Viktiga begrepp Flashcards

1
Q

Utgift

A

Värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med affärshändelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Inkomst

A

Värdet av en såld resurs, uppstår i samband med affärshändelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Utbetalning

A

Kassaflöde ut från företaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Inbetalning

A

Kassaflöde in till företaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kostnad

A

Värdet av en förbrukad resurs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Intäkt

A

Värdet av en prestation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Resultat

A

Differensen mellan intäkt och kostnad under en viss period.

Resultat= Intäkt - Kostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Lönsamhet

A

Relation mellan resultatet under en period och de kapital som utnyttjas under perioden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Alternativkostnad

A

Det värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurser på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rörlig kostnad

A

En kostnad som ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fast kostnad

A

En kostnad som inte ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kritisk volym

A

Den volym där totala intäkter och total kostnad är lika stora.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kalkylobjekt

A

En vara eller tjänst (eller något annat) som man vill beräkna den “faktiska” kostnaden för.

Kalkylobjekt= Kostnadsbärare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Direkt kostnad

A

En kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Indirekt kostnad

A

En kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Särkostnad

A

En kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Särintäkt

A

En intäkt som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Samkostnad

A

En kostnad som inte påverkas av vilket beslut som fattas i en viss beslutssituation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Täckningsbidrag

A

Differensen mellan särintäkt och särkostnad.

Täckningsbidrag = TB = Särintäkt - Särkostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bidragskalkylering

A

Kalkylering baserad på täckningsbidrag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Operationell kostnad

A

Särkostnad plus alternativkostnad.

Operationell kostnad = Särkostnad + Alternativkostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Proportionellt rörliga kostnader

A

Rörliga kostnader som förändras linjärt med produktions- och försäljningsvolymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Progressivt rörliga kostnader

A

Rörliga kostnader som ökar snabbare än volymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Degressivt rörliga kostnader

A

Rörliga kostnader som ökar långsammare än volymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Helt fasta kostnader

A

Kostnader som är fasta för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Driftbetingade fasta kostnader

A

Kostnader som är fasta för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Halvfasta kostnader

A

Kostnader som är helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall men helt fast på andra nivåer i andra volymintervall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Säkerhetsmarginal

A

Den andel av den verkliga volymen som ligger över den kritiska volymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Periodkalkylering

A

Att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt under en viss period och relatera dessa till periodens volym, vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Självkostnad

A

Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss vara eller tjänst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Divisionskalkyl

A

Beräkning av självkostnad genom att de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen för perioden.

Divisionskalkyl: Självkostnad kr/st = Totala kostnader för perioden / Verklig volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Normalkalkyl

A

Att kalkylmässigt relatera periodens fasta kostnader till den normala volymen, och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, för att erhålla ett mer stabilt värde på självkostnaden mellan perioderna.

Normalkalkyl: Självkostnad kr/st = (Fasta kostnader / Normal volym) + (Rörliga kostnader / Verklig volym)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Utnyttjandegrad

A

Relationen mellan verklig och normal volym.

Utnyttjandegrad = Verklig volym / Normal volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Minimikalkyl

A

Kalkylering av rörliga kostnader per styck genom att de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen.

Minimikalkyl: Rörliga kostnader kr/st = Rörliga kostnader / Verklig volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Död zon

A

Den delen av ett nytt volymintervall där de ökade totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade totala kostnaderna. Särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Kausalitet

A

När ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som det orsakar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Påläggskalkylering

A

Metod för kalkylering av självkostnad där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektens direkta kostnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Fördelningsnyckel

A

En direkt kostnad som används för att fördela omkostnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Direkta materialkostnader

A

DM

Kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.

40
Q

Direkta lönekostnader

A

DL

Lönekostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.

41
Q

Speciella direkta tillverkningskostnader

A

SDT

Andra tillverkningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.

42
Q

Direkta försäljningskostnader

A

DF

Försäljningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.

43
Q

Materialomkostnader

A

MO

Kostnader relaterade till material som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DM.

44
Q

Tillverkningsomkostnader

A

TO

Kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DL.

45
Q

Tillverkningskostnad

A

Summan av DM, MO, DL, TO och SDT

Tillverkningskostnad = DM + MO + DL + TO + SDT

46
Q

Administrationsomkostnader

A

AO

Kostnader för administration och ledning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.

