Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Industriell Ekonomi > Viktiga begrepp > Flashcards

Viktiga begrepp Flashcards

1
Q

Utgift

A

värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med affärshändelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Inkomst

A

värdet av en såld resurs, uppstår i samband med en affärshändelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Utbetalning

A

kassaflöde ut ur företaget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Inbetalning

A

kassaflöde in i företaget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kostnad

A

värdet av en förbrukad resurs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Intäkt

A

värdet av en prestation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lönsamhet

A

Relation mellan resultatet i en period och det kapital dom utnyttjas under perioden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Resultat

A

differensen mellan intäkter och kostnader i en viss period

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Alternativ kostnad

A

det värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rörlig kostnad

A

en kostnad som ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fast kostnad

A

En kostnad som inte ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kritisk volym

A

den volym där total intäkt och total kostnad är lika stora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kalkylobjekt

A

En vara eller tjänst som man vill beräkna den “faktiska” kostnaden för, kallas även kostnadsbärare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Direkt kostnad

A

en kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Indirekt kostnad

A

en kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Särkostnad

A

en kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Särintäkt

A

en intäkt som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Samkostnad

A

en kostnad som inte påverkas av ett visst beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Täckningsbidrag, TB

A

Differensen mellan särintäkt och särkostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bidragskalkylering

A

Kalkylering baserad på täckningsbidrag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Operationell kostnad

A

särkostnad plus alternativ kostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Proportionellt rörliga kostnader

A

rörliga kostnader som förändras linjärt med produktions- eller försäljningsvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Progressivt rörliga kostnader

A

rörliga kostnader som ökar snabbare än volymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Degressivt rörliga kostnader

A

rörliga kostnader som ökar långsammare än volymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Helt fasta kostnader

A

kostnad som är fast för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Driftbetingade fasta kostnader

A

kostnader som är fast för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Halvfasta kostnader

A

kostnader som är helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall, men helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Säkerhetsmarginal

A

den andel av verklig volym som ligger över den kritiska volymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Periodkalkylering

A

att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt i en viss period och relatera dessa till periodens volym, vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Självkostnad

A

den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss vara eller tjänst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Divisionskalkyl

A

Beräkning av självkostnad genom att de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen för perioden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Normalkalkyl

A

att kalkylmässigt relatera periodens fasta kostnader rill den normala volymen, och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, för att erhålla ett mer stabilt värde på självkostnaden mellan perioderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Utnyttjandegrad

A

relation mellan verklig volym och normal volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Minimikalkyl

A

kalkylering av rörlig kostnad per styck genom att de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Död zon

A

den delen av ett nytt volymintervall där de ökade totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade totala kostnaderna. särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekommer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Kausalitet

A

när ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som det orsakar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Påläggskalkylering

A

metod för kalkylering av självkostnad där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektetens direkta kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Fördelningsnyckel

A

en direkt kostnad som används för att fördela omkostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Direkta materialkostnader, DM

A

kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Direkta lönekostnader, DL

A

lönekostnader som kan hänföras till direkt till de enskilda kalkylobjektet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Speciella direkta tillverkningskostnader, SDT

A

andra tillverkningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Direkta försäljningskostnader

A

försäljningskostnader som kan hänföras direkt till de enskilda kalkylobjektet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Materialomkostnader, MO

A

kostnader relaterade till material som är gemensamma för fler kalkylobjekt, fördelas via pålägg på DM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Tillverkningsomkostnader, TO

A

kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för fler kalkylobjekt, fördelas via pålägg på DL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Tillverkningskostnad

A

Summan av DM, MO, DL, TO och SDT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Administrationsomkostnad, AO

A

kostnader för administration och ledning som är gemensamma för för flera kalkylobjekt, fördelas via pålägg på tillverkningskostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Försäljningsomkostnader, FO

A

kostnader för försäljning som är gemensam för flera kalkylobjekt, fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Affärsomkostnader, AffO

A

summan av AO och FO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vinstpålägg

A

pålägg på självkostnad som grund för prissättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vinstmarginal

A

andelen av försäljningspriset som är vinstpålägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

ABC-Kalkylering

A

metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukning i företagets olika aktiviteter och kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Kostnadsdrivare

A

den grundläggande orsaken till att kostnaden i en aktivitet kan öka eller minska, och som beskriver aktivitetens omfattning på ett sätt som går att kvantifiera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Aktivitetssats

A

kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Sunk cost

A

en kostnad som har inträffat och inte kan återvinnas

är alla utgifter som företaget haft före investeringskalkylens år 0 och ska ej tas med i lönsamhetskalkylen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Operationellt resultat

