Vetenskap Flashcards

1
Q

Vetenskaplighet

A

Förmågan att kunna bygga och utnyttja evidensbaserade och effektiva förklaringsmodeller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur forskar man?

A

Systematiskt sökande efter kunskap/ förståelse för hur något fungerar. Utgår från en/flera frågor/problem/funderingar. Målet är att finna fakta som kan användas för att lösa problem som leder till nya kunskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ontologi

A

Realism

Idealism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Epistemologi

A

Kunskapsfilosofi.

Empirism/positism. Naturvetenskaplig. Kunskap genom samlade av data och erfarenheter:

  • empiri
  • induktion
  • kunskap växer hela tiden.
Rationalism/ konstruktivism
Humanistisk.
Kunskap genom förnuft:
-inuitivt
-deduktion
-kvalitativt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Positivism

A

Naturvetenskaplig syn.

Realist/materialist, hypotesprövande, kantitativt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hermeneutik

A

Humanistisk syn.
Idealistisk uppfattning, ifrågasättande av att kunna uppnå objektiv kunskap, förståelse/tolkning/helhet/mening, forskaren har betygelse för resultaten, kvalitativa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hypotes

A

Kvalificerat antagande om verkligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Grundforsking

A

Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap utan någon bestämd tillämpning i sikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Tillämpad forsking

A

Syftet i första hand är att kunna tillämpa resultatet konkret, inte öka kunskapen inom ett område. Tydligare mål än grundforsking.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Utvecklingsarbete

A

Handla om att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap. Strävat efter att åstadkomma nya/förbättrade produkter, processer och system. Innehåller alltid en utvärdering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Utreding

A

Utgår från att undersöka något för att ge beslutsunderlag. Behöver inte alltid ha teoretisk förankring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kritisk granskande

A

Prövande av och noggrannhet hällande eget och andras arbeten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Öppet redovisande

A

Redovisa detaljerat: problem, metod, data.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Argumenterande

A

Underbyggt och baserat på fakta/underlag. Motivera val av problem, metod, data och slutsatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Refererande

A

Ange referens (citat och källor).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Problemformulering

A
  • Analysera området Och fundera på vad som egentligen ska bevaras
  • Identifiera problemet
  • Utveckla frågeställning

En bra problemformulering:

  • formulering
  • omfattning
  • intressant och relevant
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Metodval

A

Välja metod som passar problemet. Problemet styr valet av metod och inte tvärtom.

Upplägg utifrån syfte

  • stor, liten grupp
  • enskild individ
  • organisation

Metodval utifrån typ av analys

  • kvalitativ metod: intervjuer, observationer, fallstudier.
  • kvantitativ metod: indirekt observation
  • strukturera intervju
  • enkätundersökningar medgivna svarsalternativ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kvalitativ

A

Beskrivning och tolkningar med ord. Djupare förståelse och mening.

Text

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kvantitativ

A

Det finns en mätbarhet, tex numerisk, innebär undertag för direkta jämförelser.

Används tabeller, diagram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Skillnaden mellan kvalitativ och kvantitet.

A

Kvalitativ och kvantitativt ansats ger 2 helt olika svar. Känsloupplevelser vs hur stor mängd som gör något specifikt.

21
Q

Validitet

A

Vad vi mäter.

Giltighet. Mätinstrument det vi vill mäta

22
Q

Reliabilitet

A

Hur vi mäter.

Pålitlighet. Kan vi lita på svaren från mätningen? Instrumentet, bedömaren, undertag”.

23
Q

Varför är validitet och reliabiltitet viktig?

A

Dessa skapar tillsammans en utredning riktighet och träffsäkerhet.

24
Q

Intern validitet

A

Handlar om undersökningen beskriver som det är. Hur pass väl undersökningen stämmer med verkligheten. T.ex om jag undersökt vid rätt tidpunkt.

25
Q

Extern validitet

A

Handlar om huruvida mina resultat går att generalisera.

T.ex om detta resultat gäller havsörnars flyghöjd i allmänhet.

26
Q

Inre validitet

A

Handlar om de operationella (mätbara) begreppen stämmer med det jag vill undersöka.

T.ex trivsel med arbete= trivs med arbetskamrater?

27
Q

Yttre validitet

A

Handlar om begreppen tolkas på samma sätt av de som svarar.

T.ex läser du för mycket inför tentamen?

28
Q

Varför är validitet viktig?

A

När du utformar din undersökning, under alla de moment som förekommer i utredningsprocessen.

När du bedömer din egen eller någon annans utredning.

29
Q

Öppenhet i undersökningen

A

Läsaren ska kunna ta del av hur alla delar av utredningen gått till.

30
Q

Datainsamling

A
Dokument
Observationer
Enkäter
Intervju
Process/fokusgrupper
31
Q

Standardisering

A

Grad av frihet intervjuaren har

  • hurgiven frågeföljden är
  • hurgiven formuleringen av frågor är
32
Q

Strukturering

A

Grad av frihet den svarande har

-öppna/slutna frågor

33
Q

Nämn 3 olika referenssystem

A

APA (harvard)- paranteser
(Nilson, 2012, s.123)

IEEE- Hakparanteser
[I, s 57]

Oxford- fotnoter
Referens i fotnot nederst på sidan alternativt endnote ^1)

34
Q

Källhänvisning

Böcker

A

Efternamn, förnamn. (Utgivningsår). Titel kursivt. Upplaga. Förlagsort:förlag

Är det samlingsverk med en redaktör så lägga (red) till efter förnamn.

35
Q

Böcker på internet

A

Efternamn, förnamn. (utgivningsår). Titel kursivtFörlagsort: förlag.

  • URL-adress
  • nedladdningsdatum
36
Q

Tidningsartikel

A

Efternamn, förnamn. (Utgivningsår). Artikel titel. Tidning kursivt. Dag och månad för artikel.

37
Q

Tidskrivftsartikel

A

Efternamn, förnamn. (Utgivingsår). Artikeltitel. Tidskriftstitel kursivt volym (nummer): artikelns sidnr.

38
Q

Webbsida

A

Författarens/organisationens namn. Årtal. Dokumentet eller sidans titel. Webbplatsens titel/ägare. URL-adress. Hämtningsdatum.

39
Q

Källhänvisning

A

En hänvisning till en källa i den löpande texten.

Författarens efternamn följt av årtal och sidnr.

Placeras direkt inom parantes efter de meningar där du med egna ors sammanfattar vad någon annan skrivit, innan punkten.

Går även att sätta innan: (…) beskriver bla bla bla.

40
Q

Muntliga källor

A

Refereras som separata källor i listan under exempelvis ”icke publicerat material”

-går att referera till källan genom en fotnot.

41
Q

Citat

A

Sätts inom ”citattecken”, återges exakt.

42
Q

Allmän fakta/kunskap

A

Kräver inte källhänvisning.

43
Q

resultat, bearbetning, analys och tolkning

A

Skapa logisk struktur med underavsnitt.

Resultat jämförs och analyseras med andra studier

Analys faller tillbaka på fakta inte egna åsikter.

44
Q

Metodtriangulering

A

kontrollera överensstämelse och sanningshalt i vad människor säger

45
Q

Skalnivåer (mätskalor)

A

Nominalskala - klassificering

Ordinalskala- rangordning

Intervallskala- rangordning+differens

Kvotskala- rangordning+differens+kvot.

46
Q

Diskussion

A

Detta avsnitt skrivsmest fritt. Egna tankar och åsikter.

47
Q

Metoddiskussion

A

Tar upp det sim skulle kunna göras annorlunda för att förbättra resultatet.

48
Q

Resultatdiskussion

A

Ska lyfta frågan om resultatets värde och vad det egentligen visar. Avsnittet får inte ta upp något nytt.

49
Q

Slutsats

A

En sammanfattning av arbetets resultat och dess konsekvenser

Slutsatser ska vara rak på sak.

Mha slutsatsen ska läsaren se om författaren uppnått syftet och kunnat besvara frågeställningen.