Viktiga begrepp Flashcards
Utgift
Värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med affärshändelse.
Inkomst
Värdet av en såld resurs, uppstår i samband med affärshändelse.
Utbetalning
Kassaflöde ut från företaget.
Inbetalning
Kassaflöde in till företaget.
Kostnad
Värdet av en förbrukad resurs.
Intäkt
Värdet av en prestation.
Resultat
Differensen mellan intäkt och kostnad under en viss period.
Resultat= Intäkt - Kostnad
Lönsamhet
Relation mellan resultatet under en period och de kapital som utnyttjas under perioden.
Alternativkostnad
Det värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurser på.
Rörlig kostnad
En kostnad som ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras.
Fast kostnad
En kostnad som inte ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras.
Kritisk volym
Den volym där totala intäkter och total kostnad är lika stora.
Kalkylobjekt
En vara eller tjänst (eller något annat) som man vill beräkna den “faktiska” kostnaden för.
Kalkylobjekt= Kostnadsbärare
Direkt kostnad
En kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt.
Indirekt kostnad
En kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad.
Särkostnad
En kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut.
Särintäkt
En intäkt som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut.
Samkostnad
En kostnad som inte påverkas av vilket beslut som fattas i en viss beslutssituation.
Täckningsbidrag
Differensen mellan särintäkt och särkostnad.
Täckningsbidrag = TB = Särintäkt - Särkostnad
Bidragskalkylering
Kalkylering baserad på täckningsbidrag.
Operationell kostnad
Särkostnad plus alternativkostnad.
Operationell kostnad = Särkostnad + Alternativkostnad
Proportionellt rörliga kostnader
Rörliga kostnader som förändras linjärt med produktions- och försäljningsvolymen.
Progressivt rörliga kostnader
Rörliga kostnader som ökar snabbare än volymen.
Degressivt rörliga kostnader
Rörliga kostnader som ökar långsammare än volymen.
Helt fasta kostnader
Kostnader som är fasta för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll.
Driftbetingade fasta kostnader
Kostnader som är fasta för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum.
Halvfasta kostnader
Kostnader som är helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall men helt fast på andra nivåer i andra volymintervall.
Säkerhetsmarginal
Den andel av den verkliga volymen som ligger över den kritiska volymen.
Periodkalkylering
Att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt under en viss period och relatera dessa till periodens volym, vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck.
Självkostnad
Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss vara eller tjänst.
Divisionskalkyl
Beräkning av självkostnad genom att de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen för perioden.
Divisionskalkyl: Självkostnad kr/st = Totala kostnader för perioden / Verklig volym
Normalkalkyl
Att kalkylmässigt relatera periodens fasta kostnader till den normala volymen, och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, för att erhålla ett mer stabilt värde på självkostnaden mellan perioderna.
Normalkalkyl: Självkostnad kr/st = (Fasta kostnader / Normal volym) + (Rörliga kostnader / Verklig volym)
Utnyttjandegrad
Relationen mellan verklig och normal volym.
Utnyttjandegrad = Verklig volym / Normal volym
Minimikalkyl
Kalkylering av rörliga kostnader per styck genom att de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen.
Minimikalkyl: Rörliga kostnader kr/st = Rörliga kostnader / Verklig volym
Död zon
Den delen av ett nytt volymintervall där de ökade totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade totala kostnaderna. Särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekommer.
Kausalitet
När ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som det orsakar.
Påläggskalkylering
Metod för kalkylering av självkostnad där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektens direkta kostnader.
Fördelningsnyckel
En direkt kostnad som används för att fördela omkostnader.
Direkta materialkostnader
DM
Kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
Direkta lönekostnader
DL
Lönekostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
Speciella direkta tillverkningskostnader
SDT
Andra tillverkningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
Direkta försäljningskostnader
DF
Försäljningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
Materialomkostnader
MO
Kostnader relaterade till material som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DM.
Tillverkningsomkostnader
TO
Kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DL.
Tillverkningskostnad
Summan av DM, MO, DL, TO och SDT
Tillverkningskostnad = DM + MO + DL + TO + SDT
Administrationsomkostnader
AO
Kostnader för administration och ledning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.
Försäljningsomkostnader
FO
Kostnader för försäljning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.
Affärsomkostnader
AffO
Summan av AO och FO
Affärsomkostnader= AO + FO
Vinstpålägg
Pålägg på självkostnad som grund för prissättning.
Vinstmarginal
Andelen av försäljningspriset som är vinstpålägg.
ABC - kalkylering
Metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukning i företagets olika aktiviteter och kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna.
Kostnadsdrivare
Den grundläggande orsaken till att kostnaden i en aktivitet kan öka eller minska, och som beskriver aktiviteternas omfattning på ett sätt som går att kvantifiera.
Aktivitetssats
Kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare.
Sunk cost
En kostnad som har inträffat och inte kan återvinnas.
Operationellt resultat
Särintäkt minus operationell kostnad.
Operationellt resultat= Särintäkt- operationell kostnad = Särintäkt - (Särkostnad + Alternativkostnad)
Fullständig kostnadsfördelning
Kalkylmodell som syftar till att fördela samtliga kostnader till de enskilda kalkylobjekten.
Totalt täckningsbidrag
TTB
Täckningsbidrag för en korg med en given volym av en enskild produkt, eller för en korg med olika produkter i giva volymer.
Täckningsgrad
TG
Täckningsbidrag i förhållande till särintäkt.
Stegkalkyl
Kalkylmodell som syftar till att åstadkomma en detaljerad analys av företagets TB på olika hierarkiska nivåer i företaget.
Restkalkyl
Kalkylmodell som tar hänsyn till TB för en biprodukt som erhålls som rest vid produktion av en annan produkt.