A

särintäkt minus operationell kostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Fullständig kostnadsfördelning

A

kalkylmodell som syftar till att fördela samtliga kostnader till de enskilda kalkylobjekten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Totala täckningsbidrag, TTB

A

täckningsbidrag för en korg med en given volym av en enskild produkt, eller för en korg med olika produkter i givna volymer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Täckningsgrad, TG

A

täckningsbidrag i förhållande till särintäkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Stegkalkyl

A

Kalkylmodell som syfta till att åstadkomma en detaljerad analys av företagets TB på de olika hierarkiernas nivåer i företaget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Restkalkyl

A

kalkylmodell som tar hänsyn till TB från en biprodukt som erhålls som rest vid produktion av en annan produkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Trång sektion

A

när kapaciteten i ett system begränsas av en av de resurser som ingår i systemet. vanliga synonymer är flaskhals, restriktion och begränsad resurs

62
Q

Linjär programmering, LP

A

Matematisk metodik för hantering av optimeringsproblem vid flera trånga sektioner

63
Q

Beslutsvariabler

A

variabler som används för att skapa en matematisk modell av ett beslutsproblem

64
Q

Målfunktion

A

ett uttryck som representerar det som ska optimeras i ett beslutsproblem

65
Q

Restriktioner

A

de bivillkor under vilka målfunktionens värde ska optimeras

66
Q

Känslighetsanalys

A

att variera en eller flera förutsättningar och studera effekten på resultaten

67
Q

Slack

A

när en restriktion inte är bindande, d.v.s. när det i optimal lösning finns ett överskott i den aktuella begränsingen

68
Q

Bindande restriktion

A

när en restriktion saknar slack

69
Q

Skuggpris

A

det marginella värdet av en begränsad resurs

70
Q

Begränsningsintervall

A

det intervall inom vilket det aktuella skuggpriset gäller

71
Q

Intervall för målfunktionskoefficient

A

det intervall inom vilket det aktuella skuggpriset gäller

72
Q

Binär heltalsvariabel

A

en variabel som endast kan ha värden 1 och 0

73
Q

Blandad heltalsprogrammering

A

linjär programmering som inkluderar både binära heltalsvariabler och vanliga kontinuerliga variabler

74
Q

Grundinvestering

A

är den utgift i kronor av engångsnatur, vilken själva investeringen ger upphov till i initialskedet

75
Q

Kapitalkostnad

A

består vanligen av avskrivning och ränta

76
Q

Kalkylränta

A

kan sägas utgöras av följande tre komponenter:
kompensation för väntan
kompensation för förlorad köpkraft
kompensation för risk

77
Q

Alternativ kostnad

A

bästa alternativa placering, vilket belastar den egna investeringen som en alternativkostnad, vanligen i form av en kalkylränta

78
Q

Rörelsekapitalbehov

A

speglar det bundna kapitalet i PIA, produkter i arbete, lager och annat som investeringen binder upp

79
Q

Diskontering

A

Pengarna transporteras från framtiden till nuet

80
Q

Kapitalisering

A

pengarna transporteras framåt i tiden och ett slutvärde erhålls

81
Q

Nuvärde

A

kallas för det diskonterade värdet för enstaka betalningar eller en serie av betalningar. Ibland används begreppet nuvärdessumma för att beteckna en serie av betalningar

82
Q

Referenstidpunkt

A

avser den tidpunkt som stämmer med de planeringssyften som beslutsfattaren har. vanligast är att tidpunkten stämmer med beslutstillfället, exempelvis år noll.

83
Q

Kringkostnader

A

är utgifter för installation, inkörning, programutveckling etc

84
Q

Restvärdet

A

är teoretiskt definierat som de diskonterade betalningsflödena bortom avvecklningstidpunkten

85
Q

Absoluta kalkylmått

A

ger lönsamheten i kronor utan att beakta investeringsutgiftens storlek

86
Q

Relativa kalkylmått

A

visar istället lönsamheten i förhållande till grundinvesteringen

87
Q

Intern konsistens

A

då kalkylmodellen hänger ihop logiskt

88
Q

Extern konsistens

A

då kalkylmodellen för användaren beaktar relevanta bedömningsdimensioner, är begriplig och har ett väl avgränsat tillämpningsområde

89
Q

Direkta inbetalningar

A

som likvid för sålda produkter och/eller tjänster som investeringen genererar

90
Q

Indirekta inbetalningar

A

reduktioner i utbetalningar såsom besparingar i löner eller underhåll

91
Q

Kapitalvärdet

A

visar hur mycket företagets förmögenhet ökar efter en gjord investering och vad detta är värt idag

