Viktiga begrepp kap.1 Flashcards

1
Q

PERSPEKTIV

A

aspekt, utblick, överblick, hur man ser på hälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

HELHETSPERSPEKTIV

A

Hälsa handlar om hur individen mår både fysiskt, psykiskt och socialt. Psykosomatisk-kroppsliga symptom på psykiska orsaker t.ex. ont i magen vid oro.
Då sätter vi saker ihop, t.ex. social, psykisk och social hälsa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

FUNKTIONSNEDSÄTTNING

A

En funktionsnedsättning betyder att man har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Det kan vara i olika grad och påverka livet olika mycket. En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller uppkomma efter till exempel en sjukdom eller en olycka. Man kan ha en funktionsnedsättning tillfälligt eller hela livet.
-hur man fungerar, t.ex. ADHD, person som inte ser bra, hör bra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

RÖRELSEORGAN

A

Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband (ligament). Den aktiva delen i rörelseorganen är skelettmusklerna. Den vanligaste orsaken till muskelvärk är att musklerna av någon anledning har blivit överbelastade. Ryggbesvär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

PSYKISK HÄLSA

A

Har att göra med vårt inre välmående, att må bra på insidan och inte har psykiska problem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

SOCIAL HÄLSA

A

Att ha ett social nätverk med familj och vänner som skapar trygghet och välmående.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

EPIDEMIER

A

Epidemi-sjukdom som tillfälligt drabbar många i ett stort område. 1695-1696-drabbades stora delar av Sverige och Finland av missväxt och svält, smittkoppor, mässling, kikhosta, syfilis, dysenteri och tyfoidfeber under 1700.
Pandemi-sprides sig till hela världen: AIDS, digerdöden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

VETENSKAP

A

Verifierbar kunskap, beprövade metoder för att beskriva eller förklara verklingheten.
stort intresse under 1600- 1700-talet, utvecklades och förändrades under 1800 talet. Man upptäckte mikroorganismer och hygienen blev viktig. Kirurgiska ingrepp genomfördes med hjälp av bedövningsmedel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

MIKROORGANISMER

A

En mikroorganism eller så kallad mikrob är någon av de organismer som inte kan ses med blotta ögat. Många mikroorganismer lever i symbios med människan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

HÄLSOTILLSTAND

A

Hur frisk man är eller hur sjuk man är, hur mår man

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

HYGIEN

A

Renlighet, personlighygien, miljö hygien, toalett och kök hygien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

INDUSTRIALISERING

A

Fler och fler familjer lämnade landsbygden och jordbruket för att flytta in till städer och arbeta i industrier. Barnen behövdes inte längre som arbetskraft och fick därför en minskad funktion. Föräldrarna frågade vem skulle fostra dem.
slitsamt och farligt arbete, långa arbetstider, dåliga löner, olyckor, trångboddhet i städerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

SLITSAMT ARBETE

A

man arbetade långa timmar, t.ex. inom bygg, vården, restaurang, lager arbete, barnskötare…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

TRÅNGBODDHET

A

många familjemedlemmar i små lägenheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

NÄRINGSBRIST

A

När man inte äter nyttig mat, vitaminer, mineraler.

Näringsbrist innebär en otillräcklig tillförsel av livsnödvändiga näringsämnen för kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

SMITTBARA SJUKDOMAR

A

I många utvecklingsländer lever en stor andel av befolkning i fattigdom och ibland svält. Arbetslösheten är hög, brist på rent vatten, dålig hygien….detta gör att risken för smittsprindning är mycket stor, samtidigt som näringsbrist och nedsatt immunförsvar gör befolkningen mer mottaglig för att smitta. tillgången på sjukvård är minimal. T.ex. på sjukdomar som är vanliga i områden med hög fattigdom är malaria, hiv, aids, hepatit B, kolera, tyfus och tuberkulos.

17
Q

VÄRLDSHÄLSOORGANISATION

A

Världshälsoorganisationen, ett FN organ som arbetar för den globala folkhälsan, Ibland kritiserar man för att den är för snäv och att man kan uppleva god hälsa även om alla kriterier är inte uppfyllda.

18
Q

LIVSSTIL

A

är hur livet levs

19
Q

KOST

A

En balanserad kost innehåller lagom proportioner av fett, protein och kolhydrater, men även kostfiber, vitaminer, mineraler och antioxidanter.
Vad man äter

20
Q

KONSUMTION

A

konsumering, användning

21
Q

VÄLFÄRD

A

System i samhället som gör att alla tar del av samhällets resurser. Det att leva trygg och bekvämt.

22
Q

MEDELLIVSLÄNGD

A

Hur länge man lever i smit

23
Q

VÄLFÄRDSSJUKDOMAR

A

I industriländerna, har sina egna folkhälsoproblem. Här finns så kallade välfärdssjukdomar som är resultat av negativ livsstil. Hjärta sjukdomar, cancer, diabetes, den psykiska hälsa har ökat.

24
Q

MILJÖPROBLEM

A

varje gång vi konsumerar något, mat, nya kläder, el, eko, vatten….
Bilarnas avgaser, soppor, stora fabriker…

25
Q

KLIMATFÖRÄNDRING

A

naturkatastrofer, extrem värme, torka, växthusgaser, t.ex, koldioxid

26
Q

DEN SVENSKA FOLKHEMSKULTUREN

A

folkhemmet-Socialdemokratisk tanke om Sverige som ett hem för alla, där staten är som en skyddande förälder.

27
Q

BOSTADSOMRÅDEN

A

på 1940- och 50 talet föddes svenska folkhemstanken, en socialdemokratisk idé om att skapa ett samhälle för alla medborgare, där alla skulle kunna ha det bra genom att passa in i ett specialutformat system. man byggde bostadsområden och utformade samhällsverksamheter utifrån folkhemstanken- allt var väldigt genomtänkt. Invånarna skulle uppmuntras till en hälsosam livsstil.

28
Q

VÄLFÄRDSSAMHÄLLE

A

Välfärdssamhället eller välfärdsstaten är en politisk metafor för ett samhälle med allmänna, för alla omfattande, trygghetssystem, som sjukförsäkring

29
Q

SOCIOEKONOMISK TILLHÖRIGHET

A

sociala och ekonomiska förhållande, mått på välfärd
Socioekonomiska grupper, vilken klass, grupp man tillhör
Tre komponenter: utbildning, yrke, inkomst. Det beror på hur länge har man gått i skolan, vilket yrke och inkomst har man.

30
Q

KLASSKILLNADER

A
Man brukar göra indelningar efter kön och ålder, men det är också vanligt att titta på människors socioekonomiska tillhörighet.
Socioekonomiska grupper avgörs genom:
Utbildningslängd
Yrke
Inkomst
31
Q

LEVNADSVANOR

A

hur man lever, mår

32
Q

ÖVERKLASS

A

de som har jätte bra ekonomi, elit, de äger nästan hela Sverige, ekonomiska eliten

33
Q

FÖRSLITNINGSSKADOR

A

Det är framför allt levnadsvanorna som skiljer sig åt, eftersom människor från över- och medelklassen oftare har en sundare livsstil än de som tillhör de lägre skikten. Det är dessutom vanligare med förslitningsskador och värk bland de grupper som har fysiska arbeten, t.ex. inom industri, lager och vård, något som också leder till fler sjukskrivningar.

34
Q

LÅGINKOMSTTTAGARE

A

är beskrivningen av en person som har en låg inkomst