Trång sektion
När kapaciteten i ett system begränsas av en av de resurser som ingår i systemet. Vanliga synonymer är flaskhals, restriktion, och begränsad resurs.
Linjär programmering
LP
Matematisk metodik för hantering av optimeringsproblem vid flera trånga sektioner.
Extern och intern redovisning
Den externa redovisningen är lagreglerad och syftar till att redovisa företagets ekonomiska ställning för dess externa intressenter. Den interna redovisningen är frivillig (inte lagreglerad) och syftar till att underlätta ekonomistyrning i företaget, d.v.s företagslednings planering och kontroll av verksamheten.
Bokföring
Den process som innebär att företaget registrerar (bokför) alla affärstransaktioner och ger underlag till årsbokslutet.
Bokföringslagen
BFL
Reglerar hur bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer ska sköta sin bokföring.
Årsredovisningslagen
ÅRL
Innehåller bestämmelser om hur årsredovisningen ska upprättas och offentliggöras, bland annat hur resultat- och balansräkningen ska se ut.
Inkomstskattlagen
IL
Reglerar bland annat när en verksamhet räknas som näringsverksamhet (och blir bokföringspliktig).
Årsredovisningen
Ska innehålla framför allt förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar (noter) samt - för större företag - även kassaflödesanalys.
Resultaträkningen
Företagets finansiella utfall sammanställs här över bokslutsperioden. Resultaträkningen visar verksamhetens intäkter (exempelvis omsättning) och kostnader, samt ger som saldo periodens resultat (vinst eller förlust).
Kostnadsslagsindelad resultaträkning
Kostnaderna delas här upp på olika kostnadslag såsom råvaror och förnödenheter, personalkostnader, externa kostnader och avskrivningar.
Funktionsindelad resultaträkning
Kostnaderna delas här in i funktioner såsom tillverkning, försäljning, administration etc.
Balansräkningen
En redovisning av ett företags finansiella position som visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital som företaget har, och till vilket belopp dessa har värderats. Tillgångarna delas (huvudsakligen) in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Anläggningstillgångar
Tillgångar som delvis är avsedda att användas för stadigvarande (längre) bruk. Tre olika kategorier; immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Omsättningstillgångar
Tillgångar avsedda att omsättas (säljas) i verksamheten. Gränsen för när en tillgång, klassas som omsättningstillgång brukar vara om den är avsedd att innehas kortare tid är tre år.
Eget kapital
Ägarnas satsade kapital i företaget.
Obeskattade reserver
Utgörs av vinster som ännu inte tagits upp till beskattning; redovisas mellan eget kapital och skulder i balansräkningen.
Långfristiga skulder
Skulder som förfaller till betalning senare än om ett år.
Kortfristiga skulder
Skulder med kortare löptid än ett år.
Lägsta värdes princip
LVP
En omsättningstillgång ska enligt LVP värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.
Först in - först ut
FIFU
Vid värdering av varulagret antar man att de äldsta varorna har sålts först.
Avskrivningar
Ett av dess syften är att fördela kostnaderna för en tillgång i proportion till hur tillgången förbrukats.
Avskrivning enligt plan
Avskrivningar som sker under tillgångens ekonomiska livslängd, med årliga belopp som motsvarar tillgångens ungefärliga värdeminskning.
Avskrivning över plan
Skattemässiga avskrivningar som är mindre eller större än den faktiska värdeminskningen (över- respektive underavskrivningar). En (laglig) möjlighet för företag att skatteplanera genom att jämna ut resultaten över åren.
Räntabilitet på eget kapital
R_e
Definieras som:
Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. Visar vilken avkastning ägarna får på sitt insatta (egna) kapital.
Räntabilitet på totalt kapital
R_t
Definieras som:
Rörelseresultat + Finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital (balansomslutning). Visar vilken avkastning företagets tillgångar genererat oavsett hur de finansierats.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
R_syss
Definieras som:
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Visar på företagets lönsamhet i förhållande till sysselsatt (räntebärande) kapital.
Hävstångsformeln
Definieras som:
R_e=R_t + (R_t - R_s) x S/E
Visar hur ägarnas avkastning (R_e) påverkas av rörelsens avkastning (R_t), räntenivåer (R_s) och skuldsättningsgraden S/E. Effekten av en hög skuldsättningsgrad kallas också hävstångseffekt.
Genomsnittlig skuldränta
R_s
Visar räntekostnader i procent av totala skulder.
Skuldsättningsgrad
S/E
Visar hur stora företagets skulder är i förhållande till det egna kapitalet.
DuPontmodellen
Definieras som:
Vinstmarginal x kapitalets omsättningshastighet = Räntabilitet på total kapital.
Visar hur företagets avkastning på totala kapital har uppstått genom att man bryter ner den i bakomliggande resultat- och balansräkningsposter.
Vinstmarginal
Definieras som:
(Rörelseresultat + Finansiella intäkter) / Omsättning.
Visar företagets vinst i förhållande till omsättning.
Kapitalets omsättningshastighet
Definieras som:
Omsättning/ balansomslutning.
Visar vilken omsättning som varje tillgångskrona har genererat.
Isoräntabilitesdiagram
Är ett diagram som visar sambandet mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.
Kassalikviditet
Definieras som:
Omsättningstillgångar exklusive varulager, i procent av kortfristiga skulder. Visar andelen likvida omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder, och är med det ett mått på företagets kortfristiga betalningsförmåga.
Balanslikviditeten
Definieras som:
Omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder. Är ett kompletterande mått till kassalikviditet.
Soliditet
Definieras som:
Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Visar hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital.
Räntetäckningsgrad
Definieras som:
Summan av rörelseresultat efter avskrivningar och finansiella intäkter, dividerat med finansiella kostnader (enhet ggr). Visar företagets förmåga att täcka sina räntekostnader.
