Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Virtuell produktion > Virtuell produktion > Flashcards

Virtuell produktion Flashcards

1
Q

Vilka olika produktionslayouter finns det?

A

Byggplats Cell layout Line Layout Funktionell verkstad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv vad en byggplats är? fördelar och nackdelar

A

Allt material kommer till produkten

ex. tandläkare, flygplan

+ materialhantering är reducerad

+ mycket flexibel

+ Kontinuitet i arbetet

  • Ökad rörlighet av personal och utrustning
  • Låg utnyttjandegrad av maskiner
  • Hög enhetskostnad
    https: //s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/228/825/562/a_image_thumb.jpg?1515172556
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv vad en celllayout är? ex, fördelar och nackdelar?

A

Varje cell producerar ex en produkt typ eller flera likande produkter. En cell består av största delen av de maskiner som behövs för att tillverka produkten. ex. el häftapparater, storburik, insustri

+ bra kompromiss mellan kostnad och flexibilitet

+ “lag känsla” och arbetsberikning vanligt

+ bättre flöde jämfört med funtionell verkstad

  • Högre kompetensnivä än för projekt lyout
  • svår balanserad: ojämt flöde i cellen medför lägre utnyttjande grad
  • Maskinutnyttjande är mindre äm funktionell verkstad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv vad en Line layout är? ex? Positivt och negativt?

A

Produkten rör sig från en station till en annan

ex. kafeteria, biltillverkning

+ korta ledtider

+synligt materialflöde

+minskar lager i flödet

+låg enhetskostnad vid höga volymer

  • störningskänslig
  • tankten sätts av den längsta operationstiden
  • känslig flr förändringar av produkten (oflexibel)
  • hägre investeringsgrad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv vad en funktionell verkstad är? ex? Postivt och negativt?

A

alla maskiner av varje slag är samlade, ex alla svarvar för dsig. Produkten går mellan avdelningarna.

+ bra utnyttjande grad av maskinerna

+ hög flexibilitet mellan maskinerna

+ Högre variation på arbetsuppgifter för personalen jämfört med projektlayouten

  • Materialhanteringen är högre
  • Den totala produktions tiden är oftast högre
  • Interna lager är högre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När använder man den olika produktlayouterna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför vill man välja en line layout?

A
  • lätt att stnadardisera
    • Ger då bättre kavlitet och högre prestanda
  • Stödjer specialisering
    • Ger bättre kavlitet och högre prestanda
  • minimerar planering
    • Mindre planeringskostander (ex- funktionell verkstad kräver mycket planering för produktens flöde)
  • Lägre led tider
    • Mindre lager, producerar det som behövs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad ör konsekvenserna av att använda en line layout?

A
  • Högre system förluster
    • Maskiner är beroende av varandra
  • Låg flexiblitet
    • mer arbete att itroducera nya produkter behöver nya investeringar
  • Hög inversteringskostander
    • mer verktyg och maskiner
  • Lägre utnyttjandegrad
    • Mer systemförluster från svult och blockning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Definitioner line: vad ör en arbetsuppgift? (worktask)

A

En sekvens av små operationer som inte går att ändra ordning på, ex fsta en kabel: ta material, ta verktyg på fixturen, sätt fast kabel. alla arbetsuppgifter skall öka produktens värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Definitioner line: var är en arbetsstation? (work station)

A

En fysiskt definera plats på monteringlinan där minst en arbetsuppgift genomförs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Definitioner line: vad är en cykel tid?

A

Tiden det tar för en station att utföra operationerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Definitioner line: vad är takt tid?

A

Maximala tiden som produktionslnan har tillgängligt för en produkt innan den ska gå frammåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Definitioner line: vad är störningar?

A

Något stop eller haveri på en eller flera stationer som resulterar i stop eller högre cykeltid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är balanseringsförluster?

A

Nästan inga liner är optimala så att alla cykeltider är lika med tkttiden. Skillnaden mellan cykeltid op arbetstation och takttid kallas balanseringsförlust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka olika typer av störningar finns det?

A
  • Cykeltidens variation
    • En maunell uppgifttar inte exakt lika lång tid varje gång. varierar.
  • Små stopp
    • Små stopp är de som anses korta jämfört med cykeltiden som operatörern själv kan lösa.
  • Haverier
    • Längre stopp som inte operatören kan fixa själv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är set-up time?

A

Tiden det tar att förbereda arbetsstationen för en ny prodkt modell. Under denna tid producerar inte maskinen ex. byter verktyg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad ör starving och blocking

A

Om en produkt är klar på station A och väntar på att skickas vidare till nästa station B och denna station B fortfarande arbetar är stationen A blockad.

Om en station B har skickat vidare sin produkt men inte ännu fått en produkt från station A är station B starved.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka olika line förluster finns det? ge exempel.

