Växtfysiologi Flashcards
Vad består en växtcell av?
Likheter med djurceller: cellkärna, cellskelettets proteiner, ribosomer och mitokondrier.
Speciellt för växtceller: cellvägg av cellulosa, kloroplaster för fotosyntes och i många fall vakuoler.
Vilka tre typer av organ består en växt av?
Tre typer av organ: rot, stam och blad.
Vilka tre typer av vävnader består växter av?
Tre typer av vävnad: hud (epidermis), grundvävnad och ledningsvävnad.
Berätta vad du kan om xylem och floem
Xylem: Veddel, transporterar vatten och oorganiska ämnen såsom lösta mineralnäringsämnen från rötterna mot skottspetsen.
Floem: Sildel, transport av socker och andra organiska ämnen såsom socker och aminosyror.
(Det som finns i xylemet och floemet är det som i vardagligt tal kalla sav)
Hur är en växtcells cellvägg uppbyggd?
Cellväggen består av cellulosa och andra kolhydratmolekyler, t.ex. hemicellulosa. I stödjevävnaden finns också vedämne, ligning, som har en komplicerad sammansättning. Cellväggsedelarna tillverkas i ER och transporteras ut med hjälp av exocytos. Cellväggen är inte en del av cellens slutna rum med sin egen kemiska miljö. Små porer i cellväggen, plasmodesmer, står för förbindelsen mellan det inre rummet och själva cellväggen. Här sker också viktigt samordning av information mellan de olika cellerna.
Berätta i stora drag om livscykeln hos en typ av växt.
Växtriket delas in flera olika grupper, bland annat mossor, sporkärlväxter och fröväxter. De har olika sätt att föröka sig på och därför se också deras livscykler olika ut. I all dessa tre fall sker dock en växling mellan stadier med haploida celler (enkel genuppsättning) och diploida (dubbel genuppsättning).
Mossor: De gröna plantorna är haploida och består av hon- respektive hanorgan. Efter befruktning växer det upp en sporkapsel. Sporerna sprider sig och börjar gro och på så sätt växer ny mossa upp.
Sporkärlväxter, kryptogamer, t.ex. ormbunkar: Diploida porer finns i sporgömmor på bladens undersidor. Vid fuktiga förhållanden simmar spermier över från hanorganen och befruktar honorganen. Ur detta kan en ny ormbunke växa upp.
Gömfröiga växter, fanerogamer (dvs. alla “vanliga” blommor): Alla frön bildas i någon typ av frukt (aptitlig eller oaptitlig för oss). De haploida cellerna befruktas genom pollinering. Det är en komplicerad historia i många fall, men det räcker att du vet det jag skrev ovan.
Berätta om kloroplasternas uppbyggnad och funktion.
Kloroplasterna har dubbla yttre membran, “travar” av membranblåsor, tylakoid, och mellanrummet mellan dem kallas stroma. Den fotokemiska reaktionen sker i tylakoiderna och koldioxidfixeringen sker i stroma.
Vilka två typer av reaktioner sker i fotosyntesen? Vad sker i korthet i de båda reaktionerna?
Fotosyntesen sker i två olika händelseförlopp, dels en fotokemisk reaktionsserie och dels en koldioxidfixerande reaktionsserie. I den fotokemiska reaktionen bildas syrgas och energirika ämnen, till exempel laddade vätebärare (NADPH). Den fotokemiska reaktionen, som alltså sker i tyalkoiderna, sker i tre huvudsteg: fotosystem II, elektrontransportkedjan och fotosystem I. I processen avges syrgas, och energin transporteras vidare med ATP- och NADPH-molekyler till de fotokemiska reaktionerna som sker i den så kallade calvincykeln där kolhydrater bildas ur koldioxid. I de koldioxidfixerande reaktionerna omvandlas alltså koldioxid till olika sockerarter.
Vilka två är de energibärande molekylerna som arbetar hårt i fotosyntesen?
Energin transporteras vidare med ATP- och NADPH-molekyler
Vilka faktorer påverkar fotosyntesens hastighet i växtens naturliga miljö?
Fotosyntesens hastighet påverkas av ljusstyrka, temperatur, mängden tillgänglig koldioxid och vattentillgång. Utan att gå in på detaljer kan ni bara notera att det är många olika faktorer som spelar in och att växterna har många olika strategier för att hantera alla olika situationer som uppstår.
Vad menas med den begränsande faktorn för en växts tillväxt?
Om det är för lite av ett enda ämne kan det hämma hela tillväxten av hela växten. Det ämne som det finns för lite av sägs utgöra den begränsande faktorn för fullständig tillväxt. Det är också viktigt att det är rätt proportion mellan de olika näringsämnena. Det är dock ingen mening att tillföra extra näringsämnen för det kommer inte att få växten att växa bättre. Ett problem som sker i naturen är ju att då vi konstgödslar med kväve kommer överskottet att rinna ut i vattendragen och förorsaka övergödning i de vatten de hamnar i.
Nämn några makro- respektive mikronäringsämnen?
Makronäringsämnen är sådan ämnen som växterna behöver ha en stor mängd av. Exempel på sådana är syre, kol och väte men även:
kväve (till klorofyll, proteiner och nukleotider),
fosfor (till nukleotider, ATP, fosfolipider),
kalium (till jonbalans, osmostisk reglering, enzymaktivering)’
magnesium (för jonbalans, enzymaktivering, klorofyll),
kalcium (för membranfunktion, enzymreglering, signalering, cellväggen)
Exempel på mikronäringsämnen är klor, nickel, natrium, kisel, järn, mangan, koppar, zink, bor och molybden.
Berätta om vad som kan hända med växtligheten efter en skogsbrand.
Bland både växterna och djuren finns dels brandberoende, dels brandgynnade arter. De brandberoende kräver i princip brand för sin existens. Man kan undra hur de överlever långa perioder utan brand? Det finns olika strategier. Vissa växter har frön som ligger oerhört länge i “fröbank” i marken och gror först efter en brand. För insekter kan man tänka sig att även mycket små bränder, lägereldar, småbränder längs banvallar m m, kan duga i nödfall, men det är klart att sådana arters existens är hotad om vi stoppar alla skogsbränder.
Berätta om försvarsmekanismer som en liten planta har utvecklat.
Vid näringsbrist stannar bladutvecklingen helt enkelt upp,
Vid vattenbrist stängs klyvöppningarn vilket då i sin tur leder till att även fotosyntesen stannar upp.
En annan anpassning är att växten vrider sig mot ljuset för att kunna fotosyntetisera, något som kallas fototropism.
Om jorden glider iväg så att växten hamnar platt mot marken kommer skottet att böja sig uppåt och rötterna neråt, något som kalla gravitropism.
På vilka olika sätt reagerar en växt på olika sorters ljus?
Blått ljus (ljus med en viss våglängd) är aktivt vid fototropism, då bladen vrider sig mot ljuset. Rött ljus krävs för att växten ska börja fotosyntetisera genom något som kallas fytokrom. Mörkrött ljus gör istället så att effekten upphör.
