Vetenskap Flashcards
Vetenskaplighet
Förmågan att kunna bygga och utnyttja evidensbaserade och effektiva förklaringsmodeller.
Hur forskar man?
Systematiskt sökande efter kunskap/ förståelse för hur något fungerar. Utgår från en/flera frågor/problem/funderingar. Målet är att finna fakta som kan användas för att lösa problem som leder till nya kunskaper.
Ontologi
Realism
Idealism
Epistemologi
Kunskapsfilosofi.
Empirism/positism. Naturvetenskaplig. Kunskap genom samlade av data och erfarenheter:
- empiri
- induktion
- kunskap växer hela tiden.
Rationalism/ konstruktivism Humanistisk. Kunskap genom förnuft: -inuitivt -deduktion -kvalitativt
Positivism
Naturvetenskaplig syn.
Realist/materialist, hypotesprövande, kantitativt.
Hermeneutik
Humanistisk syn.
Idealistisk uppfattning, ifrågasättande av att kunna uppnå objektiv kunskap, förståelse/tolkning/helhet/mening, forskaren har betygelse för resultaten, kvalitativa.
Hypotes
Kvalificerat antagande om verkligheten
Grundforsking
Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap utan någon bestämd tillämpning i sikt
Tillämpad forsking
Syftet i första hand är att kunna tillämpa resultatet konkret, inte öka kunskapen inom ett område. Tydligare mål än grundforsking.
Utvecklingsarbete
Handla om att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap. Strävat efter att åstadkomma nya/förbättrade produkter, processer och system. Innehåller alltid en utvärdering.
Utreding
Utgår från att undersöka något för att ge beslutsunderlag. Behöver inte alltid ha teoretisk förankring.
Kritisk granskande
Prövande av och noggrannhet hällande eget och andras arbeten.
Öppet redovisande
Redovisa detaljerat: problem, metod, data.
Argumenterande
Underbyggt och baserat på fakta/underlag. Motivera val av problem, metod, data och slutsatser.
Refererande
Ange referens (citat och källor).
Problemformulering
- Analysera området Och fundera på vad som egentligen ska bevaras
- Identifiera problemet
- Utveckla frågeställning
En bra problemformulering:
- formulering
- omfattning
- intressant och relevant
Metodval
Välja metod som passar problemet. Problemet styr valet av metod och inte tvärtom.
Upplägg utifrån syfte
- stor, liten grupp
- enskild individ
- organisation
Metodval utifrån typ av analys
- kvalitativ metod: intervjuer, observationer, fallstudier.
- kvantitativ metod: indirekt observation
- strukturera intervju
- enkätundersökningar medgivna svarsalternativ
Kvalitativ
Beskrivning och tolkningar med ord. Djupare förståelse och mening.
Text
Kvantitativ
Det finns en mätbarhet, tex numerisk, innebär undertag för direkta jämförelser.
Används tabeller, diagram.
Skillnaden mellan kvalitativ och kvantitet.
Kvalitativ och kvantitativt ansats ger 2 helt olika svar. Känsloupplevelser vs hur stor mängd som gör något specifikt.
Validitet
Vad vi mäter.
Giltighet. Mätinstrument det vi vill mäta
Reliabilitet
Hur vi mäter.
Pålitlighet. Kan vi lita på svaren från mätningen? Instrumentet, bedömaren, undertag”.
Varför är validitet och reliabiltitet viktig?
Dessa skapar tillsammans en utredning riktighet och träffsäkerhet.
Intern validitet
Handlar om undersökningen beskriver som det är. Hur pass väl undersökningen stämmer med verkligheten. T.ex om jag undersökt vid rätt tidpunkt.
Extern validitet
Handlar om huruvida mina resultat går att generalisera.
T.ex om detta resultat gäller havsörnars flyghöjd i allmänhet.
Inre validitet
Handlar om de operationella (mätbara) begreppen stämmer med det jag vill undersöka.
T.ex trivsel med arbete= trivs med arbetskamrater?
Yttre validitet
Handlar om begreppen tolkas på samma sätt av de som svarar.
T.ex läser du för mycket inför tentamen?
Varför är validitet viktig?
När du utformar din undersökning, under alla de moment som förekommer i utredningsprocessen.
När du bedömer din egen eller någon annans utredning.
Öppenhet i undersökningen
Läsaren ska kunna ta del av hur alla delar av utredningen gått till.
Datainsamling
Dokument Observationer Enkäter Intervju Process/fokusgrupper
Standardisering
Grad av frihet intervjuaren har
- hurgiven frågeföljden är
- hurgiven formuleringen av frågor är
Strukturering
Grad av frihet den svarande har
-öppna/slutna frågor
Nämn 3 olika referenssystem
APA (harvard)- paranteser
(Nilson, 2012, s.123)
IEEE- Hakparanteser
[I, s 57]
Oxford- fotnoter
Referens i fotnot nederst på sidan alternativt endnote ^1)
Källhänvisning
Böcker
Efternamn, förnamn. (Utgivningsår). Titel kursivt. Upplaga. Förlagsort:förlag
Är det samlingsverk med en redaktör så lägga (red) till efter förnamn.
Böcker på internet
Efternamn, förnamn. (utgivningsår). Titel kursivtFörlagsort: förlag.
- URL-adress
- nedladdningsdatum
Tidningsartikel
Efternamn, förnamn. (Utgivningsår). Artikel titel. Tidning kursivt. Dag och månad för artikel.
Tidskrivftsartikel
Efternamn, förnamn. (Utgivingsår). Artikeltitel. Tidskriftstitel kursivt volym (nummer): artikelns sidnr.
Webbsida
Författarens/organisationens namn. Årtal. Dokumentet eller sidans titel. Webbplatsens titel/ägare. URL-adress. Hämtningsdatum.
Källhänvisning
En hänvisning till en källa i den löpande texten.
Författarens efternamn följt av årtal och sidnr.
Placeras direkt inom parantes efter de meningar där du med egna ors sammanfattar vad någon annan skrivit, innan punkten.
Går även att sätta innan: (…) beskriver bla bla bla.
Muntliga källor
Refereras som separata källor i listan under exempelvis ”icke publicerat material”
-går att referera till källan genom en fotnot.
Citat
Sätts inom ”citattecken”, återges exakt.
Allmän fakta/kunskap
Kräver inte källhänvisning.
resultat, bearbetning, analys och tolkning
Skapa logisk struktur med underavsnitt.
Resultat jämförs och analyseras med andra studier
Analys faller tillbaka på fakta inte egna åsikter.
Metodtriangulering
kontrollera överensstämelse och sanningshalt i vad människor säger
Skalnivåer (mätskalor)
Nominalskala - klassificering
Ordinalskala- rangordning
Intervallskala- rangordning+differens
Kvotskala- rangordning+differens+kvot.
Diskussion
Detta avsnitt skrivsmest fritt. Egna tankar och åsikter.
Metoddiskussion
Tar upp det sim skulle kunna göras annorlunda för att förbättra resultatet.
Resultatdiskussion
Ska lyfta frågan om resultatets värde och vad det egentligen visar. Avsnittet får inte ta upp något nytt.
Slutsats
En sammanfattning av arbetets resultat och dess konsekvenser
Slutsatser ska vara rak på sak.
Mha slutsatsen ska läsaren se om författaren uppnått syftet och kunnat besvara frågeställningen.