A
  • System förluster
    • balanseringsförluster
    • starvning
    • blocking
  • Station
    • Haverier
    • cykel tids variation
    • små stopp
    • set-up
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur räknas balanseringsförlusterna ut? samt andra systemförluster

A

B= (NC-T)/(NC)

B = balanseringsförlust

N = antal stationer

C = högsta cykeltiden

T = Totala cyekltiden

Har man parallella flöden delar man cykeltiden på antalet parallella stationer.

andra system förluster: totala förluster (c=takttid) - balanseringsförluster (C=max cykeltid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är målet vid line balansering?

A
  • Jämt fördekat arbete på stationerna på linan
  • Balnsera flödet till takt- tiden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ser modellen ut för produktionssystemets huvudfaktorer?

A

I mitten huvudfaktorerna:

input och ut put

Huvudfaktorerna:
Produkt
maskin utrustning
med arbetare
lokaler

Input:
Energi
Material
arbete
Kapital

Utput:
Energiförluster, utsläpp och restavfall
varor ch tjänster
profit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka faktorer är de som påverkar produktionssystemet?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär stabilitet ?

A
  • Eliminera “stora” förluster
  • Slå samman flera förlustaktiviteter för att skapa synlighet och fokus
  • Förbättra opertionell tillgänglighet
  • Eliminera eller minska olikheter i processen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är 5S? vad är de 5 stegen?

A
  1. Sortera: skillj klart nödvändiga föremål från föremål som inte behövs och avlägsna det sista.
  2. Strukturera: Placera nödvändiga föremål på rätt plats för lätt och omedelbar återplacering
  3. Städa: Håll arbetspltsen skinande ren
  4. Stadardisera: Detta villkor uppfylls när bi efterföljer de första 3s:en.
  5. Se till: gör det till en vana
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad innebär standardisering?

A
  • Säkerställa att en operation utförs på bästa kända sätt
  • Säkerställa att en operation urförst rätt, lär sig av ex en operatör
  • utgöra en grund för förbättring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad innebär Just in time (JIT)?

A
  • Rätt material
  • i rätt kavantitet
  • med rätt kavalitet
  • i rätt tid

Takttiden skall bestämma prodktiones hastighet för att kunna undvika över och under produktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad innebär takttid? hur räknas denna ut?

A

Hur ofta måste en produkt poruceras för att möta kundbehovet

Takt tid (T)= Tillgänglig produktionstid (40h)/kundbehov (ex. 4800) = 30 sek /station

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad innebär Kaizen?

A

Involvering

ständiga förbättringar

  • många små förbättringar leder sammanlagt till stora förbättrningar
  • Små förbättringar är enklare att varifeiera

Man jobbar i ett spcifikt litet arbetsområde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är Jidoka?

A

” automation med en mänsklig touch”

  • En defekt produkt skall upptäckas så nära felkällan som möjligt
  • För att förhindra fler fel stoppas produktionen tills dess att motåtergärdet satts in.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad finns de för metod för att uppfylla Jidoka ?

A

ANDON

  1. Operatören drar i ardon snöret
  2. Stationenummret på andon tavlan tänds
  3. Gullampa lyser först, rödlampa och stoppas lina om inte problemet löses i tid.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka är de 8a slöserierna?

A
  • Väntan- maskiner uttnytjas inte
  • Rörelse- Onödiga rörelser
  • Överarbete- Ger en högre kvalitet än vad som behövs
  • Outnyttjad kreativitet- Man måste involvera all personl och lyssna på allas förslag
  • Transporter- Material sla inte transporteras onödigt långt
  • Omarbete- Kvalitetsfel uppstår som gör att de måste arbetas om.
  • Lager- Menas med lager som döljer problem Det skall vara rätt mägd och produkt i lager.
  • Överproduktion- Ett av de värre slöserierna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

vad innebär ett idelat flöde?

A

Operationstid = takttid

Strikt enstycksflöde (inga batcher)

Inga buffertar

Inga kassationer(defekter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är produktiivitet?

A

Produktivitet = output / Input = Produktions resultat / resurs insats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur defineras total produktivitet?

A

Pt = (Ys-Ki)/(Ia+Ik) = Fr/Tr

Pt = totalt produktivitet

Vs = värdet av sålda produkter

Ki = kostnaden för inköpta varor och tjänster

Ia = insats av arbetskraft

Ik = instas av kapital

Fv = förädlingsvärde

Tr = Totala resursinsatser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur definerasarbetsproduktiviteten?

A

Pa = Fv / Ia

Pa = arbetsproduktiviteten

Fv = förädlingsvärde

Ia = insats av arbetskraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är kapital produktivitet ?

