Vetenskaplig metod

Question 1

De 5 stegen för att tillämpa ett evidensbaserat förhållningssätt

Answer 1

1. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information om klienten och/eller andra relevanta faktorer.
2. Leta upp bästa möjliga kunskapsunderlag (evidens) med relevans för frågorna.
3. Kritiskt granska kunskapsunderlaget (evidensen) med avseende på validitet, betydelse (i form av evidensens styrka) och användbarhet i praktiken.
4. Tillämpa den evidensbaserade kunskapen i praktiken med hänsynstagande till klientens individuella egenskaper och preferenser.
5. Utvärdera effekterna av interventionen och värdera hur man kan förbättra tillämpningen enligt steg 1-4 i framtiden.

Question 2

Chitvå

Answer 2

1. Utgår från antagandet att nollhypotesen är den korrekta (att de råder oberonde av variablerna).
2. Chitvå är inte samma som en korrelation(Chitvå används för att slå fast hur säkert ett samband är mellan två variabler. Det är ett sätt att avgöra hur pass säker man kan vara på de resultat som visas i en korrelationstabell och kan generaliseras från ett sampel till en population, 0,5%).
3. Chitvå bygger på att jämför de observerade frekvenserna med de förväntade frekvenserna. De går ut på en beräkning av de förväntade värdet eller den förväntade frekvensen för de olika cellerna i tabellen. dvs de värde som skulle vara fallet om det bara vore slumpen som inverkade.
4. Ju mer de observerade frekvenserna avviker från de förväntade, desto svagare är beroendet mellan de variablerna som studeras.

Question 3

Vilken är den avgörande skillnaden mellan utvärdering och evidensbasering?

Answer 3

Med utvärdering görs en tillbakablick, med evidensbasering görs en framåtblick.

Question 4

Måluppfyllelsemodellen

Answer 4

Måluppfyllelsemodellen undersöker om de resultat som interventionen producerat lever upp till de mål som uttryckligen åberopades när interventionen infördes eller beslutades. Modellen rymmer följande grundfrågor:
• Hur ser interventionens mål ut?
• Hur ser interventionen ut?
• Hur ser sakernas tillstånd ut inom målområdet (dvs. det område inom vilket målen förväntas bli uppnådda)?
• Vilka är interventionens effekter inom målområdet?
• Stämmer effekterna överens med interventionens mål?

Question 5

Bieffektsmodellen

Answer 5

Den underliggande idén med bieffektsmodellen är att offentliga interventioner kan åstadkomma andra resultat än avsedda huvudresultat. Huvudeffekter kan definieras som de faktiska sakernas tillstånd som produceras av interventionen och som interventionens införare medvetet önskar uppnå med interventionen i fråga. Huvudeffekt är alltså i just detta fall knuten till interventionens sakinriktade mål samt till vad införarna trodde sig kapabla att uppnå. Bieffekter kan vara både positiva och negativa. Bieffekter ställer samma fem frågor som uppfyllelsemodellen, men med det tillägget att man även tar hänsyn till eventuella bieffekter av utvärderingen.
• Hur ser interventionens mål ut?
• Hur ser interventionen ut?
• Hur ser sakernas tillstånd ut inom målområdet respektive potentiellt bieffektsområde?
• Vilka är interventionens effekter inom målområdet respektive potentiellt bieffektsområde?
• Stämmer effekterna inom målområdet överens med interventionsmålen och effekterna inom bieffektsområde överens med andra värderingskriterier?

Question 6

Longitudinell design

Answer 6

Med en longitudinell design menas att det är en forskningsdesign med vars hjälp man samlar in data från ett sampel. Utformningen av en longitudinell design går ut på att studera ett urval först en gång och sedan minst en gång till vid ett annat tillfälle. Syftet med upprepade mätningar är att undersöka om subjektens svar mellan tidsperioder har ändrats i större utsträckning.