47
Q

Försäljningsomkostnader

A

FO

Kostnader för försäljning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.

48
Q

Affärsomkostnader

A

AffO

Summan av AO och FO

Affärsomkostnader= AO + FO

49
Q

Vinstpålägg

A

Pålägg på självkostnad som grund för prissättning.

50
Q

Vinstmarginal

A

Andelen av försäljningspriset som är vinstpålägg.

51
Q

ABC - kalkylering

A

Metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukning i företagets olika aktiviteter och kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna.

52
Q

Kostnadsdrivare

A

Den grundläggande orsaken till att kostnaden i en aktivitet kan öka eller minska, och som beskriver aktiviteternas omfattning på ett sätt som går att kvantifiera.

53
Q

Aktivitetssats

A

Kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare.

54
Q

Sunk cost

A

En kostnad som har inträffat och inte kan återvinnas.

55
Q

Operationellt resultat

A

Särintäkt minus operationell kostnad.

Operationellt resultat= Särintäkt- operationell kostnad = Särintäkt - (Särkostnad + Alternativkostnad)

56
Q

Fullständig kostnadsfördelning

A

Kalkylmodell som syftar till att fördela samtliga kostnader till de enskilda kalkylobjekten.

57
Q

Totalt täckningsbidrag

A

TTB

Täckningsbidrag för en korg med en given volym av en enskild produkt, eller för en korg med olika produkter i giva volymer.

58
Q

Täckningsgrad

A

TG

Täckningsbidrag i förhållande till särintäkt.

59
Q

Stegkalkyl

A

Kalkylmodell som syftar till att åstadkomma en detaljerad analys av företagets TB på olika hierarkiska nivåer i företaget.

60
Q

Restkalkyl

A

Kalkylmodell som tar hänsyn till TB för en biprodukt som erhålls som rest vid produktion av en annan produkt.

61
Q

Trång sektion

A

När kapaciteten i ett system begränsas av en av de resurser som ingår i systemet. Vanliga synonymer är flaskhals, restriktion, och begränsad resurs.

62
Q

Linjär programmering

A

LP

Matematisk metodik för hantering av optimeringsproblem vid flera trånga sektioner.

63
Q

Extern och intern redovisning

A

Den externa redovisningen är lagreglerad och syftar till att redovisa företagets ekonomiska ställning för dess externa intressenter. Den interna redovisningen är frivillig (inte lagreglerad) och syftar till att underlätta ekonomistyrning i företaget, d.v.s företagslednings planering och kontroll av verksamheten.

64
Q

Bokföring

A

Den process som innebär att företaget registrerar (bokför) alla affärstransaktioner och ger underlag till årsbokslutet.

65
Q

Bokföringslagen

A

BFL

Reglerar hur bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer ska sköta sin bokföring.

66
Q

Årsredovisningslagen

A

ÅRL

Innehåller bestämmelser om hur årsredovisningen ska upprättas och offentliggöras, bland annat hur resultat- och balansräkningen ska se ut.

67
Q

Inkomstskattlagen

A

IL

Reglerar bland annat när en verksamhet räknas som näringsverksamhet (och blir bokföringspliktig).

68
Q

Årsredovisningen

A

Ska innehålla framför allt förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar (noter) samt - för större företag - även kassaflödesanalys.

69
Q

Resultaträkningen

A

Företagets finansiella utfall sammanställs här över bokslutsperioden. Resultaträkningen visar verksamhetens intäkter (exempelvis omsättning) och kostnader, samt ger som saldo periodens resultat (vinst eller förlust).

70
Q

Kostnadsslagsindelad resultaträkning

A

Kostnaderna delas här upp på olika kostnadslag såsom råvaror och förnödenheter, personalkostnader, externa kostnader och avskrivningar.

71
Q

Funktionsindelad resultaträkning

A

Kostnaderna delas här in i funktioner såsom tillverkning, försäljning, administration etc.

72
Q

Balansräkningen

A

En redovisning av ett företags finansiella position som visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital som företaget har, och till vilket belopp dessa har värderats. Tillgångarna delas (huvudsakligen) in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.

