptormolekyler blir regleringen av virus tropism noggrannare.

34
Q

Vilka sätt kan virus komma in i cellen?

A

Fästa sig vid cellens yta, pinocytos eller fagocytos.

35
Q

hur kommer växtvirus in i värdcellen? och hur sprids de?

A

när cellväggarna skadats. Därför sprid med frön och andra vektorer som bakterier, spindeldjur.

36
Q

när startar penetrationen?

A

När viruset fästs vid cellen yttreceptorer.

37
Q

Varför kan penetrationen endast ske i metaboliskt aktiva celler?

A

Det är en energikrävande process

38
Q

Vad beror penetrationen av?

A
  1. Virusets struktur
  2. Värdcellen struktur
  3. yttreceptorernas struktur
39
Q

hur infekterar virus bakterier?

A

Bakterier är svårare att infektera då de har en starkare cellvägg vilket gör så att endast bakteriofagens genom slipper in i värdcellen. Stor del av bakteriofagernas skalproteiner blir kvar på värdcellens yta.

40
Q

Hur funkar djurvirus?

A

Djurvirus tränger in helt och hållet ini värdcellen.

41
Q

vad kallas virus som infekterar bakterier?

A

bakteriofager

42
Q

hur funkar mantelförsedda virusens penetration?

A

Genom att manteln och någon del av cellens inre membraner sammansmälter. Och sedan frigörs nukleokapsid från virus i cytoplasma. Sedan aktiveras fusionproteiner.

43
Q

Vad brukar många virus använda sig av vid penetration?

A

Endocytos

44
Q

vad sker vid uncoating?

A

mantelvirusen förlorar sin mantel och viruskapsiden frigörs i cytoplasmat. Virusets kapsid sönderfaller, virus genom avslöjas.

45
Q

när sker uncoating?

A

vid frigörelsen från endosomer.

46
Q

vad aktiverar endosomernas sura innehåll?

A

leder till att fusionsproteinerna i virus aktiveras.

47
Q

varför är penetration genom endocytos bra för virus?

A

vid endocytos får virus komma långt in i värdcellen, inga virusproteiner blir kvar på värdcellens yta så immunförsvaret ej kan identifiera den.

48
Q

När börjar mantelvirusens uncoating?

A

då manteln blir svag i samband med fusionen med cellmembranen eller endosommembranerna.

49
Q

vad reglerar membranfusionen?

A

fusionproteiner i virus

50
Q

hur aktiveras fusionproteinerna?

A

de aktiverar som följd av endosomernas låga pH eller med bindningen till ytreceptorerna på cellmembranen.

51
Q

måste membranfusionen vara pH beroende?

A

nej kan vara båda

52
Q

vad kan ett lågt pH i vissa fall göra?

A

påskynda kapsidens sönderfall.

53
Q

vad beror frigörelen av virus genom från nukleokapsiden av?

A

av genomet.

54
Q

Var frigörs RNA-virus genomet och vart frigörs DNA-virus genomet?

A

RNA - cytoplasma och DNA - kärnan

55
Q

vad använder viruset cellens proteinsyntesapparat till?

A

till att producera mRNA-molekyler som kodar för replikations och strukturproteiner som katalyserar replikationen av virusets eget genom.

56
Q

hur replikeras retrovirus?

A

positiv-strängade ssRNA är genomen. Den kopieras från enkelt-strängat DNA och blir till en dubbelsträngat DNA. Vid replikationen används virusets reverstranskriptaenzymer.

57
Q

vad händer vid en virusinfektion?

A

proteinerna produceras i rätt tid och mängd.

58
Q

Vem är det som reglerar virusets proteinproduktion?

A

viruset själv.

59
Q

Vad behöver viruset värdcellenns metaboliska apparat?

A

ör produktionen av enzymer som behövs vid syntesen av byggkomponenter för replikationscykeln (bilda nya virus)

60
Q

hur funkar proteinsyntesen under virusinfektionen i första fasen?

A

nukleinsyrorna syntetiseras i virus samtidigt produceras katalytiska virus-specifika enzymer som används vid replikationen.

61
Q

hur funkar proteinsyntesen under virusinfektionen i senare fasen?

A

stora mängder proteiner syntetiseras t.ex. stukturproteiner som kapsidproteiner eller mantels glykoproteiner. Enzymer syntetiseras också som behövds för att virus mognad.

62
Q

vad händer av slutet av en virusinfektion?

A

viruskapsidernas strukturproteiner fogas. duplicerade virusgenomen samt mantelvirusens mantelproteiner blir ihop till nya viruspartiklar. sturkturproteinerna saamlas i ett ställe.

63
Q

Vem är det som kodar sammanfogningen?

A

virusproteinerna

64
Q

vart fogar mantelvirusen?

A

på cellmembranet eller inre membranerna.

65
Q

hur avges mantelvirusen?

A

genom exocytos.

66
Q

hur avges andra virus?

A

de fogas ihop, knoppas av och frigörs från cellen på speciella membranområden, lipidflottar.

67
Q

vad är maturation?

A

den fas i virusets levnadslopp då viruset blir infektivt.

68
Q

vad händer under maturation?

A

virus förändras så de kan infektera nya celler. antigenicitet förändras.

69
Q

beskriv två olika maturation.

A

vissa virus fogas ihop och mognar inne i värdcellen, andra mognar först efter frigivningen från cellen ( den är ifrån cellen helt enkelt)

70
Q

Vad innebär maturationsfasen?

A

stukturella förändringar.

71
Q

hur förändras kapsidproteinerna?

A

ofta proteolystiskt men vissa delar klipps bort.

72
Q

vad leder förändringar av kapsidproteinerna till?

A

monga proteinformer bildas.

73
Q

vad betyder lysis av värdcellen?

A

cellen faller sönder. en typ av frisättning

74
Q

vad är lystiska virus?

A

virus utan mantel

75
Q

hur frigörs mantelvirus?

A

genom knoppning

76
Q

vad sker vid knoppningen?

A

virusen får en mntel bestående av proteiner och glykoproteiner som skydar kapsiden.

77
Q

är knoppning farlig?

A

inte alltid. knoppnigen kan vara skadlig för cellen. ibland knoppningen inte skada värdcellen och därför viruspartiklar kan fortsätta produceras. t.ex hos retrovirus.

78
Q

vad gäller hos knoppande virus?

A

ihopfogningen, maturationen och frigörelsen sker smatidigt i cellen.

79
Q

vad är skillnaden mellan att virus knoppas från cellmembranet och från kärnmembranet+

A
cellmembranet = virus frigörs samtidigt. 
inre membranerna (kärnmembranet) = virus transporteras vidare till ytan och avges genom exocytos.