Växthuseffekten och klimat Flashcards
Orsaker
- Vattenånga: Naturlig gas som vi inte kan påverka mängden av.
- Koldioxid (CO2):
1. Beror främst på förbränning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas). Vi bränner alltså skogar och annat organiskt material som vuxit under miljontals år!
2. Beror också på avskogning: Skogsbränder, svedjebruk och tex städers expansion. Om vi minskar den totala mängden skog på jorden så ökar vi koldioxidhalten i atmosfären. Obs: Förändrad markanvändning är en planetär gräns.
3. Betong och stålindustrin. - Metangas: Uppstår vid nedbrytning i tex sumpmarker, risfält och soptippar samt i idisslande djurens magar.
- Dikväveoxid (lustgas): Beror främst på den ökande användningen av kvävebaserade konstgödsel. Obs: Påverkan på biogeokemiska flöden är en planetär gräns.
- CFC-föreningar (freoner): långlivad gas som människan skapat bla till att ha i kylskåp och sprayburkar. Är numera förbjuden. Obs: Stratosfäriskt ozon är en planetär gräns.
Konsekvenser
- Enligt IPCC kommer den globala medeltemperaturen stiga med ca 1,5 grader fram till år 2100 (om vi minskar utsläppen). Låter kanske inte som mycket men problemet är att det går så fort → ekosystemen hinner inte anpassa sig. En stor del av alla arter kommer att dö ut. Obs: Minskad biologisk mångfald är en planetär gräns.
Det finns lite olika uppgifter men det verkar som den globala medeltemperaturen redan har ökat med ca 1 grad sen mitten av 1800-talet. - Väderextremer, som torka, översvämningar och stormar (orkaner), kommer antagligen att öka i antal och styrka. Detta beror på att väder drivs av temperaturskillnader och till viss del av energi (corioliseffekten).
- Smältande glaciärer ger en högre höjd nivå på världshavet. Enligt IPCC kommer vattennivån åka med ca 1 meter (om vi minskar utsläppen) → översvämningar och ökad erosion vid kusterna.
- Allt surare världshav då koldioxiden bildar kolsyra i haven. Oklart vilka effekter surare hav kommer att få på ekosystemen men man vet att koraller och skaldjur får svårare att bygga skal. Obs: Försurningen av världshaven är en planetär gräns.
- Floder kommer att öka (eller minska) → torka eller översvämningar och ev. ökad floderosion.
Förutsättningarna för jordbruk kommer kanske ibland bli bättre i de rika länderna men klart sämre i de fattiga och definitivt sämre totalt.
Åtgärder
- Begränsa förbränningen av fossila bränslen och hitta ersättningar i form av förnybara bränslen. Följa utsläppsregleringar i form av de globala överenskommelser som skrevs i Parisavtalet 2015. Engelska: Mitigation
- Anpassa samhället till de ny klimatet. Engelska: Adaption
- Öka mängden skog globalt. Detta har en viss effekt men det behövs väldigt mycket skog för en stor förändring.
- Tekniska lösningar, inkl. geoengineering
Man kan binda koldioxid i cement
Man kan även binda koldioxid i basalt på island
Man kan göra koldioxiden till flytande metanol
I värsta fall kan man föra ut saltpartiklar i stratosfären vilket kanske skulle kunna minska solljuset att nå jorden, men detta är en sista utväg, chansning
Återkopplingsmekanismer
När klimatet börjar förändras leder det ofta till ytterligare förändringar som antingen motverkar eller förstärker de ursprungliga effekten. Återkopplingsmekanismer kan antingen bidra till ökad stabilitet (negativ återkoppling) hos ett system eller minska den (positiv återkoppling).
Vad innebär begreppet koldioxidekvivalenter?
Koldioxidekvivalenter går ut på att man räknar ut de totala utsläppen av växthusgaser och omvandlar det så man anger hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet.
Ozonhålet då?