73
Q

Anläggningstillgångar

A

Tillgångar som delvis är avsedda att användas för stadigvarande (längre) bruk. Tre olika kategorier; immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

74
Q

Omsättningstillgångar

A

Tillgångar avsedda att omsättas (säljas) i verksamheten. Gränsen för när en tillgång, klassas som omsättningstillgång brukar vara om den är avsedd att innehas kortare tid är tre år.

75
Q

Eget kapital

A

Ägarnas satsade kapital i företaget.

76
Q

Obeskattade reserver

A

Utgörs av vinster som ännu inte tagits upp till beskattning; redovisas mellan eget kapital och skulder i balansräkningen.

77
Q

Långfristiga skulder

A

Skulder som förfaller till betalning senare än om ett år.

78
Q

Kortfristiga skulder

A

Skulder med kortare löptid än ett år.

79
Q

Lägsta värdes princip

A

LVP

En omsättningstillgång ska enligt LVP värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.

80
Q

Först in - först ut

A

FIFU

Vid värdering av varulagret antar man att de äldsta varorna har sålts först.

81
Q

Avskrivningar

A

Ett av dess syften är att fördela kostnaderna för en tillgång i proportion till hur tillgången förbrukats.

82
Q

Avskrivning enligt plan

A

Avskrivningar som sker under tillgångens ekonomiska livslängd, med årliga belopp som motsvarar tillgångens ungefärliga värdeminskning.

83
Q

Avskrivning över plan

A

Skattemässiga avskrivningar som är mindre eller större än den faktiska värdeminskningen (över- respektive underavskrivningar). En (laglig) möjlighet för företag att skatteplanera genom att jämna ut resultaten över åren.

84
Q

Räntabilitet på eget kapital

A

R_e

Definieras som:

Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. Visar vilken avkastning ägarna får på sitt insatta (egna) kapital.

85
Q

Räntabilitet på totalt kapital

A

R_t

Definieras som:

Rörelseresultat + Finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital (balansomslutning). Visar vilken avkastning företagets tillgångar genererat oavsett hur de finansierats.

86
Q

Räntabilitet på sysselsatt kapital

A

R_syss

Definieras som:

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Visar på företagets lönsamhet i förhållande till sysselsatt (räntebärande) kapital.

87
Q

Hävstångsformeln

A

Definieras som:

R_e=R_t + (R_t - R_s) x S/E

Visar hur ägarnas avkastning (R_e) påverkas av rörelsens avkastning (R_t), räntenivåer (R_s) och skuldsättningsgraden S/E. Effekten av en hög skuldsättningsgrad kallas också hävstångseffekt.

88
Q

Genomsnittlig skuldränta

A

R_s

Visar räntekostnader i procent av totala skulder.

89
Q

Skuldsättningsgrad

A

S/E

Visar hur stora företagets skulder är i förhållande till det egna kapitalet.

90
Q

DuPontmodellen

A

Definieras som:

Vinstmarginal x kapitalets omsättningshastighet = Räntabilitet på total kapital.

Visar hur företagets avkastning på totala kapital har uppstått genom att man bryter ner den i bakomliggande resultat- och balansräkningsposter.

91
Q

Vinstmarginal

A

Definieras som:

(Rörelseresultat + Finansiella intäkter) / Omsättning.

Visar företagets vinst i förhållande till omsättning.

92
Q

Kapitalets omsättningshastighet

A

Definieras som:

Omsättning/ balansomslutning.

Visar vilken omsättning som varje tillgångskrona har genererat.

93
Q

Isoräntabilitesdiagram

A

Är ett diagram som visar sambandet mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.

94
Q

Kassalikviditet

A

Definieras som:

Omsättningstillgångar exklusive varulager, i procent av kortfristiga skulder. Visar andelen likvida omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder, och är med det ett mått på företagets kortfristiga betalningsförmåga.

95
Q

Balanslikviditeten

A

Definieras som:

Omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder. Är ett kompletterande mått till kassalikviditet.

96
Q

Soliditet

A

Definieras som:

Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Visar hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital.

97
Q

Räntetäckningsgrad

A

Definieras som:

Summan av rörelseresultat efter avskrivningar och finansiella intäkter, dividerat med finansiella kostnader (enhet ggr). Visar företagets förmåga att täcka sina räntekostnader.