Växtvävnader Flashcards
Om växtvävnader
Hos flercelliga växter är växtcellerna vad
Vad bygger upp en växtvävnad
Vilka är de. 5
Specialiserade på skilda funktioner
Alla celler med gemensam uppgift
Delningsvävnad
Grundvävnad (lagringsvävnad assimilationsvävnad)
Hudvävnad
Ledningsvävnad
Stödjevävnad
Delningsvävnad
När växten ökar i storlek bildas vad
Det sker var
Var finns sådan vävnad. 3
Vad gör den längsgående
Var i vissa växter finns det oxå. Gräs tex
Hur är de nya cellerna delningsvävnaden bildar
Efter hand sker vad med väggen och i cellen
Samtidigt omformas de till vad
Ny Växtmassa
I områden med delningsvävnad
I spetsarna på rötter och stamm. Även längsmed
Längsmed skapar tjocklek på rot stamm
Där nya blad kommer fram
Små. Tunn cellvägg. Fylld med cytoplasma.
Kraftigare cellvägg. Vakuol.
Grund, hud, lednings o stödjevävnad
Grundvävnad
Hur är grundvävnadens celler
Alla vad består främst utav grundvävnad
Vilka två typer finns
Lagringsvävnad
Hur är cellerna
Vad kan lagras här
Vad finns i potatisens lagringsvävnad
I torkkänsliga växter som kaktus, succulent
Nötter då
Assimilationsvävnad
Ligger var
Vad bildas när solen lyser på den
Med hjälp av dem kan växten göra vad
Tunn cellvägg stor vakuol
Örter
Lagringsvävnad assimilationsvävnad
Lagrings
Stora runda
Vatten, fett, stärkelse, protein
Stärkelse vatten
Vatten
Fett
Assi
Ytligt på växten
Kloroplast
Fotosyntes och fånga koldioxid
Hudvävnad
Utgörs av vad som oxå kallas vad
Det har inga vad
Dess två main uppgifter
Dessa celler har förstärkt vad och täcks av vad som kallas vad
Dessa celler bildar ett tät vad för cellerna under
Bland epidermiscellerna finns vad
Här sker vad
Kan växten styra dessa
Var finns de
Flest var
Vad består en klyvöppning av
Fins epidermis oxå på rötter
Vad växer från cellerna där
Vad är de till för
Var finns de mest
Växtens yttersta cellager. Epidermis
Kloroplaster
Skydda växt från skador. Uttorkning
Förtjockade cellväggar. Hinna. Kutikula
Tätt skydd
Klyvöppningar
Gasutbyte mellan luften och bäctens inre
Ja beroende på väder och behov av vatten
Överallt utom rot
På blad
Två celler
Ja
Rothår
Ökar kontakten med markvätskan. I spetsen på rot. Dör vartefter roten växer
Ledningsvävnad
Vad gör den
Delas upp i vad. 2
Vad gör veddelen
Och sildelen
Mer om veddel
Består av vad. 3
Saknar vad så är vad
Trakeidernas väggar
Vad har och gör de
Kärlens cellers form och utplacering
Hur är detas väggar
Hur är sildelen
Dess celler o deras väggar.
Leder vatten och organiska ämnen
Veddel sildel
Veddel transporterar vatten och näring från rötter till resten av växt
Transporterar ämnen från fotosyntes till resten av växt
Långsträckta celler, trakeider och kärl
Protoplasma o är således döda.
Tjocka förvedade
Porer för att cellerna ska kunna transportera vatten
Långsträckta i lång rad ovanpå varandra
Delvis upplösta
Långsträckta levande celler
Tunna väggar
Ej förvedade
Stödjevävnad
Vad är den till för
Består av. 2. Med väggar som är
Stödjevävnad av levande celler. Placerade hur
Döda då. Stödjevävnad omger ofta vad.
Fibrer
Vad är
Ger fysisk hållfasthet åt växt
Levande. Döda. Förtjockade
I strängar längs med stam blad blomdelar.
Starkt förtjockade o förvedade väggar
Samlade till strängar insprängda i andra vävnader. Ledningsvävnad.
Stödjevävnad som enbart är döda celler
Intercellularer
Finns var
De bildar ett vät av vad som mynnar i vad var
Vad är de till för
Hur är de i vattenväxter
Mellan grundvävnadens celler. Tomma mellanrum
Net av kanaler som mynnar i porer på växtytan
Möjlighet för varje cell att ha gasutbyte med luften
Vida. Så växten kan hålla sig uppe o flyta
Hårbildningar
Vilka celler får
Hur ser de ut
Funktion 2
Epidermisceller
Olika
Minska avdunstning
Bränna
Korkvävnad
Vad sker med när växten utvecklas och åldras
Vad sker då på örter busk träd med epidermis.
Hur är cellerna placerade
Vad sker med klyvöppningarna
Den förändras
Byts ut till förtorkade celler. Aka korkvävnad
I staplade på varann till tjocka lager
Fungerar ej. Byts ut till porer i korkvävnad