Question 7

Tillförlitlighet i kvalitativa studier - Trovärdighet (Intern validitet)

Answer 7

Att skapa en trovärdighet i resultaten inbegriper både att man säkerställt att forskningen utförts i enlighet med de regler som finns och att man rapporterar resultaten till de personer som är en del av den sociala verklighet som studerats för att dessa ska bekräfta att forskaren har uppfattat den verkligheten på rätt sätt. Detta brukar kallas för respondentvalidering.

Question 8

Tillförlitlighet i kvalitativa studier - Överförbarhet (Extern validitet)

Answer 8

Eftersom kvalitativ forskning normalt sätt inbegriper ett intensivt studium av en liten grupp eller av individer som har vissa egenskaper gemensamma tenderar kvalitativa resultat att ha fokus på det kontextuellt unika och på meningen hos eller betydelsen av den aspekt av den sociala verkligheten som studeras. Kvalitativa forskare uppmanas att producera det som kallas ”thick descriptions” dvs. fylliga eller täta beskrivningar av de detaljer som ingår i en kultur. En fyllig redogörelse eller en tät beskrivning förser andra personer med något som de kallar en databas med vars hjälp de kan bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö.

Question 9

Tillförlitlighet i kvalitativa studier - Pålitlighet (Reliabilitet)

Answer 9

För att kunna bedöma en undersökning måste forskare anta ett granskande synsätt. Detta innebär att man säkerställer att det skapas en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen. En del faser av forskningsprocessen:
• Problemformulering
• Val av undersökningspersoner
• Intervjuutskrifter
• Fältanteckningar
• Beslutförande analysen av data
Kollegor kan sedan fungera som granskare eller ”revisorer” eventuellt under forskningens gång och senast när undersökningen blir färdig, och de ska bedöma kvaliteten på de procedurer som valts och hur de tillämpats. I detta ingår en bedömning av i vilken utsträckning teoretiska slutsatser är berättigade.

Question 10

Tillförlitlighet i kvalitativa studier - Möjlighet att styrka och konfirmera (Objektivitet)

Answer 10

Att kunna styrka och konfirmera innebär att forskaren utifrån insikten att det inte går att få någon fullständig objektivitet i samhällelig forskning försöker säkerställa att hen agerat i god tro. Det ska med andra ord vara uppenbart att forskaren inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka utförandet av och slutsatserna från undersökningen. Med detta menas att granskarnas uppgifter är att slå fast i vilken utsträckning det går att styrka resultaten.

Question 11

Tillförlitlighet i kvantitativa studier - Intern validitet (Trovärdighet)

Answer 11

Hur troliga eller sannolika resultaten är (det handlar då inte om statistisk sannolikhet).

Question 12

Tillförlitlighet i kvantitativa studier - Extern validitet (Överförbarhet)

Answer 12

Om resultaten kan tillämpas i andra kontexter.

Question 13

Tillförlitlighet i kvantitativa studier - Reliabilitet (Pålitlighet)

Answer 13

Likartade resultat även vid andra tillfällen

Question 14

Tillförlitlighet i kvantitativa studier - Objektivitet (Möjlighet att styrka och konfirmera)

Answer 14

Om forskaren har haft kontroll över sina värderingar så att det inte påverkar undersökningen på något avgörande eller skevt sätt.

Question 15

Empirism (kausalitet)

Answer 15

Ett vanligt synsätt inom empirismen är Black Box-teorier, vilket är ett sätt att se på frågan om orsak och verkan, en viktig form av kausalitet. Man söker kartlägga vad som är input respektive output. Fokus ligger på att man försöker bestämma huruvida ett program eller intervention har avsedda effekter. Om effekten inträffar antas programmet eller interventionen (hypotesen) fungera. Om effekten inte inträffar, antas det inte fungera och ska överges eller omstruktureras. Processen genom vilket program eller intervention ger upphov till fallet. En mycket viktig del i detta arbetssätt är att man arbetar med hypotesformulering och söker empiriskt stöd för hypotesen.

Epistemologi inom empirismen så är kunskap kontextberoende. Samband ska finnas oavsett kontext. Epistemologin tar alltså inte hänsyn till kontexten. Om A, så B ska gälla oavsett var vi befinner oss.

Question 16

Kritisk realism (kausalitet)

Answer 16

Detta synsätt på kausalitet tar därför inte fasta på empiriska regelbundenheter, utan på frågan om verksamma mekanismer, vad som producerar en förändring. En analys av empiriska mönster ger inte svaret på vilka de verksamma mekanismerna är och hur de opererar. I empirismen lärde vi oss i exemplet med en klient som genomgår en viss typ av terapi inget om varför klienten blev hjälpt. Det visade bara att han eller hon blev hjälpt. Vad var det i just den behandlingsmetoden och i det sammanhanget som hade sådan inverkan på klienten att det hjälpte honom eller henne ur missbruket? Att ställa frågan på detta sätt är att fråga sig vad som får något att hända, vad som producerar något. Sättet att komma fram till sådan kunskap skiljer sig från sättet att kartlägga statistiska empiriska samband. Man kan exempelvis tänka sig att det finns en verksam mekanism, men att det samtidigt finns motverkande mekanismer i kontexten som påverkar utfallet.
Mekanism + Kontext = Resultat. Ett exempel på kontextens betydelse är när man från ett socialt sammanhang tar en metod och försöker tillämpa den i ett annat socialt sammanhang.

Epistemologin inom kritisk realism menar att kunskap är kontextpåverkad. Kunskapen är inte bestämd av kontexten, men kan påverkas av den.

Question 17

Icke-realism (kausalitet)

Answer 17

Kunskap är kontextbestämd. Kunskapen är så kopplad till ett sammanhang att den inte är applicerbar när och varsomhelst. Uttryckt på ett annat sätt handlar det i detta perspektiv om att vår förståelse av verkligheten är socialt konstruerad, framförallt genom att vi inte kan gå utöver och bortom vår språkliga förståelse och att vi inte kan beskriva verkligheten som den ”egentligen är” (Epistemologi). Obestämt kausalt tryck.

Question 18

Empirism (sanning)

Answer 18

Empirismen kännetecknas av antagandet att verkligheten existerar helt oberoende av observatören och dennes beskrivning av verkligheten (ontologi).

Inom empirismen hävdas att det som exakt återger verkligheten som den egentligen är beskaffad är sant. Detta kallas korrespondensteorin. Denna ståndpunkt innebär också att olika teorier kan testas mot verkligheten och att man kan avgöra vilken teori som är sann. Sann kunskap om ett fenomen är sådana utsagor som beskriver hur verkligheten egentligen är beskaffad, dvs. korrekta påståenden om verkligheten ger en återspegling av hur den är. Sådana påståenden, sanningar, är entydiga. Antingen gäller de eller så gäller de inte.

Question 19

Kritisk realism (sanning)

Answer 19

Även inom den kritiska realismen utgår man från att verkligheten existerar oberoende av observatören, men betonar att vår kunskap om denna verklighet är socialt påverkad (ontologi).

Inom vetenskapen kan man finna rationella metoder för att avgöra vilken verklighetsbeskrivning som är mest sanningslik. Genom studier av den empiriska verkligheten och användandet av teorier kan man komma fram till vilken kunskap som vi bör betrakta som felaktig och vilken vi ska bejaka.

Question 20

Icke-realism/konstruktivism (sanning)

Answer 20

Verkligheten är en social konstruktion (ontologi).