A

Pk = Fv/ Ik

Pk = kapital produktivitet

Fv = förändlingsvärde

Ik = insars av kapital

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är problemet med att jämföra påroduktivitetsvärden?

A

Det finns ett flertal sätt att rökna fram ett produktionssystems produktivitet. För att kunna jämföra produktivitet mellan olika produktionssytem krävs det att man är säker på vilka parametrar som har använt och hur de har jämförts. Annars är det svårt att jämföra olika produktionssytem mot varandra då värderna inte är jänförbara. Produktiviteten är främst en personlig inställning och används med fördel som ett jämförelse värde på ett och samma produktionssystem vid tex förändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vilka design problem är det som finns? vilka är de 6 behoven?

A

Prestandakravet skall möta system beskrivningen

processer: Hur behöver produkten tillverkas

Samband: Hur samspelar olika delar av arganisationen

Utrymmen: Vilken fabrik har vi

Prognoser: Hur mycket tror vi att vi kan producera

Personal: Vad vehöver dem ha? Hur många? ergonomi? personalrum

Produkter: vad ska vi tillverka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Ge exempel på bra egenskaper för en bra fabrik?

A

Koncentrerade flöden

tydliga flöden

Bra materialhanterng

god överblick

bra klimat, ljud ljus, luft

god ergonomi

nära ledning

hög tillgänglighet

stor yteffektivitet

långsiktig flexibilitet

40
Q

Vilka tre slöserier är de främst man fokuserar på vid layout planering? vad finns de för risker med dessa slöserier?

A
  • Lager: Att lagra mer än vad som är nödvändigt
    • ökat lokalbehov
    • mer hantering
    • fler transporter
    • risk för inkurans
  • Rörelser: att behöva röra sig mer är nödvändigt när mna utfö sitt jobb
    • Dålig layout
    • leta efter vektyg
    • det man använder ofta långt bort
    • olämpliga arbetställningar
    • svåra lyft
  • Transporter: att ransportera runt material
    • stora transporter (bil, tåg, båt)
    • Transporter till och från mellanlager
    • Små transporter under produktion
    • Långa avstånd mellan maskiner
    • Transportband

(trucktrafik är en av de största olycksriskerna)

41
Q

Vad är ett spagettidiagram ?

A

Ritas linjer för hur en produkt rör sig i fabriken

42
Q

Vad ska man maximera och minimera enligt lean vid layoutplanering?

A
  • Minimera:
    • Materialhanteringen
    • avstånd
    • överbelastningar
    • röran
    • lager
  • Maximera:
    • Utnyttjandegraden
    • flexibiliteten
    • jämnt flöde
    • synligheten
    • kommunikationen
43
Q

När passar sig de olika layouttyperna ?

A

Projekt - projektlayout

Enstyck - Projektlayout eller fuktionell verkstad

Batcher- Funktionellverkstad eller flödesgrupper

massprod.- flödesgrupp eller line

konstinuerlig prod.- line

44
Q

Hur fungerar den förenklade systematiska lokalplanläggningen? beskriv de 6 stegen?

A
  1. Kartlägg sambanden: Gör sambandsschema definera vilka funktioner som behövs i lokal
    definera anledning till funktionernas samband
    kartlägg samband i tabellen.
  2. fastställ funktionskraven: detta gjorde vi ej
  3. Skidda funktionernas samband: Skissa sambanden mellan funktionerna beroende på hur viktigt de är att dem är nära varandra.
    A,E,I;O,U,X
  4. Rita alternativa huvudplaner: Rita upp layouten och dra relationslinjer mellan dem olika.
  5. Värdera de alternativa huvudplanerna: GE dem betyg utefter hur väl dem uppfyller relations kraven samt säkerhet mm.
  6. Slutgiltiga layouten: gör den slutgilitiga laouten.
45
Q

Hur påverkas kostanden för olika designändringar med tiden och möhligheter att ändra dem?

A

Ju längre i processen de gått destu dyrtare blir de attt göra ändringar och dest mindra möjlighet finns de att göra ändringar.

46
Q

Vad vill man uppnå med en virtuell frabrik?

A
  • Processdriven produktutveckling
  • minskade ledtider
  • snabbare omställningar
  • minskar behov av fysiska prototyper
  • varifiera integreringen mellan produktdesign om produktionen.
47
Q

Hur kan man använda virtuell utveckling?

A
  • Fysiska processer: optimera produkt och tillverkningsprocesser. analysera produkten, går den tillverka
  • maskiner och verktyg: Design och utvärdering, offline programmering av NC maskiner och robtar.
    • Provningsytor är svåra att nå
    • urval av rovboten och verktyg
    • uppskattning av cykeltiden
    • exprimentera med layouten
    • offline- programmering
  • Produktionscell- Planering, sekvenstyrning och PLC-programmering, ergonomi simuleringar
  • Fabrik och verkstad. layout,logistik och avbrottsanalys-.
48
Q

vad påverkar en fabrik från inflöde till utflöde?

A

Kontrollerbara faktorer: Maskiner, arbetskraft, bufferatar, processtid, ställtid, arbetstid, underhållsresurser, planering.

Okontrollerbara faktorer: Maskinhaveri, kvalitetsbrist, frånvaro, materialbrist

49
Q

viktiga begrepp virtuell planering: Vad är en buffert?

A

En upplag med produkter i flödet som väntar på att processes vidare.

50
Q

viktiga begrepp virtuell planering: vad är processtid?

A

Tiden det tar att tillverka en produkt i en spcifik maskin. Anges ofta med en tildfördelning.

51
Q

viktiga begrepp virtuell planering: Vad betyder produkter i arbete? (PIA)

A

Det totala antalet produkter i flödet som har påbörjats men ej färdigställts. Produkterna kan vara under bearbetning eller befinna sig i buffertar i väntan på att processas vidare.

52
Q

viktiga begrepp virtuell planering: vad betyder upptagen (busy)?

A

Maskinen bearbetar en produkt

53
Q

viktiga begrepp virtuell planering: vad betyder tomgång? (idle)

A

Maskinen är tom, går på tomgång

54
Q

viktiga begrepp virtuell planering: vad betyder ej tillgänglig? (downtime)

A

Maskinen har stannat

55
Q

Vid maskinhaverier så pratar manom två olika mått för att utvärdera hur länge maskinen ligger nere vilka är dessa och vad betyder dem?

A

MTTR- mean time to repair

MTBF- mean time between failure

56
Q

Vilka är de fyra stgen i ett eimuleringsprojekt?

A
  1. Föreberedelse
  2. Modellbygge
  3. analys
  4. dokumentation
57
Q

Steg 1 i ett simuelringsprojekt är problemformulering hur går detta till? vilken modell används? hur görs data insamlig? vad finns för källor? vilka statiska fördelningar finns?

A

Problemformulering:

  • Klart definerat prolem
  • många inblandade som behöver förstå direkt
  • externa personer, konsulter
  • vas ska mätas
  • tid för projektet
  • modellens avgräsningar
  • klart definerade mål
  • delatjeringsgrad

Konseptuell modell:

  • enkel modell
  • visar logiska kopplingar mellan elementen
  • skiss eller ritning
  • diskussionunderlag för att skapa förståelse för systsemt
  • förenklar programmering av datamodell

Data insamling

  • Använd data på befintlig form
  • undvik väga in personliga viktningar
  • otydlig/felaktig data är ofta en svag punkt i modellen
  • jämför fördelningen mot orginal data

Källor indata

Befintlig utrustnning-indata finns
dokumet
tidtagning
videoanalys

Ny utrustning- data finns ej
Intervjuer
historisk data
expoert grupper

Statiska fördelningar

  • används i simulering för att beskriva slumpmässiga händelser som följer en viss sannolikhet
  • slumpmässiga händelser:
    maskinhaverier
    reperationstider
    felaktiga produkter
    process tider
  • finns fyra olika, exponentiell, normal, trinaguell, likformig
58
Q

Datamodell och kodning är andra delen i ett simulerings projekt. vad innebär detta? vad är varifiering resp. validering?

A
  • simuleringsmodellen där exprimenteringen kommer att utföras
  • kodas utifrån den konceptuella modellen
  • detaljgrad enligt förarbetet
  • indata från förarbetet

Varifiering
Test att datamodellen stämmer överens med den konceptuella modellen.

  • Låt andra kolla din modell och kodning
  • testkör modellen
  • använd debugger
  • kolla animerningen vidkörning, tar den en produkt i taget, hur många prdukter blir de, byggs köer ?

Validering
Testa att datamodellen inklusive indata stämmer överens med det verkliga systemet

  • visa modellen för beställaren
  • känslighetsanalys
  • kistorisk indata-histroisk utdata
59
Q

Hur går analysen till den tredje dteget i ett simuleringsprojekt?

A

simulering - slutsetser från data- dokumentera - implementera- förbättra

60
Q

vad är warm up?

A

deta tar en stund innan vi har steady state, vi har 40h simulering tar 5-10h innan steadu state

61
Q

vad är replikat?

A

Kör en simulering flera gånger för att kunna statistiskt säkerställa simuleringen (reslutatet ska inte bero på slumpen). Rekomenderas 5-10 ggr. Få fram medelvärde och variation.

62
Q

De fjärde steget i en simulerings analys är dokumentation vad innebär det?

