Viktiga begrepp Flashcards
Utgift
värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med affärshändelse
Inkomst
värdet av en såld resurs, uppstår i samband med en affärshändelse
Utbetalning
kassaflöde ut ur företaget
Inbetalning
kassaflöde in i företaget
Kostnad
värdet av en förbrukad resurs
Intäkt
värdet av en prestation
Lönsamhet
Relation mellan resultatet i en period och det kapital dom utnyttjas under perioden
Resultat
differensen mellan intäkter och kostnader i en viss period
Alternativ kostnad
det värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurserna
Rörlig kostnad
en kostnad som ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras
Fast kostnad
En kostnad som inte ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras
Kritisk volym
den volym där total intäkt och total kostnad är lika stora
Kalkylobjekt
En vara eller tjänst som man vill beräkna den “faktiska” kostnaden för, kallas även kostnadsbärare
Direkt kostnad
en kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt
Indirekt kostnad
en kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad
Särkostnad
en kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut
Särintäkt
en intäkt som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut
Samkostnad
en kostnad som inte påverkas av ett visst beslut
Täckningsbidrag, TB
Differensen mellan särintäkt och särkostnad
Bidragskalkylering
Kalkylering baserad på täckningsbidrag
Operationell kostnad
särkostnad plus alternativ kostnad
Proportionellt rörliga kostnader
rörliga kostnader som förändras linjärt med produktions- eller försäljningsvolymen
Progressivt rörliga kostnader
rörliga kostnader som ökar snabbare än volymen
Degressivt rörliga kostnader
rörliga kostnader som ökar långsammare än volymen
Helt fasta kostnader
kostnad som är fast för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll
Driftbetingade fasta kostnader
kostnader som är fast för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum
Halvfasta kostnader
kostnader som är helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall, men helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall
Säkerhetsmarginal
den andel av verklig volym som ligger över den kritiska volymen
Periodkalkylering
att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt i en viss period och relatera dessa till periodens volym, vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck
Självkostnad
den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss vara eller tjänst
Divisionskalkyl
Beräkning av självkostnad genom att de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen för perioden
Normalkalkyl
att kalkylmässigt relatera periodens fasta kostnader rill den normala volymen, och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, för att erhålla ett mer stabilt värde på självkostnaden mellan perioderna
Utnyttjandegrad
relation mellan verklig volym och normal volym
Minimikalkyl
kalkylering av rörlig kostnad per styck genom att de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen
Död zon
den delen av ett nytt volymintervall där de ökade totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade totala kostnaderna. särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekommer
Kausalitet
när ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som det orsakar
Påläggskalkylering
metod för kalkylering av självkostnad där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektetens direkta kostnader
Fördelningsnyckel
en direkt kostnad som används för att fördela omkostnader
Direkta materialkostnader, DM
kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet
Direkta lönekostnader, DL
lönekostnader som kan hänföras till direkt till de enskilda kalkylobjektet
Speciella direkta tillverkningskostnader, SDT
andra tillverkningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet
Direkta försäljningskostnader
försäljningskostnader som kan hänföras direkt till de enskilda kalkylobjektet
Materialomkostnader, MO
kostnader relaterade till material som är gemensamma för fler kalkylobjekt, fördelas via pålägg på DM
Tillverkningsomkostnader, TO
kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för fler kalkylobjekt, fördelas via pålägg på DL
Tillverkningskostnad
Summan av DM, MO, DL, TO och SDT
Administrationsomkostnad, AO
kostnader för administration och ledning som är gemensamma för för flera kalkylobjekt, fördelas via pålägg på tillverkningskostnad
Försäljningsomkostnader, FO
kostnader för försäljning som är gemensam för flera kalkylobjekt, fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden
Affärsomkostnader, AffO
summan av AO och FO
Vinstpålägg
pålägg på självkostnad som grund för prissättning
Vinstmarginal
andelen av försäljningspriset som är vinstpålägg
ABC-Kalkylering
metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukning i företagets olika aktiviteter och kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna
Kostnadsdrivare
den grundläggande orsaken till att kostnaden i en aktivitet kan öka eller minska, och som beskriver aktivitetens omfattning på ett sätt som går att kvantifiera
Aktivitetssats
kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare
Sunk cost
en kostnad som har inträffat och inte kan återvinnas
är alla utgifter som företaget haft före investeringskalkylens år 0 och ska ej tas med i lönsamhetskalkylen
Operationellt resultat
särintäkt minus operationell kostnad
Fullständig kostnadsfördelning
kalkylmodell som syftar till att fördela samtliga kostnader till de enskilda kalkylobjekten
Totala täckningsbidrag, TTB
täckningsbidrag för en korg med en given volym av en enskild produkt, eller för en korg med olika produkter i givna volymer
Täckningsgrad, TG
täckningsbidrag i förhållande till särintäkt
Stegkalkyl
Kalkylmodell som syfta till att åstadkomma en detaljerad analys av företagets TB på de olika hierarkiernas nivåer i företaget
Restkalkyl
kalkylmodell som tar hänsyn till TB från en biprodukt som erhålls som rest vid produktion av en annan produkt
Trång sektion
när kapaciteten i ett system begränsas av en av de resurser som ingår i systemet. vanliga synonymer är flaskhals, restriktion och begränsad resurs
Linjär programmering, LP
Matematisk metodik för hantering av optimeringsproblem vid flera trånga sektioner
Beslutsvariabler
variabler som används för att skapa en matematisk modell av ett beslutsproblem
Målfunktion
ett uttryck som representerar det som ska optimeras i ett beslutsproblem
Restriktioner
de bivillkor under vilka målfunktionens värde ska optimeras
Känslighetsanalys
att variera en eller flera förutsättningar och studera effekten på resultaten
Slack
när en restriktion inte är bindande, d.v.s. när det i optimal lösning finns ett överskott i den aktuella begränsingen
Bindande restriktion
när en restriktion saknar slack
Skuggpris
det marginella värdet av en begränsad resurs
Begränsningsintervall
det intervall inom vilket det aktuella skuggpriset gäller
Intervall för målfunktionskoefficient
det intervall inom vilket det aktuella skuggpriset gäller
Binär heltalsvariabel
en variabel som endast kan ha värden 1 och 0
Blandad heltalsprogrammering
linjär programmering som inkluderar både binära heltalsvariabler och vanliga kontinuerliga variabler
Grundinvestering
är den utgift i kronor av engångsnatur, vilken själva investeringen ger upphov till i initialskedet
Kapitalkostnad
består vanligen av avskrivning och ränta
Kalkylränta
kan sägas utgöras av följande tre komponenter:
kompensation för väntan
kompensation för förlorad köpkraft
kompensation för risk
Alternativ kostnad
bästa alternativa placering, vilket belastar den egna investeringen som en alternativkostnad, vanligen i form av en kalkylränta
Rörelsekapitalbehov
speglar det bundna kapitalet i PIA, produkter i arbete, lager och annat som investeringen binder upp
Diskontering
Pengarna transporteras från framtiden till nuet
Kapitalisering
pengarna transporteras framåt i tiden och ett slutvärde erhålls
Nuvärde
kallas för det diskonterade värdet för enstaka betalningar eller en serie av betalningar. Ibland används begreppet nuvärdessumma för att beteckna en serie av betalningar
Referenstidpunkt
avser den tidpunkt som stämmer med de planeringssyften som beslutsfattaren har. vanligast är att tidpunkten stämmer med beslutstillfället, exempelvis år noll.
Kringkostnader
är utgifter för installation, inkörning, programutveckling etc
Restvärdet
är teoretiskt definierat som de diskonterade betalningsflödena bortom avvecklningstidpunkten
Absoluta kalkylmått
ger lönsamheten i kronor utan att beakta investeringsutgiftens storlek
Relativa kalkylmått
visar istället lönsamheten i förhållande till grundinvesteringen
Intern konsistens
då kalkylmodellen hänger ihop logiskt
Extern konsistens
då kalkylmodellen för användaren beaktar relevanta bedömningsdimensioner, är begriplig och har ett väl avgränsat tillämpningsområde
Direkta inbetalningar
som likvid för sålda produkter och/eller tjänster som investeringen genererar
Indirekta inbetalningar
reduktioner i utbetalningar såsom besparingar i löner eller underhåll
Kapitalvärdet
visar hur mycket företagets förmögenhet ökar efter en gjord investering och vad detta är värt idag
Annuitetsmetoden
omvandlar investeringens betalningskonsekvenser till lika stora årsöverskott eller årsunderskott, s.k. annuiteter
Ekonomisk livslängd
Uppstår när exempelvis nuvärdet maximeras och är synonym med investeringens optimala livslängd
Kapitalvärdeskvoten
visar således varje investeringsprojekt lönsamhet i form av ett kapitalvärde per investerad krona
Internräntemetoden
kan sägas vara en avkastningsmetod, eftersom vi mäter värdet av bundet kapital och genomsnittlig beräknad ränteavkastning under investeringsprojektets livlängd
Tillväxträntan
visar investeringens genomsnittliga förräntning med hänsyn till vilken ränta frigjort kapital kan placeras
Återbetalningsmetoden
syftar till att beräkna den tid som åtgår för att de årliga överskotten ska ha “betalt tillbaka” investeringsutgiften. Kallas också för pay-back eller pay-off
Differenskalkyl
avser skillnad mellan en viss serie in- och utbetalningar för två olika investeringsprojekt
Fullständiga investeringskalkyler
när man genomför separata kalkyler för varje investeringsprojekt, blir kriteriet för rangordning exempelvis högsta nuvärdet eller högsta annuitet
Reinvestering
innebär att företaget ersätter existerande anläggningar med nya anläggningar. även kallat återinvestering eller ersättningsinvestering
Reala investeringar
är investeringar i maskiner, fastigheter och mark
Finansiella investeringar
är investeringar i värdepapper, exempelvis aktier och obligationer
Avkastningskrav
kan utgöras av företagets kalkylränta
Ekonomisk livslängd
begreppet avser tiden fram till den avvecklningstidpunkt som ger en för investeringsobjektet optimal lönsamhet
Teknisk livslängd
livslängdsbegreppet som avser den tid som en maskin kan hållas funktionsduglig ur teknisk synvinkel
Skatteinbetalningar
är en indirekt betalningskonsekvens; förutsättningen är att investeringsalternativet/företaget uppvisar vinst
Avskrivningar
betraktas i företagets resultaträkning som en kostnad, men i investeringskalkylen behandlas de som en skattebesparing.
ett av syftena är att fördela kostnaderna för en tillgång i proportion till hur tillgången förbrukats.
Skatteeffekter
räknas vanligen på nominella belopp. när olika investeringsalternativ har samma inbetalningsströmmar kan man använda en “kostnadskalkyl” för bedömning och rangordning av investeringsprojekt
Reala termer
är fasta priser. man utnyttjar här en real kalkylränta och använder reala betalningsströmmar
Nominella termer
är löpande priser: man använder sig av nominell kalkylränta och nominella betalningsströmmar
Inflation
brukar avse att pengars köpkraft avtar eller att den allmänna prisnivån stiger, vilket är samma sak
Riskanalys
syftet med en riskanalys är huvudsakligen inte att försöka eliminera eller minimera risken för beslutsfattaren, utan att medvetandegöra
Känslighetsanalys
går ut på att upprätta flera kalkyler som bygger på skilda förutsättningar, t.ex. olika prisutvecklingar eller olika ekonomiska livslängder
Extremvärdeanalys
är ett specialfall av känslighetsanalysen och syftet med analysen är att studera vilket kalkylresultat man erhåller om allt går bra eller dåligt
Analysen av kritiska värden
avser när investeringen övergår från att vara lönsam till att vara olönsam
Successiv kalkyleringsmetodik
kan även sägas vara en form av känslighetsanalys. metoden beaktar för ett projekt icke-kvantifierbara påverkande faktorer
Adjusted Present Value, APV
är en metod som tas upp som en lösning på investerings- och finansieringsproblemet
Extern och intern redovisning
Extern: lagreglerad och syftar till att redovisa företagets ekonomiska ställning för dess externa intressenter.
Intern: frivillig och syftar till att underlätta ekonomistyrningen i företaget.
Bokföring
den process som innebär att företaget registrerar alla affärstransaktioner och ger underlag till årsbokslut
Bokföringslagen, BFL
reglerar hur bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer ska sköta sin bokföring
Inkomstskattelagen, IL
reglerar bland annat när en verksamhet räknas som näringsverksamhet
Årsredovisning
ska innehålla framförallt förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar, samt för större företag även en kassaflödesanalys
Resultaträkning
företagets finansiella utfall sammanställs här över bokslutsperioden. resultaträkningen visar verksamhetens intäkter och kostnader, samt ger som saldo periodens resultat
Kostnadsslagsindelad resultaträkning
kostnaderna delas här upp på olika kostnadsslag såsom råvaror och förnödenheter, personalkostnader, externa kostnader och avskrivningar
Funktionsindelad resultaträkning
kostnaderna delas här in i funktioner såsom tillverkning, försäljning och administration
Balansräkning
en redovisning av ett företags finansiella position som visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital som företaget har, och till vilket belopp dessa har värderats. tillgångarna delas in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
tillgångar som delvis är avsedd att användas för stadigvarande bruk. tre olika kategorier:
immateriella anläggningstillgångar
materiella anläggningstillgångar
finansiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
tillgångar avsedda att omsättas i verksamheten. gränsen för när en tillgång klassas som omsättningstillgång brukar vara om den är avsedd att innehas kortare tid än tre år.
Eget kapital
ägarens satsade kapital i företaget
Obeskattade reserver
utgörs av vinster som ännu inte tagits upp till beskattning; redovisas mellan eget kapital och skulder i balansräkning
Långfristiga skulder
skulder som förfaller till betalning senare än om ett år
Kortfristiga skulder
skulder med kortare löptid än ett år
Lägsta värdets princip, LVP
en omsättningstillgång ska enligt LVP värderas till det lästa av anskaffningsvärden och verkligt värde
Först in - först ut, FIFU
vid värdering av varulagret antar man att de äldsta varorna sålts först
Avskrivning enligt plan
avskrivningar som sker under tillgångens ekonomiska livslängd, med årliga belopp som motsvarar tillgångens ungefärliga värdeminskning
Avskrivning över plan
skattemässiga avskrivningar som är mindre eller större än den faktiska värdeminskningen. en möjlighet för företag att skatteplanera genom att jämna ut resultaten över åren
Räntabilitet på eget kapital, R_e
resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. alltså vilken avkastning ägarna får på sitt egna insatta kapital
Räntabilitet på totalt kapital, R_t
rörelseresultat + finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital. alltså avkastningen företagets tillgångar genererat oavsett hur de finansierats
Räntabilitet på sysselsatt kapital, R_syss
resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. alltså företagets lönsamhet i förhållande till räntebärande kapital
Hävstångsformeln
R_e=R_t+(R_t-R_s)*(S/E), alltså hur ägarnas avkastning beror på rörelsens avkastning, räntenivåer och skuldsättningsgraden.
Genomsnittlig skuldränta, R_s
visar räntekostnader i procent av totala skulder
Skuldsättningsgrad, S/E
visar hur stora företagets skulder är i förhållande till eget kapital
DuPontmodellen
vinstmarginal * kapitaletsomsättning = räntabilitet på totalt kapital.
alltså hur företagets avkastning på totalt kapital har uppstått genom att bryta ner den i bakomliggande resultat- och balansräkningsposter
Vinstmarginal
(Rörelseresultat + Finansiella intäkter) / Omsättning
företagets vinst i förhållande till omsättning
Kapitalets omsättningshastighet
Omsättning/Balansomslutning
visar företagets vinst i förhållande till omsättning
Isoräntabilitetsdiagram
visar sambandet mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet
Kassalikviditet
omsättningstillgångar exklusive varulager, i procent av kortfristiga skulder. alltså andelen likvida omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder, och är med de ett mått på företagets kortsiktiga betalningsförmåga
Balanslikviditet
omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder. kompletterande mått till kassalikviditet
Soliditet
justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. alltså hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital
Räntetäckningsgrad
summan av rörelseresultat efter avskrivningar och finansiella intäkter, dividerat med finansiella kostnader, (enhet:ggr). alltså företagets förmåga att täcka sina räntekostnader