Inom icke-realismen tar man avstånd från idén om vetenskapens särställning. Mönstret genomsyras av en föreställning om att den verklighet som omger oss är omöjlig att få sann kunskap om. Det vi uppfattar som verklighet är något som vi konstruerar genom vårt språk och vår kultur, och vi är inte i någon priviligierad position där vi kan studera hur det egentligen ser ut ”där ute”. Icke-realismen menar att man ska förhålla sig till sanningsfrågan utifrån andra grunder än vetenskapliga krav på korrekta verklighetsbeskrivningar. En sådan grund är att det som fungerar praktiskt och socialt är sant. Detta leder till en föreställning om lokala sanningar. I en viss tid, i ett visst samhälle fungerar en verklighetsföreställning, och i en annan tid och på annan plats fungerar en annan.

Question 21

Tvärsnittsdesign

Answer 21

En tvärsnittsdesign innebär att man samlar in data från mer än ett enda fall (oftast många fler än ett) vid en viss tidpunkt i syfte att få fram kvantitativa och kvantifierbar data som rör en eller fler variabler (oftast fler än två) som sedan granskas för att man ska kunna upptäcka olika mönster när det gäller olika slags samband. Det rymmer olika element inom en tvärsnittsdesign.

Question 22

De olika elementen inom en tvärsnittsdesign

Answer 22

1. Mer än ett fall – Forskare som tillämpar en tvärsnittsdesign är intresserade av variation, exempelvis individer, familjer, organisationer eller nationer. Variationen kan enbart skapas om mer än ett fall studeras.
2. En speciell tidpunkt – I en gränsöverskridande eller tvärsnittsinriktad forskning samlar man mer eller mindre simultant in information om de variabler som är av intresse. Då en individ fyller i en enkät avges svaren vid i stort sätt samma tillfälle.
3. Kvantitativa eller kvantifierbara data – För att kunna skapa variation i fallen och i den insamlade informationen (och för att därefter studera kopplingarna mellan olika variabler) krävs det en systematisk och standardiserad metod för bedömning av denna variation. Den kanske viktigaste fördelen med kvantifiering är att den ger forskaren en konsekvent norm eller riktlinje.
4. Sambandsmönster – Med en tvärsnittsdesign kan man bara studera relationer mellan variabler. Det finns ingen hållbar tidsmässig relation mellan variablerna eftersom informationen om de samlas in mer eller mindre samtidigt. Därmed kan forskaren helt enkelt inte manipulera någon av dem. Om forskaren upptäcker ett samband mellan två variabler kan hen inte vara säker på att det handlar om en kausal relation eftersom den experimentella designens egenskaper inte är för handen. Allt man kan säga är att det finns någon form av koppling mellan variablerna, vilket dock inte betyder att det är omöjligt att dra några kausala slutsatser utifrån en tvärsnittsdesign. Följden blir att en tvärsnittsdesign alltid brister när den gäller den interna validitet som experiment oftast rymmer.

Question 23

Experimentell design

Answer 23

Används ofta då man vill bedöma effekterna av nya reformer eller en ny socialpolitik. Denna typ av design är sällsynt inom sociologin men vanliga i områden som socialpsykologi och organisationspsykologi. Experimentella undersökningar får ofta fungera som kriterium genom att de kan skapa stark tilltro till handfastheten och trovärdigheten i kausala slutsatser.

Question 24

Fallstudie

Answer 24

Den grundläggande formen för en fallstudie rymmer ett detaljerat och ingående studium av ett enda fall. Med detta menas exempelvis att fallstudieforskning rör den komplexitet och specifika natur som det specifika fallet uppvisar.

Question 25

Vilka typer finns det av sannolikhetsurval?

Answer 25

Sannolikhetsurvalen kan tillämpas inom kvantitativa metoder och ger ett representativt urval. Begreppet sannolikhetsurval innebär ett stickprov som man fått fram med hjälp av en slumpmässig urvalsprocess.

1. Obundet slumpmässigt urval
2. Systematiskt urval
3. Stratifierat slumpmässigt urval
4. Klusterurval

Question 26

Obundet slumpmässigt urval

Answer 26

är den mest grundläggande formen av sannolikhetsurval. Den tekniken bygger på att varje enhet i populationen har samma möjlighet att komma med i urvalet.

Question 27

Systematiskt urval

Answer 27

är en variant av det obundna slumpmässiga urvalet och innebär att man väljer enheter direkt från urvalsramen, dvs. utan att använda någon slumptalstabell.

Question 28

Stratifierat slumpmässigt urval

Answer 28

Stratifierade urvalstekniker passar egentligen bara då vi har tillgång till relevant information. När vi med andra ord har data som gör att vi relativt lätt utifrån ett eller fler stratifieringskriterier kan identifiera medlemmarna av populationen, är det meningsfullt att tillämpa denna samlingsmetod.

Question 29

Klusterurval

Answer 29

innebär att den primära samlingsenheter inte utgörs av populationens enheter, utan av grupper av sådana enheter. Det är dessa grupperingar som kallas för kluster. Exempel: Vi kan slumpmässigt välja ut 10 lärosäten från hela populationen (vi får då 10 kluster) för att sedan slumpmässigt välja ut 500 studenter från varje kluster. På så sätt skulle vi inte få ett jättespritt urval som skulle kräva många och långa resor för intervjuarnas del.

Question 30

Vilka typer av Icke-sannolikhetsurval finns det?

Answer 30

Tillämpas oftast i kvalitativa metoder.

1. Bekvämlighetsurval
2. Snöbollsurval
3. Kvoturval

Question 31

Bekvämlighetsurval

Answer 31

består av sådana personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga för forskaren. Vi kan tänka oss att en forskare som undervisar i pedagogik på en högskola är intresserad av vilka egenskaper lärare vill se hos sina rektorer. Forskaren skickar ut ett antal enkäter till olika grupper av studerande (som alla är utbildade lärare som på deltid läser in en magisterexamen i pedagogik). Sannolikheten är stor att nästan alla enkäter kommer tillbaka och svarsfrekvensen kommer alltså att bli hög. Resultaten vara jätteintressanta, men problemet med en sådan urvalsstrategi är att det är omöjligt att generalisera resultaten eftersom vi inte vet vilken population detta stickprov är representativt för.

Question 32

Snöbollsurval

Answer 32

snöbolls- eller kedjeurval är i viss bemärkelse ett slags bekvämlighetsurval. Vid denna typ av urvalsprocess ser forskaren till att initialt få kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningens tema och använder därefter dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter.

Question 33

Kvoturval

Answer 33

används sällan i akademisk samhällsvetenskaplig forskning utan kommer oftare till användning i exempelvis marknadsundersökningar och opinionsundersökningar. Målet för ett kvoturval är att ge ett stickprov som speglar en population i termer av den relativa fördelningen av individer i olika kategorier, exempelvis kön, etnisk bakgrund, ålder.

Question 34

Central- och spridningsmått

Answer 34

Medelvärde – standardavvikelse
Median – kvartilavstånd
Typvärde – variationsvidd, min- & maxvärde

Question 35

Vilka faktorer avgör vilken analys som ska användas?

Answer 35

Variablernas egenskaper:
Kontinuerliga variabler – kan delas in i så många värden som vi vill (ålder)
Diskreta variabler – Har ett visst antal distinkta värden (barn i familjen)
Dikotoma variabler – Variabler kan bara ha två värden (kön)

Question 36

Mät- och skalnivåer

Answer 36

Bestämmer vilka räkneoperationer som kan utföras i analysen:
Nominalskala
Ordinalskala
Kvot-/Intervallskala

Question 37

Nominalskala

Answer 37

Kategorisering, exempelvis de som spelar fotboll och de som inte spelar i en klass.

Question 38

Ordinalskala

Answer 38

Rangordning där skalstegen inte behöver vara lika stora mellan varje nivå.

Question 39

Kvot-/Intervallskala

Answer 39

Rangordning där skalstegen måste ha samma avstånd mellan varje nivå. Exempelvis temperatur. Kvotskala har en nollpunkt.