A
  • spara modeller på ett väl strukturerat sätt
  • dokumentera indata
  • använd resultaten från simuleringarna
  • visa andra intressenter resultaten/modellerna
  • dokumentera utvärderingarna av olika modeller.
63
Q

Vilka utmaningar finns det vid ett smilueringprojekt?

A
  • simulering tar tid! värdera kostnad och nytta
  • kräv stora resulrer i perngar och personal
  • trots dålig indata ger simuleringsresultaten sken av att vara exakta
  • en utmaning att få acceptans i organisationen
  • simulering ger ingen slutgiltig lösning, föer analyser kan vara nädvändiga.
  • ibland styrs prosuktionssystem för mycket av mäsnkliga val som är svåra att modellera.
64
Q

Vad är en flaskhals? varför uppstår dem?

A

Den station som är långsammast blir flaskhals

orsak:

ofta haverier: DT = down time
ställtid: tiden det tar att stämma om utrustningen i samband med modellbygge

tomgång och blokering: uppstår ireaktion mellan stationer.

65
Q

vilka indikationer finns de på flaskhals? hur syns de vid simulering? men..

A
  • Högre utnyttjandegrad än andra resurser, processtis, reperationstid, omställningar etc.
  • Stora buffert/långa väntetider innan resursen
  • korta köer efter resursen
  • resursen är sällan svulten eller blockerad
  • resursen efter är ofta svultna
  • resursen innan är ofta blockerade

simulering:

  • studera köstorlekar vid animering
  • avlösa buffertnivåer (max, min)
  • statisk eller diagram över tillstånd
  • avläsning av utnyttjandegrader

Men…

  • Flaskhalsar är inte statiska
  • orsaker till flakshalasar flyttas med tiden:
    förändringar i efterfrågan
    förändringar i produktionssytemet
    slumpmässiga händelser
66
Q

Varför göra en dynamisk analys av prduktionsflödet med discrete event simulation(DES)?

A
  • minska ledtiderna från order till leverenas
  • test av lika produktmixer
  • optimera antal buffertar, transportbandhastighet, truckar och andra källor
  • identifiera flaskhalasar
  • layoutdesign
  • planera produktionen
67
Q
A
68
Q

Vad är en concept map (begreppskarta)? (hållbar produktion). vilka hållbarhetsaspekter finns det?

A

En “ concept map” är en karta som visar relationer mellan olika begrepp eller aktörer. Det är ett grafiskt verktyg för orgnaisationen och representation av information.

Analys:

  1. Färkoda boxarna beaserat på kategorierna
  • Grön (Ecological) - Environement, resource scarcity
  • röd (social)- social impact, values, future, unbalances
  • blå (Economical)- Teconolgy, economy
  • svart (industional) - education, actors ans stakeholders
  1. Markera linjer som går mellan olika kategorier
  2. Räkna antalet boxar på kategori
  3. Räkna antalet markerade linjer
  4. Dividera antalet markerade linjer med totala antalet boxar. det ger ett grovt komplexitetsmått.

Economical = långsamhet, produktionskostand, lagersaldo, PIA

Social = Social trygghet, ergonomi, CSR, arbetsplats

Ekological = Energiförbrukning, återvinning, LCA, gifter, Freon

Institutional = aktörer, aktieägare, politik, utbildning

diskutera kring ekonomi, sociala och miljömässiga aspekter samt etik och moral.

69
Q

Vad betyder PLC?

A

Programmable logic controller = prgramerbart logiskt styrsystem

70
Q

Vilka tillverkare finns det av PLC?

A

Crevis

Mitsubishi

Simens

Allen bradley

Omron

B&R

71
Q

Vilka I/O moduler har vi? (modulbyggda PLC)?

A
  • CPU
  • Analoga in/ut signaler:
    insigler av ström eller spänning omvandlas via A/D omvandlare till digitala värden. Digitala värden från CPU omvandlas via D/A omvandlare och läggs ut som ström eller spänning
  • Digitala in/ut signaler:
    Insignaler av formatet TRUE/FALSE avläses. TRUE- signalen kan vara 5V eller 24V. Utsignaler av formatet TRE/FALSE läggs ut. TRUE-signalen kan vara 5v eller 24v med olika ström styrka eller att ett relä sluts.
  • Kommunikationsmoduler:
    Moduler som möjliggör kommunikation vid standardgränsnitten RS232 eller RS422/485. Det finns även moduler för ETHERNET, PROFIBUS mm.
  • Specialmoduler:
    Moduler för PWM styrning
    Interupmoduler avsutar pågående exekvering för att starta annan angiven programdel.
    Räknemoduler
    Servomoduler
72
Q

Förklara programcykeln hos en PLC

A

PLCn arbetr cyklist och följer följande sekvens

  1. alla insignaler läses av och lagras i ett internminne
  2. den lagrade indatan använd dp srkiven programkod exekveras. Resultatet under exekveringen lagras i ett interminne. Då flera instruktioner kan påverka en utsignal kan resultatet förändras under bearbetningen av koden.
  3. Först när all instruktioner är utförda läggs resultatet ut.
73
Q

Vilka olika varianter av PLC finns det?

A
  • Soft PLC
    “ soft PLC” eller “ PC baserad styrning” är ett system med fördelen att både HMI och PLC- systemet ingår i samma enhet. Detta gör det enkelt för en systemdesigner att bygga mindre och smartare maskiner.
    Enheten har inga I/O´n utan systemet måste förses med decentralicerade I/O moduler.
    De olika enheterna kopplas samman med ett nätverk och kommunkationen mellan de olika enheterna kan göras med något av de standardicerade närverksprotokollen som finns på marknaden.
  • Modulära
    Modulära system kan konfigureras med olika I/O´n helt efter olika önskemål- I efterhand kan moduler läggas till eller brytas ut. VIssa fabrikat är konstruerade så att trasiga moduler kan bytas ut då PLC´n är i drift.
    En PLC kan förses med decentraliserade i/O´n -moduler för att minimera kabeldragningen ch därmed skapa en enklare instalation.
  • Kompakta/micro
    Kompakta PLC- system har allt som strömförsörjning CPU och I/O- moduler inbyggda i samma skal.
    Antalet och typer av I/O´n går inte att ändra i efterhand.
    Mikrosysteme är uppbyggda på samma sätt som de kompakta med används för enklare styr- och övervakningsuppgifter.
74
Q

Vilka olika POU typer finns det?

A
  • Program (PRG)
    PLC program som kan bestå av programmeringsinstruktioner funktioner samt funktionsblock.
  • Funktioner (FUN)
    En subrutin med 0-28 ingångar samt 1 utgång, Resultat återfås inom samma scenvarv och kan då såldes inte innehålla någon timer
  • Funktionsblock (FB)
    En subrutin med 0-28 ingångar samt 0-28 utgångar.
75
Q

vilken projektstruktur finns vid PLC prgrammering?

A
76
Q

Vilka är de fem godkända programmeringsspråken?

A
  • Textbaserade
    • IL intruktionslista
      LD x1
      AND X1
      OUT Y10
    • ST, strukturerad text
      NOT x2 AND x3
  • Grafiska
    • FBD, funktionsblockdiagram (det vi använde)
    • LD, ladder
      x1 x2 Y10
      |—||–||–()–|
    • SFC, sekventiellfunktionchart
      ( block till block)
77
Q

Skissa ett prgram för koden

Move 4 till wtd

[(B=56)+(B=47)+(B=20)]x[(P>100)x(P<140)]*/C

A
78
Q

Vad heter följande delar?

A
  1. övergångsvillkor
  2. steg
  3. alternativ gren
79
Q

Vad är CL-fil och postprocessor?

A

En Cl-fil skapas från beredningen och innehåller styrkad som ej är maskinspcifik. En postprocessor konverterar styrkoden i en Cl-fil till maskinspecifik kod.

80
Q

Hur kan ett PLM- produkt lifecykle management system beskrivas? (informatisering)

A

Med så kallade PLM-system kan inormation om produkten skapas, lagras och återsökas. Information kan även versionshanteras och informationsmängder som rör produkten kan relateras till varandra. Tanken är att PLM och PLM-system skall stödja samtliga processer som rör framtagningen och hanteringen av en produkt under framtagningen och hanteringen av en produkt under hela produktens livscykel för alla aktörer som är involverade i produktframtagningen och hanteringen av produkten på ett eller flera samarbetande företag inklusive användaren av produkten.

81
Q

Vad är PDM? definitionen och fem bas behoven

A

Fem bas behov:

  1. Fånga information vis källan
  2. organisera informationen
  3. Distrubera/ sända ut informationen
  4. Sök och återvänd information från andra
  5. säkra lagringen av information över tid.

Definition:

En komplett PDM hanterar all information som behövs för att hantera porduktdefinitionen under dess livscykel.
kärnfunktioner:

  • elektronisk data värdering och dokument förvaltning
  • Produkt struktur förvaltning
  • processhantering
  • komponent klassning
  • projekthantering

Grundteknik:

  • Data översättning
  • data transport
  • system administration
  • kommunikation & underättelse
  • visualisering
  • samarbete
  • applikationsintegration
82
Q

Vad är EDEF0 modellen?

A

En box (funktion) med 3 input och en output

inut vänster sida:

Input (I)- information eller objekt som transformeras eller konsumeras i funktionen

uppifrån:

Controls(0)- infromation som kontrollerar utförande av funktionen

nedifrån:

mekanisk (M)- Resurser som hjälper realisera den beskrivna funktionen, personer, maskiner, IT

ut:

OUTput (o)- information eller objekt som är transformerade eller producerade i funktionen.

83
Q

vad är ett UML klassdiagram?

A
  1. Identifiera objekt, ex. cykel, bakhjul, framhjul, stötdämpare
  2. Lägg till en beskrivnade detalj (ex under cykel:variant, framhjul:diameter)
  3. Identifiera gemensamma/ogemensamma detaljer
    ex. gemensamma för alla komponenter(namn, kostnad, vikt)
    gemensamma grupp av komponenter (hjul diamter för fram och bakhjul)
    unika för vissa komponenter (ex hårhet stötdämpare)
  4. Klassdiagram
    se vbild ex cykel

klassficikation olika delar:

  • 0..1: noll eller en kan väljas
  • * : godtyckligt nr kan väljas
  • 1..*: En eller flera kan väljas
  • 4 : exakt 4 ska väljas
  • 3,5,8: exakt 3,5 eller 8 skal väljas
    *
84
Q

vad är virtual reality (VR)? vilka olika tekniker finns det?

A

Är en datorbaserad värld i vilken användaren upplever sig själv vara och agera. Den virtuella vräden kan visas i till xempel VR-glasögon eller power walls. VR kan användas för att träna montören i en virtuell värld som avspeglar den verkliga. En fördel med det arbetssättet är att de krävs mindre upplärningstid vid den fysiska monteringstationen.
VR kan anv’ndas vid produktionsutveckling för att visualisera ett planerat produktionssytem och då låta användaren gå runt i den virtuella modellen

olika:

  • Head monted display (HMD): vr-glasögon.
  • powerwalls: flera personer kan vara i samma miljö är en typ av projektor. (3D film) hand som rör sig i världen.
  • CAVE: ett rum med skärmar runt om. Blir 3D värld
85
Q

Vad är argumented reality (AR)?

A

Förstärkt verklighet. är en realtidapplikation som blandar information från användarens fysiska omgivning med information från en mjukvaruapplikation. Ett exempel på AR är att dels visa upp bilden från en mobilkamera tillsammans med ett 3D CAD objekt som syns i bilden- Oftast använd någon form av markörer för att bestämma var objekt ska placeras. AR skulle till exempel kunna användas för att presentera en arbetsinstruktion för en montör direkt på föremålet som ska monteras mha AR- glasögon .
Kan också användas vid oroduktionsutveckling. genom att visualisera maskinmodeller i det verkliga produktionssystemet. e. IKEA

86
Q

Hur ser inlärningskurvan ut?

A
  1. kognitiva fasen
  2. Associativa fasen
  3. autonoma fasen
  4. Fokus på intelektuell behandling av information kopplad till de nya uppgiften. Praktisk demostration lättaste sättet. Studera videoinspelning. studera rörelse mönster
  5. Uppmärksamheten behövs inte i minst detalj längre fokuserar på finjustera muskelarbetet
  6. Ingen tanke behövs längre för att utföra arbetet.
87
Q

Vad är styrkorna med virtuell operatörsträning?

A
  • Minskad träningstid:
    • mer än 50% kortare total tid
    • fler kan tränas samtidigt
  • Ökad kvalitet
    • Stadardiserad arbetsprocess
    • högre produkt kvalitet
  • Säkrare och kortare uppstartstid
  • minska träning på fysiska arbetet
    • lägre konstad
88
Q

sammanfatta kort användningsområdena av VR och AR?

A

VR ( bra för nya system)

fabriksplanering och visualisering

produktvisualisering

operatörsträning virtuellt

AR (bra på befnitliga system)

Operatörträning på befintlig utrustning

intruktioner för opertörer ,underhållspersonal etc.

visualisera maskinmodeller i produktion

89
Q

Vilka oliak typer av flexibilitet finns det ? vad ställer de krav på? (robot)

A

Flexibliteten i produktion är förmågan att

  • svara till markanden snabbt
  • låg kostnad
  • näjda kunder

typer av flexiblitet i produktioner för att möta krav ovan:

  • volymflexiblitet för att möta marknadskrav
  • produktionsvariants flexibilitet för att mäta olika marknads krav
  • leverer flexibelt, för att nå alla kunder
  • tillverkningsflexiblitetm för att kunna tillverka efter olika krav
90
Q

vad är robotens roll inom flexibliteten?

A

FMS( flexible manufacturing system) kräver ett produktionssystem som kan producera:

  • olika delar
  • lika delar vid samma station
  • olika mängder
  • hög kvalitet
  • låg kostand
91
Q

Beskriv de tre olika metoder för hur robotar kan användas

A
  • Fullt automatserad produktions cell- endast rovoten i cellen
  • Semi automatiserad cell- människan hjälper till till viss del tex trycker start
  • Human ovot samarbets miljö- robot och människa i samma miljö
92
Q

Vilka olika koordinatsystem finns de för roboten ? vilka är dem relaterade till?

A
  • Objekt koordinatsystem (objektframe)-
    defineras relativr användarkoordinatsystemet
  • användarkoordinatsystemet (user frame)-
    defineras relativt det globala koordinatsystemet
  • Målposition (robottarget)-
    defineras realtivt objekt koordinatsystemet eller det globala koordinatsystemet.
  • Verktygskoordinatsystemet (TCS).
    robotens position och rörelse är hela tiden relaterad till verktygs koordinatsystemet. origo defineras då de ligger i verktygets arbetspunkt.
  • Robotens baskoordinatsystem-
    defineras realtivt det glabala koordinatsystemet. baskoordinatsystemet är fast och definerat i sockelns monteringsyta.
  • globala koordinatsystemet-
    det koordinatsystem man utgår ifrån
93
Q

Vilka olika RAPID instruktioner finns? vad betyder dem?

A
  • Move L: TCP rör sig linjärt
  • Move C: TCp rör sig i en cireklbåge
  • Move J: TCP rör sig i ickelinjär bana “snabbastväg”

MoveL p1 v100 tool1 \Wobj: =refram 1

move: typ av bana
p1: målposition
v100: hastighet i mm/S
z10: zon storlek
tool1: verktygskoordinatsystem

\Wobj:=reframe1: koordinatsystem ( om ej med gäller globala)

94
Q

Vad betyder Repeternoggranhet & absolutnoggranhet ?

A

Dessa två egenskaper kan vara kritiska inom tillämpningsoråden där stora precistionskrav ställs. Absolutnoggrannhete är ett mått på avvikelsen mellan programmerat läge och det faktiska läget relativt en referens ( tex robotens baskoordinatsystem). Repeternogrannheten är ett mått på avvikelsen mellan de faktiska punkterna när en positionering i en programmeras punkt urförs upprepade gånger.

absolutnoggranhet:

Defineras enligt ISO 9283 som skillnaden mellan programmeras position och tyngdpunkten på den uppmätta faktiska positionerna när roboten gåt till den programmerade positionen i en och samma riktning.

Repeternogrannhet:

defineras som medlevärdet på radien i punktmolnet som bildas av de uppmätta faktiska positionerna. För att få ett mer robust värde adderar man tre gånger dne sk standardavvikelsen.

95
Q

vad finns det för fördelar med robotsimulering?

A
  • Kan spara mycket tid genom att bara behöva mage målpositionerna för robot
  • Man ka nse om roboten när målpositionerna
  • Kan indetifiera om det finns en risk för kollision för robotbana
  • Tillåter en att generera prgram utan fel som inte kräver debugging
  • Kan integerea kompletterande system (såsom vision system, sensorer etc) och kan testa dem på ett säkert sätt samtidigt som man inte förlorar tid.
  • kan testa och varifiera kombinationer av såväl robotburarna som stationära verktyg (svetstänger, gripar mm) och övrig utrustning (fixturer, buffertar, transportband, vridband, säkerhet mm). innan man ens beställer någon utrustning
  • simulera cykeltiden
96
Q

Vad är skillander mellan automod och 3Dcreate

A
  • Vyerna /grafik- 3D creat har en 3D miljö av fabriken mendan Automod har ett rutnär, där block är de faktiska processerna och inga band mellan dem. 3D creat fokusera rpå hur visulaliseringen ser ut. automod tycker de är viktigare att de är matematiskt korrekt.
  • Statistik parametrar-
    Automod har större bibliotek av statistik parametrar ään 3D create i grundutförandet, vilket ämnar sig bättre för mer ingående analyser
  • Simuleringstid-
    PÅ grund av visulaliseringen i 3D create tar det betydligt längre tid att köra en simuleringsmodell än i automod, vilket bör övervägas när det handlar om system som behöver simuleras överlängre tid. ex. 40h tar 3d create 70sek i autom mod 2sek.
  • Modellering-
    Logiskkod:
    Automod- en övergripande kod
    3D create- en kod öfr varej komponent
    Resurser:
    Automod: skapas i logikkoden
    3Dcreate: “drag and drop” från bibliotek
97
Q

vilka olika bokstäver används för olika delar i automod vad betyder dem?

A

P = process

Q= queue (köer, buffertat, maskinköer)

R = Resourcce (maskiner, operatörer) dessa kan vara nerer MTTF och MTTR

V = Variable

laster- alla produkter

Virtuell produktion (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions