Verb Flashcards
Sambands-analyser
Två faktorer som samvarierar, kan vara positivt eller negativt
Prediktionsanalyser, (användning)
Det är när man låter flera faktorer konkurrera med varandra när man undersöker association till ett utfall.
Används för att ta reda på vilka faktorer som är starkast samt fortfarande ökar risken för ett utfall när andra faktorer är konstanta/dämpade.
Multifinalitet
Samma uppsättning av riskfaktorer kan leda till flera olika utfall.
Dvs. En riskfaktor kan hänga samman med eller till och
med leda till flera olika problem.
Ekvifinalitet
Flera olika riskfaktorer kan leda till samma utfall
T.ex. att 2 personer som begår samma brott har troligen olika orsaker/riskfaktorer
Kumulativ effekt/riskmodell
Desto fler riskfaktorer desto större är risken för ett utfall
Riskfaktor
Ett beteende/situation/egenskap som ökar risken för ett utfall. Det finns en samvariation. Det kan vara en orsaksfaktor MEN måste inte vara det
Skyddsfaktor
Ett beteende/situation/egenskap som minskar risken för ett utfall. Agerar som en buffert mot riskfaktorns påverkan
Mediator
En mellanliggande faktor som har en direkt påverkan på utfallen och avgör sambandet.
T.ex. Låg SES påverkar inte risk för antisocialt beteende direkt. Men låg SES kan leda till sämre och mer inkonsekventa uppfostringsstrategier som i sin tur ökar risken för antisocialt beteende
Moderator
Någon som påverkar riktning och styrka av sambandet mellan en riskfaktor och ett utfall.
T.ex. Ålder, kön osv.
Oberoende påverkan
Faktorer som påverkar ett utfall var för sig och behöver därmed inte integrera med andra faktorer.
Interaktiv påverkan
En faktor i sig påverkar inte utfallet, utan behövs t.ex kombineras med en annan faktor.
Statiska vs Dynamiska riskfaktorer
Statisk= En faktor som ej går att stärkas eller försvåras, är oföränderlig. T.ex. Ålder vid första brott
Dynamisk= En faktor som är föränderlig,. T.ex. Antisociala kamrater
Initierande vs Upprätthållande Riskfaktorer
Initierande= En faktor som direkt eller indirekt till att en kriminell handling utförs. T.ex. missbruk
Upprätthållande= En faktor som bidrar till att ett kriminellt beteende vidmakthålls. T.ex. Drogberoende
Proximala vs Distala Riskfaktorer
Proximala= En oberoende faktor som direkt leder till ett utfall. T.ex. Impulsivitet, Empatibrist
Distala= EN faktor som indirekt leder till ett visst utfall, behövs ofta mediatorer. T.ex. Låg SES,
Riskprincipen, viktiga faktorer
Innebär att man vill indentifiera riskerna och dess omfattning. Man vill anpassa insatsens längd, mängd och intensitet efter individens risk för återfall i brott.
Viktiga riskfaktorer: Tidigare AB, antisociala beteendemönster, antisociala värderingar, umgänge med antisociala kamrater
Behovsprinciper
Man utgår från individens behov. Man tittar främst på de dynamiska faktorerna och de som har störst påverkan
Mottaglighetsprincipen
Man vill få klienten mottaglig för behandling.
Grundar sig i social inlärning
Brottsgeneratorer (Karaktäristika, exempel)
Platser där många människor samlas (potentiella förövare och offer). Besöks inte i syfte att begå något specifikt brott utan sker då det finns brottsmöjligheter. Genererar Hot spots & Hot times.
EX. Shoppingstråk, Parker, resecentrum
Brottsattraherare (Karaktäristika, exempel)
Platser där det finns kända brottsmöjligheter. Dit förövare söker sig för att begå specifika brott, men andra brott kan också ske.
Ex. Obevakade parkeringsplatser, nattklubbar
Brottsneutrala platser
Platser som varken är attraherare eller generatorer. Låg koncentration med människor. Begås ändå brott här men inte i lika stor utsträckning
Rädslogeneratorer (exempel)
Platser där människor känner rädsla för att utsättas för brott. Behöver inte nödvändigtvis överensstämma med den faktiska brottsligheten som sker på platsen.