92
Q

Annuitetsmetoden

A

omvandlar investeringens betalningskonsekvenser till lika stora årsöverskott eller årsunderskott, s.k. annuiteter

93
Q

Ekonomisk livslängd

A

Uppstår när exempelvis nuvärdet maximeras och är synonym med investeringens optimala livslängd

94
Q

Kapitalvärdeskvoten

A

visar således varje investeringsprojekt lönsamhet i form av ett kapitalvärde per investerad krona

95
Q

Internräntemetoden

A

kan sägas vara en avkastningsmetod, eftersom vi mäter värdet av bundet kapital och genomsnittlig beräknad ränteavkastning under investeringsprojektets livlängd

96
Q

Tillväxträntan

A

visar investeringens genomsnittliga förräntning med hänsyn till vilken ränta frigjort kapital kan placeras

97
Q

Återbetalningsmetoden

A

syftar till att beräkna den tid som åtgår för att de årliga överskotten ska ha “betalt tillbaka” investeringsutgiften. Kallas också för pay-back eller pay-off

98
Q

Differenskalkyl

A

avser skillnad mellan en viss serie in- och utbetalningar för två olika investeringsprojekt

99
Q

Fullständiga investeringskalkyler

A

när man genomför separata kalkyler för varje investeringsprojekt, blir kriteriet för rangordning exempelvis högsta nuvärdet eller högsta annuitet

100
Q

Reinvestering

A

innebär att företaget ersätter existerande anläggningar med nya anläggningar. även kallat återinvestering eller ersättningsinvestering

101
Q

Reala investeringar

A

är investeringar i maskiner, fastigheter och mark

102
Q

Finansiella investeringar

A

är investeringar i värdepapper, exempelvis aktier och obligationer

103
Q

Avkastningskrav

A

kan utgöras av företagets kalkylränta

104
Q

Ekonomisk livslängd

A

begreppet avser tiden fram till den avvecklningstidpunkt som ger en för investeringsobjektet optimal lönsamhet

105
Q

Teknisk livslängd

A

livslängdsbegreppet som avser den tid som en maskin kan hållas funktionsduglig ur teknisk synvinkel

106
Q

Skatteinbetalningar

A

är en indirekt betalningskonsekvens; förutsättningen är att investeringsalternativet/företaget uppvisar vinst

107
Q

Avskrivningar

A

betraktas i företagets resultaträkning som en kostnad, men i investeringskalkylen behandlas de som en skattebesparing.
ett av syftena är att fördela kostnaderna för en tillgång i proportion till hur tillgången förbrukats.

108
Q

Skatteeffekter

A

räknas vanligen på nominella belopp. när olika investeringsalternativ har samma inbetalningsströmmar kan man använda en “kostnadskalkyl” för bedömning och rangordning av investeringsprojekt

109
Q

Reala termer

A

är fasta priser. man utnyttjar här en real kalkylränta och använder reala betalningsströmmar

110
Q

Nominella termer

A

är löpande priser: man använder sig av nominell kalkylränta och nominella betalningsströmmar

111
Q

Inflation

A

brukar avse att pengars köpkraft avtar eller att den allmänna prisnivån stiger, vilket är samma sak

112
Q

Riskanalys

A

syftet med en riskanalys är huvudsakligen inte att försöka eliminera eller minimera risken för beslutsfattaren, utan att medvetandegöra

113
Q

Känslighetsanalys

A

går ut på att upprätta flera kalkyler som bygger på skilda förutsättningar, t.ex. olika prisutvecklingar eller olika ekonomiska livslängder

114
Q

Extremvärdeanalys

A

är ett specialfall av känslighetsanalysen och syftet med analysen är att studera vilket kalkylresultat man erhåller om allt går bra eller dåligt

115
Q

Analysen av kritiska värden

A

avser när investeringen övergår från att vara lönsam till att vara olönsam

116
Q

Successiv kalkyleringsmetodik

A

kan även sägas vara en form av känslighetsanalys. metoden beaktar för ett projekt icke-kvantifierbara påverkande faktorer

117
Q

Adjusted Present Value, APV

A

är en metod som tas upp som en lösning på investerings- och finansieringsproblemet

118
Q

Extern och intern redovisning

A

Extern: lagreglerad och syftar till att redovisa företagets ekonomiska ställning för dess externa intressenter.
Intern: frivillig och syftar till att underlätta ekonomistyrningen i företaget.

