VF Flashcards
Hur kan typer av studier rangordnas efter pålitlighet?
Bäst till sämst: Systematiska översikter Randomiserade kontrollstudier Kohortstudier Fall-kontrollstudier Ekologiska studier, fallserier, expertutlåtanden osv
Grundvetenskaplig studie?
Första nivån av hur behandlingar tas fram och används kliniskt. En studie med odlade celler, djurmodeller och molekylärbiolobi har en central viktig roll för att öka förståelsen kring hur sjukdomar fungerar
klinisk studie?
Andra nivån för hur behandlingar tas fram och används kliniskt. Finns många typer. Kan indelas i experimentell och observationell. En undersökning på friska/sjuka individer för att studera effekten av ett läkemedel eller en behandlingsmetod
Tvärsnittsstudie? (cross-scetion)
Vetenskaplig undersökning av ett antal personer som utförts vid ett och samma tillfälle. Ger en bild av en population under en viss tidpunkt, t ex prevalens av en specifik sjukdom
Longitudinell studie?
Variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod, alltså med många mätningar
Registerstudie?
Man hämtar information ur ett register eller flera register (extra stor informationsinhämtning vid flera register) för att dra slutsatser med den informationen, om en individ eller en population.
RCT?
Deltagarna i studien delas slumpmässigt in i två grupper, en som får intervention/behandling och en kontrollgrupp. Viktigt med kontrollgrupp för att kunna påvisa effekt i den givna interventionen. Bättre om den är dubbelblind, dvs försöksledare och försöksgrupp vet inte vem som är kontrollgrupp eller får interventionen. Placebokontrollerad läkemedelsprövning med overksamma/verksamma tabletter är vanligt exempel
Retrospektiv studie
Tittar bakåt och analyserar svaret på en undersökning/behandling, eller om en viss exponering kan vara källan till sjukdomsuppkomst
Kohortstudie
En studie på en grupp individer med någon gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod t ex födelsekohort eller som under en viss tid vistats på samma plats och haft samma exponeringar. Försök att fastställa särskiljande kännetecken i undergrupper är ofta målsättningen
Fall-kontrollstudie (case-control)
Utgår från patientfall med sjukdom och friska referenser. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna. Kan ses som en utvidgning av tvärsnittsstudie, vanligtvis retrospektiv.
Översiktsartikel
Tredje nivån av det vetenskapliga förhållningssättet. Sammanställningen av flera kliniska studier för att komma fram till en slutsats.
Hur värdera information?
Relevans, aktualitet, studiepopulation, studietyp, storlek, kvalitet, central inom området, vilken tidskrift
Internationella konsensusdokument
Fjärde nivån av VF. En sorts överenskommelse baserat på översiktsartiklar, hur man på bästa sätt, utifrån evidensen, ska utföra den kliniska vården för
Vårdprogram
Vårdprogram är, i Sverige, regionala eller nationella skriftliga överenskommelser för hur vårdgivare ska hantera utredning, diagnosticering, behandling, remittering och uppföljning en viss sjukdom hos patienter.
Evidensgradering?
Läkemedelsverket har vissa grader som bör uppfyllas i förhållande till hur beprövat ett läkemedel är att använda
GRADE?
Ett internationellt eveidensgraderingssystem
Kvantitativ variabel?
Siffror för en viss enhet, en kvot eller ett intervall. Blodtryck, tumörstorlek, ålder osv Hur många procent?
Kvalitativ variabel
Nästan alltid ickenumerisk, nominal (ej rangordning, ex nationalitet) eller ordinal (ex ett enkätsvar ofta, sällan aldrig). Blodgrupp, sjuk/frisk, man/kvinna Normalfördelat?
Normalfördelning
Om ej normalfördelad: Median, IQR Om normalfördelad: Medelvärde, SD
Median och IQR?
Om värdena som förekommer i resultatet är väldigt skevt fördelade, kan man bestämma kvartilavstånd genom att dela upp alla observationer i fyra gruppen. Dela på mitten, och sen på mitten igen så får man först median och sedan Q1 och Q3. IQR är distansen mellan Q1 och Q3 för att få ett jämnare värde.
percentilen?
Q2 är alltid 50:e percentilen
Standartavvikelse?
Hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet. Stor spridning = stor SD
Hypotesprövning?
Exempel: I en studie får hälften av deltagarna behandling A och de andra B. Nollhypotes (H0) blir df: Det finns ingen skillnad mellan de två grupperna Alternativhypotes (H1) blir: Det finns en skillnad mellan de båda grupperna I MEDELTAL. Vi vill falsifiera nollhypotesen, DET ÄR målsättningen för studien.
Hypotestestning fortsättning
Kan vi förkasta nollhypotesen? Om testet visar att man kan förkasta nollhypotesen, falsifiera den, så bekräftar datan INTE nollhypotesen. Det fanns alltså skillnad mellan A och B! Risken att bli sjuk minskade för grupp A, INNANFÖR studieperioden
Statistiska slutsatser? 3 st
Viktigt att man tar fram ett effektmått, att man beräknar precisionen hos effektmåttet och att man utvärderar hur sannolikt det är att resultatet återspeglad en faktisk effekt eller är orsakad av slumpen, om nollhypotesen kan förkastas (p-värde)
Confounding factors?
En variabel som kan påverka testet negativt som man inte aktivt mäter. En confounding factor om man mäter att folk går ner i vikt genom fysisk aktivitet är då hur mycket man äter. Kan förstöra signifikansen i studien. Det var en negativ confounding
Kriterier för kausala (orsak-verkan) samband, 6 st
- Mer troligt att starka associationer är kausala än svaga associationer. Df mindre troligt att de kan förklaras av oidentifierade fel. 2. Samstämmighet med tidigare resultat - olika populationer, situationer och studiemetodik 3. Temporalitet, orsaken kommer tidsmässigt före utfallet 4. Dos-respons. Mer dos = mer effekt 5. Biologisk trovärdighet. Begripligt rent biologiskt. 6. Analogi - liknande exponeringar har tidigare orsakat liknande utfall
P-värde?
Sannolikheten för att ett resultat är slumpmässigt. Lågt tal = låg procent = låg risk för slump. Tillräcklig signifikans uppnås oftast kring <5%. Ett mått på hur väl nollhypotesen stämmer för ett givet test och data. Utgår från ett kritiskt värde
p-värdet talar om hur sannolikt det är att observera en skillnad som är minst så stor som den som observerats, förutsatt att nollhypotesen är sann!
”Hur stor är sannolikheten att skillnaden vi ser har uppkommit av en slump?”
p-värdet berättar hur stor sannolikhet det är att observera minst en så pass stor skillnad som har observerats, förutsatt att H0 är sann
Ett icke-signifikant värde på p betyder inte att H0 är sant
file:///C:/Users/pc/Downloads/191120%20parametriska%20och%20icke%20parametriska%20tester.pdf
Alpha-värde?
Prespecificerat värde man utgår från, signifikansnivå. Sannolikheten för utfall i det kritiska området trots att nollhypotesen är sann. Den kan också kallas felrisk.
Om p-värdet är mindre än signifikansnivån så förkastas nollhypotesen
Alphavärdet sätter standarden för hur extrem datan måste vara innan vi kan förkasta nollhypotesen. P-värdet indikerar hur extrem datan är.
Det är alltså fördelaktigt att från studiens början veta hur stor skillnad vi vill kunna upptäcka och planera studien utifrån det.
Typ 1 och typ 2-fel?
Om nollhypotesen förkastas fastän den är sann begår man ett TYP I-fel.
Risken är av storleken alfa när man drar sin slutsats.
Om nollhypotesen accepteras fastän den är falsk begår man ett TYP II-fel.
Risken är av storleken beta vid slutsatsen.
Man kan inte veta i förväg utan facit i hand
http://www.lth.se/fileadmin/matematik_lth_hbg/kurshemsida_matstat_filer/hyptest.pdf
Hur tas ett nytt läkemedel fram? Faser?
Från vetenskaplig teori till ett faktiskt läkemedel. Steg 1. Tusentals substanser testas rent teoretiskt i en dator. De fåtal substanser som klarar sig vidare tas till fas 1 där myndigheterna måste bevilja fortsatt forskning. De flesta substanser som inte klarar sig hit faller bort pga bristande effekt, biverkningar eller att den är giftig. 2-5 år. Steg 2. Fas 1. Ett fåtal friska frivilliga individer testas med den nya substansen i mycket låg dos Steg 3. Fas 2. Fastställandet av lämplig dos av substansen och undersöka om det föreligger någon effekt på den aktuella sjukdomen. Fortsatt mycket begränsat antal försökspersoner Steg 4. Fas 3: Större testgrupp, oftast RCT. Biverkningar noteras och optimal dosering fastställs Steg 5. Myndighetsgodkännande sker när resultaten är goda och biverkningarna inte är oacceptabla. Efter ett eller ett par års granskning kan det godkännas och därefter tillverkas och användas Steg 6. Fas 4: Eventuella fortsatta studier för ökad kunskap kring hur läkemedlet fungerar i den kliniska vardagen. Ännu större studier och möjlighet för ökade användningsområden kan upptäckas Vanligt att projekt läggs ner i de kliniska prövningarna pga bristande effekt eller biverkningar. Fas 1-3 är kliniska prövningar, steg 1 prekliniska studier