EX. Platser med låg image, personer man tror skulle kunna begå brott.
Noder (karaktäristika och exempel)
Mindre platser med hög brottslighet eller mycket rädsla. Knutpunkter som hör till rutinaktiviteter. t.ex. skolan, jobbet, hållplatser.
Stråk
Vägar mellan noder
Gränser
Gränser mellan olika områden eller utkanter av platser. T.ex. mellan 2 områden med olika SES eller utkant av en parkering
Områdeskaraktäristika
Vad används platsen till?
Vilka människor attraherar området?
ICAP-teorin
Teorin utgår från att brott beror på ett samspel mellan en persons brottsbenägenhet och situationen.
Long-term antisocial potential: Faktorer som bidrar till skillnader mellan individer. Människor formas och socialiseras
under sin uppväxt och utveckling till att i olika utsträckning bli brottsbenägna. Kan t.ex. vara ADHD, bristfälliga skolprestationer
Short-term antisocial potential: Förklarar skillnader inom individer. T.ex. Snabba känsloförändringar eller tillfällig hög alkoholkonsumtion
Utgår även från Rational choise theory
Kännetecken hos de 4 olika generationerna av riskbedömning
1:a generationen: Bedömningarna var ostrukturerade och saknade t.ex. checklistor. Låg interbedömarreabilitet då alla gick på sina egna erfarenheter. Resultatet var något bättre än slumpen
2:a generationen: Bedömningarna var extremt strukturerade, poängsystem med fasta frågor. Stor vikt på statiska riskfaktorer och bortsåg från fallspecifika faktorer. Gav bättre resultat men inte bra
3:e generationen: Kombination av 1 och 2. Kliniskt/professionellt strukturerade bedömningar men tog även hänsyn till fallspecifika faktorer
4:e generationen: Som generation 3 men med upprepade bedömningar.
Validitet vs reliabilitet
Validitet: Mäter vi det som vi vill mäta? Ställer vi rätt frågor?
Reliabilitet: Hur exakta är mätningarna? Får vi samma bedömning av en individ från olika bedömmare?
Olika nivåer av brottsförebyggande:
Primär (universell)
Sekundär (selektiv)
Tertiär (indikation)
Primär (universell): Insatser riktade mot en hel befolkning
t.ex. No-smoking kampanj
Sekundär (selektiv): Insatser inriktade mot subgrupper, t.ex. rökare
Tertiär (indikation): Insatser riktade mot individer med uppenbar risk, t.ex. redan befintlig anticosilaitet
Riskfokuserad prevention (fokus och insatser)
Fokus: Implementera insatser mot de huvudsakliga riskfaktorerna och skyddsfaktorerna.
Insatser: Sikta brett! Göra insatser som täcker in många riskfaktorer
Individuell prevention (fokus och insatser)
Fokus: Riskfaktorer hos individen, t.ex. Empatibrist.
Insatser: Program för att stärka kognitiva förmågor i t.ex. förskolan
Familjefokuserad prevention (fokus och insatser)
Fokus: Fokus på riskfaktorer hos individen med t.ex. uppfostringsstrategier, disciplin osv.
Insatser: Föräldrarträning, hembesök
Kamratprevention (fokus och insatser)
Fokus: Stärka effekten av prosociala kamrater och minska påverkan av antisociala kamrater
Insatser: Förebilder och vägledning
Skolprevetion (Typer av program)
Avgörande för brottspreventiva insatser
4st typer av program
1. skolmiljön - t.ex. omorganisation av klasser(störst effekt)
2. Eleverna - Instruktioner kring självkontroll
3. Terapeutiska insatser - kuratorsamtal
4. Mentorskap (låg effekt)
Närsamhälle (insatser)
Vuxna volontärer som spenderar tid med ungdomar i riskzon.
Positivt för ungdomar som tidigare begått brott, men kontraproduktivt för ungdomar som inte gjort det
Hollistiskt-interaktionistiskt prespektiv
Samspel mellan faktorer på olika nivåer
Dubbelriktade förhållanden
Faktorer på olika nivåer kan påverka varandra i båda riktningar