119
Q

Bokföring

A

den process som innebär att företaget registrerar alla affärstransaktioner och ger underlag till årsbokslut

120
Q

Bokföringslagen, BFL

A

reglerar hur bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer ska sköta sin bokföring

121
Q

Inkomstskattelagen, IL

A

reglerar bland annat när en verksamhet räknas som näringsverksamhet

122
Q

Årsredovisning

A

ska innehålla framförallt förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar, samt för större företag även en kassaflödesanalys

123
Q

Resultaträkning

A

företagets finansiella utfall sammanställs här över bokslutsperioden. resultaträkningen visar verksamhetens intäkter och kostnader, samt ger som saldo periodens resultat

124
Q

Kostnadsslagsindelad resultaträkning

A

kostnaderna delas här upp på olika kostnadsslag såsom råvaror och förnödenheter, personalkostnader, externa kostnader och avskrivningar

125
Q

Funktionsindelad resultaträkning

A

kostnaderna delas här in i funktioner såsom tillverkning, försäljning och administration

126
Q

Balansräkning

A

en redovisning av ett företags finansiella position som visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital som företaget har, och till vilket belopp dessa har värderats. tillgångarna delas in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

127
Q

Anläggningstillgångar

A

tillgångar som delvis är avsedd att användas för stadigvarande bruk. tre olika kategorier:
immateriella anläggningstillgångar
materiella anläggningstillgångar
finansiella anläggningstillgångar

128
Q

Omsättningstillgångar

A

tillgångar avsedda att omsättas i verksamheten. gränsen för när en tillgång klassas som omsättningstillgång brukar vara om den är avsedd att innehas kortare tid än tre år.

129
Q

Eget kapital

A

ägarens satsade kapital i företaget

130
Q

Obeskattade reserver

A

utgörs av vinster som ännu inte tagits upp till beskattning; redovisas mellan eget kapital och skulder i balansräkning

131
Q

Långfristiga skulder

A

skulder som förfaller till betalning senare än om ett år

132
Q

Kortfristiga skulder

A

skulder med kortare löptid än ett år

133
Q

Lägsta värdets princip, LVP

A

en omsättningstillgång ska enligt LVP värderas till det lästa av anskaffningsvärden och verkligt värde

134
Q

Först in - först ut, FIFU

A

vid värdering av varulagret antar man att de äldsta varorna sålts först

135
Q

Avskrivning enligt plan

A

avskrivningar som sker under tillgångens ekonomiska livslängd, med årliga belopp som motsvarar tillgångens ungefärliga värdeminskning

136
Q

Avskrivning över plan

A

skattemässiga avskrivningar som är mindre eller större än den faktiska värdeminskningen. en möjlighet för företag att skatteplanera genom att jämna ut resultaten över åren

137
Q

Räntabilitet på eget kapital, R_e

A

resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. alltså vilken avkastning ägarna får på sitt egna insatta kapital

138
Q

Räntabilitet på totalt kapital, R_t

A

rörelseresultat + finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital. alltså avkastningen företagets tillgångar genererat oavsett hur de finansierats

139
Q

Räntabilitet på sysselsatt kapital, R_syss

A

resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. alltså företagets lönsamhet i förhållande till räntebärande kapital

140
Q

Hävstångsformeln

A

R_e=R_t+(R_t-R_s)*(S/E), alltså hur ägarnas avkastning beror på rörelsens avkastning, räntenivåer och skuldsättningsgraden.

141
Q

Genomsnittlig skuldränta, R_s

A

visar räntekostnader i procent av totala skulder

142
Q

Skuldsättningsgrad, S/E

A

visar hur stora företagets skulder är i förhållande till eget kapital

143
Q

DuPontmodellen

A

vinstmarginal * kapitaletsomsättning = räntabilitet på totalt kapital.
alltså hur företagets avkastning på totalt kapital har uppstått genom att bryta ner den i bakomliggande resultat- och balansräkningsposter

144
Q

Vinstmarginal

A

(Rörelseresultat + Finansiella intäkter) / Omsättning

företagets vinst i förhållande till omsättning

145
Q

Kapitalets omsättningshastighet

A

Omsättning/Balansomslutning

visar företagets vinst i förhållande till omsättning

146
Q

Isoräntabilitetsdiagram

A

visar sambandet mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet

147
Q

Kassalikviditet

A

omsättningstillgångar exklusive varulager, i procent av kortfristiga skulder. alltså andelen likvida omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder, och är med de ett mått på företagets kortsiktiga betalningsförmåga

148
Q

Balanslikviditet

A

omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder. kompletterande mått till kassalikviditet

149
Q

Soliditet

A

justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. alltså hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital

150
Q

Räntetäckningsgrad

A

summan av rörelseresultat efter avskrivningar och finansiella intäkter, dividerat med finansiella kostnader, (enhet:ggr). alltså företagets förmåga att täcka sina räntekostnader

Industriell Ekonomi (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions