Vetenskaplig teori och metod för grundskolelärare

Question 1

Sanning

Answer 1

Något som överensstämmer med verkligheten. Det kan vara absolut (som att jorden kretsar kring solen) eller beroende på perspektiv och tolkning.

Question 2

Epistemologi

Answer 2

Läran om kunskap. Den undersöker hur vi vet det vi vet, vad som räknas som kunskap och vilka metoder vi kan använda för att nå den.

Question 3

Ontologi

Answer 3

Läran om vad som existerar. Den handlar om vad verkligheten består av och hur olika fenomen hänger ihop.

Question 4

Teori

Answer 4

Ett system av idéer eller principer som förklarar ett fenomen. En teori bygger ofta på forskning och observationer, t.ex. gravitationsteorin.

Question 5

Kunskap

Answer 5

Välgrundad och sann information som vi kan förstå och använda. En klassisk definition är “sann, berättigad tro”.

Kunskap inom vetenskap utvecklas genom den vetenskapliga metoden, där hypoteser testas och teorier uppdateras i takt med ny evidens.

Question 6

Induktion/Induktiv

Answer 6

En metod där man drar en generell slutsats utifrån en mängd specifika observationer. Exempel: “Solen har gått upp varje dag hittills, alltså kommer den förmodligen gå upp imorgon också.”

Question 7

Deduktion/Deduktiv

Answer 7

En metod där man drar en specifik slutsats utifrån generella principer. Exempel: Alla människor är dödliga. Jag är en människa. Alltså är jag dödlig.

Deduktion är en metod för att dra logiska slutsatser från generella premisser.

Question 8

Abduktion

Answer 8

En metod där man utifrån begränsad information gör en kvalificerad gissning om den bästa förklaringen. Exempel: Om gatan är blöt kan vi anta att det har regnat, även om vi inte sett regnet.

Question 9

Empiri

Answer 9

Kunskap som bygger på erfarenhet och observationer, ofta genom experiment och undersökningar.

Bygger på sinnesintryck och data - kunskap inhämtas genom att studera verkligheten.

Question 10

Kausal förklaring

Answer 10

En kausal förklaring beskriver orsakssamband mellan olika fenomen - det vill säga hur och varför något händer.

Att förklara något genom att visa dess orsak och verkan. Exempel: “Rökning orsakar lungcancer.”

Question 11

Förståelse

Answer 11

Att tolka och ge mening åt något, ofta i en bredare eller subjektiv kontext. Inom humanvetenskap handlar det om att förstå människors handlingar och motiv.

Question 12

Objektivitet

Answer 12

Att se saker utan att påverkas av personliga åsikter eller känslor. Att försöka beskriva världen som den är, snarare än hur man själv uppfattar den.

Question 13

Subjektivitet

Answer 13

När något påverkas av en individs egna upplevelser, känslor och perspektiv. Det är motsatsen till objektivitet och handlar om personliga tolkningar av verkligheten.

Question 14

Behaviorism

Answer 14

Handlar om att människor lär sig genom yttre påverkan, t.ex. belöning och bestraffning. Lärande ses som skapandet av associationerna. Om du får beröm för något du gör, är chansen stor att du gör det igen. Enligt behaviourismen är lärande en process där beteenden formas av omgivningen.

Question 15

Kognitivism

Answer 15

Ett rationalistiskt perspektiv. En viktig teori är arbetsminnet. Fokuserar på hur människor tänker, minns och löser problem. Här ses hjärnan som en dator som bearbetar information. Lärande handlar om att förstå och organisera kunskap snarare än att bara reagera på yttre stimuli. Jean Piaget är en viktig teoretiker inom kognitivismen.

Question 16

Sociokulturell teori

Answer 16

Menar att vi lär oss genom samspel med andra. Kunskap skapas i en social kontext, där vi lär oss genom kommunikation, samarbete och kultur. Språk och verktyg är viktiga för lärande. Vygotskij är den mest kända teoretikern inom denna teori.

Question 17

Positivism

Answer 17

En vetenskaplig syn som menar att all kunskap ska bygga på observationer, fakta och mätbara data. Man vill hitta lagar och mönster, ungefär som i naturvetenskap. Auguste Comte var en av de första positivisterna.

Question 18

Pragmatism

Answer 18

Här är det viktigaste om en teori eller kunskap fungerar i praktiken. Sanning är inte absolut, utan det som ger användbara resultat anses vara sant. Filosofen John Dewey är en känd pragmatist.

Question 19

Hermeneutik

Answer 19

Handlar om att tolka och förstå mänskliga beteenden, texter och kultur. Till skillnad från positivismen, som fokuserar på fakta, försöker hermeneutiken förstå bakomliggande mening och sammanhang.

Question 20

Konstruktivism

Answer 20

En teori om att kunskap inte upptäcks, utan skapas av individen genom erfarenheter och samspel med omgivningen. Lärande ses som en aktiv process där vi bygger vår egen förståelse. Jean Piaget är en viktig teoretiker här.

Question 21

Fenomenologi

Answer 21

Studerar hur vi upplever världen subjektivt. Istället för att fokusera på objektiva fakta, vill fenomenologin förstå hur människor upplever och tolkar sin verklighet. Edmund Husserl är en av de mest kända fenomenologerna.

Question 22

Population

Answer 22

Den grupp av människor, djur eller saker vi vill studera, t.ex. “alla gymnasieelever i Sverige”.

Question 23

Urval

Answer 23

En mindre grupp som vi väljer ut från populationen för att undersöka, t.ex. “100 slumpmässigt utvalda gymnasieelever i Sverige”.

Question 24

Hypotes

Answer 24

Ett påstående eller en förutsägelse som vi testar, t.ex. “Träning förbättrar minnet”.

Question 25

Nollhypotes

Answer 25

Ett påstående som säger att det inte finns någon skillnad eller samband, t.ex. "Träning har ingen effekt på minnet". Om vi kan motbevisa nollhypotesen kan vi acceptera vår hypotes.

Question 26

Falsifiera

Answer 26

Att visa att något är fel. Inom forskning försöker vi falsifiera nollhypotesen för att se om vår hypotes håller.

Question 27

Verifiera

Answer 27

Att bekräfta att något stämmer. Men inom vetenskap är det svårt att helt bevisa något, därför försöker vi snarare stärka hypoteser än att verifiera dem helt.

Question 28

Validitet

Answer 28

Hur väl en studie mäter det den avser att mäta. Om vi vill mäta intelligens men istället mäter längd, har vi låg validitet.

Question 29

Reliabilitet

Answer 29

Hur pålitlig en mätning är. Om vi gör samma test flera gånger och får samma resultat, har vi hög reliabilitet.

Question 30

Deskriptiv statistik

Answer 30

Sammanfattar och beskriver data, t.ex. medelvärde, median och standardavvikelse.

Question 31

Inferentiell statistik

Answer 31

Använder data från ett urval för att dra slutsatser om en hel population, ofta med hjälp av statistiska tester.

Question 32

Variabel

Answer 32

Något vi mäter och som kan variera, t.ex. ålder, längd eller betyg.

Question 33

Skaltyper

Answer 33

Olika typer av data.

Question 34

Nominalskala

Answer 34

Kategorier utan inbördes ordning (t.ex. hårfärg).

Question 35

Ordinalskala

Answer 35

Kategorier med rangordning men utan exakta avstånd (t.ex. betyg A-F).

Question 36

Intervallskala

Answer 36

Numerisk skala med jämna avstånd men ingen absolut nollpunkt (t.ex. temperatur i Celsius).

Question 37

Kvotskala

Answer 37

Som intervallskala men med en absolut nollpunkt (t.ex. längd i cm, där 0 betyder ingen längd alls).

Question 38

Typvärde

Answer 38

Det vanligaste värdet i en datamängd.

Question 39

Histogram

Answer 39

Ett stapeldiagram som visar hur data är fördelad över olika intervall.

Question 40

Median

Answer 40

Det mittersta värdet när data ordnas i storleksordning. Om det är jämnt antal värden tar man medelvärdet av de två mittersta.

Question 41

Kvartil

Answer 41

Delar upp en datamängd i fyra lika stora delar. Den andra kvartilen är medianen.

Question 42

Lådagram

Answer 42

En grafisk metod för att visa fördelningen av data med hjälp av median, kvartiler och extrema värden.

Question 43

Medelvärde

Answer 43

Summan av alla värden delat med antalet värden.

Question 44

Standardavvikelse

Answer 44

Ett mått på hur mycket värdena i en datamängd sprider sig från medelvärdet.

Question 45

Chi-2 koefficient

Answer 45

Ett test som används för att se om det finns ett samband mellan kategoriska variabler, t.ex. om kön påverkar vilken musikgenre man föredrar.

Question 46

Signifikans

Answer 46

Anger hur säker en slutsats är. Om ett resultat är statistiskt signifikant betyder det att det troligen inte beror på slumpen.

Question 47

Korrelation

Answer 47

Ett mått på hur två variabler hänger ihop. Positiv korrelation betyder att när en variabel ökar, ökar också den andra (t.ex. längre studietid → högre betyg). Negativ korrelation betyder att när en variabel ökar, minskar den andra (t.ex. mer stress → sämre sömn).

Question 48

Outlier

Answer 48

Ett extremvärde som skiljer sig mycket från de andra i datan. Exempel: Om alla i en klass är mellan 15–17 år men en person är 45, är det en outlier.

Question 49

Bias

Answer 49

Systematiska fel i en studie, t.ex. om en undersökning är vinklad eller om urvalet inte är representativt.

Question 50

Deltagande/icke deltagande

Answer 50

Handlar om hur forskaren förhåller sig till det som studeras. *Deltagande observation innebär att forskaren är med i gruppen och deltar i aktiviteter för att få en djupare förståelse. *Icke deltagande observation innebär att forskaren bara observerar utan att vara aktiv i gruppen.

Question 51

Semistrukturerad

Answer 51

En metod där forskaren har vissa förutbestämda frågor men också är flexibel och kan ställa följdfrågor beroende på vad intervjupersonen svarar. Det gör att samtalet kan bli mer naturligt och utforskande.

Question 52

Initial kodning

Answer 52

Det första steget i analysen där forskaren bryter ner text eller data i små delar och ger dem korta, beskrivande etiketter (koder). Det hjälper till att identifiera mönster och teman i materialet.

Question 53

Fokuserad kodning

Answer 53

Efter initial kodning väljer forskaren ut de viktigaste och mest återkommande koderna för att analysera dem djupare och organisera materialet mer systematiskt.

Question 54

Teoretisk sampling

Answer 54

En strategi där forskaren väljer nya deltagare eller datakällor utifrån vad som framkommer i den pågående analysen. Det används för att utveckla och förfina teorier istället för att bestämma alla urval i förväg.

Question 55

Mättnad

Answer 55

Inom kvalitativ forskning innebär mättnad att forskaren slutar samla in ny data eftersom inget nytt eller relevant längre framkommer. Det betyder att intervjuer eller observationer upprepas utan att tillföra ny information, vilket signalerar att tillräckligt material har samlats in för att besvara forskningsfrågan.