Till att börja med har ”hålet” i ozonskiktet inget med den förstärkta växthuseffekten att göra. I stratosfären, 10–50 kilometer över våra huvuden, omvandlar solljuset ständigt en del av luftens syre molekyler till ozon (O3). Därmed bildas det naturliga ozonskiktet, som i sin tur absorberar ultraviolett ljus från solen. Problemet är att CFC-föreningar (freoner) bryter ner ozonmolekylerna. Utan ozonskikt tar växter, djur och människor stor skada. Det blir alltså inte varmare av att ozonskiktet tunnas ut men CFC-föreningarna bidrar alltså både till ozonuttunningen och till den förstärkta växthuseffekten.
Hur påverkas Sverige?
- stockholm kommer drabbas minst då vi fortfarande har landhöjning
I sverige? klarar oss ganska bra, jordbruket kommer få längre odlingssäsong vilket är bra, viss ökad risk för torka och kraftig nederbörd
klimatflyktingar?
Vändkretsar
Vändkrets är den breddgrad norr och söder om ekvatorn där solen har sitt nordligaste respektive sydligaste zenit läge. Området mellan vändkretsarna kallas tropikerna. Inom detta område kan solen stå i zenit.
Vändkrets öknar
Bredvid vändkretsarna bildas stäpp- och ökenområden. Detta beror på att vid vändkretsarna sjunker luftmassor ned för att ersätta den luft som strömmar in mot ekvatorn. De värms då upp och kan hålla kvar mer vattenånga och avger därför inte mycket nederbörd.
Konvektiv nederbörd
Denna typ av nederbörd skapas när solen värmer upp marken som i sin tur värmer upp luften. Eftersom att varm luft blir lättare så stiger den, när luften kommer högre upp kyls den av och kondenserar.
De stora regnmängderna i tropikerna beror på konvektiv nederbörd. Det kan även förekomma en varm sommardag i Sverige. Detta förekommer även i solens zenit (ITCZ).
Orografisk nederbörd och regnskugga
När luftmassor kommer in över land från haven så bromsas de in. Det blir då en kraftig turbulens och luften tvingas att stiga uppåt. Vattenångan kondenseras och det börjar regna. På andra sidan bergen bildas så kallad regnskugga. När luften sjunker nedåt värms den upp och kan hålla mer fuktighet. Molnen försvinner och det blir mycket liten nederbörd. Många torrområden i världen är just en effekt av regnskugga.
Frontnederbörd
Frontnederbörd uppkommer när varm och kall luft möts. Där den varma luften är aktivast och tränger undan den kalla luften bildas en varmfront. Vid den glider den varma luften upp över den kalla, som då kommer att ligga under den varma luften som en kil. När den varma luften stiger kommer den att kylas av och vattenångan kondenseras till moln som avger regn.
Kust- och inlandsklimat
Temperaturen i havsluften kommer att utjämnas både under dygnet och året. Detta beror på värmen som lagrats i haven under sommaren avges till atmosfären under vintern. Sommaren värme dämpas och vinterns kyla mildras. Vindar och havsströmmar flyttar värme från platser med överskott till platser med underskott. Landområden som står under inflytande av luftmassor från havet får kustklimat.
Inlandsklimat har en betydligt större temperaturvariation under dygnet och året. Här blir det kalla vintrar och varma somrar. Detta beror på att marken inte har samma förmåga att lagra och avge energi som haven. Det är endast de översta skiktet som värms upp och kyls ned.
Vad består den torra atmosfären av, jämför med den förindustriella atmosfären.
Den torra atmosfären består av 78 % kväve (N2), 21 % syre (O2) och 1 % övriga gaser, bl a just nu ca 0,04 % koldioxid (CO2), eller ca 414 PPM (parts per million). Den förindustriella atmosfären innehöll ca 280 PPM.
Vilka är atmosfärens olika delar?
- Den nedre delen av atmosfären, där vädret sker, kallas troposfären.
- Den avslutas med tropopausen på 10-15 km höjd.
- Därefter följer stratosfären, mesosfären och högst upp jonosfären.
