Vårdhygien Flashcards

1
Q

Vårdrelaterade infektioner

A
  • Vårdrelaterade infektioner (VRI) en infektion som har uppkommit hos en patient eller personal inom hälsa och sjukvården i samband med vård, behandling eller diagnostik.
  • Är en komplikation/ vårdskada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken funktion har vårdhygien?

A

Förebygga och förhindra vårdskada -> lindra lidande och minska kostnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är apparatspridning?

A

Spridning av mikroorganismer via apparater t.ex. blodtrycksmanchett, satrationsmätare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de vanligaste smittvägar i vården?

A

Via personalens händer och arbetskläder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur är reglerna kring arbetskläderna i hälso- och sjukvården?

A

Kortärmade
Bytas dagligen
Tvättas i minst 60 grader
Ska bytas om de är synlig smutsiga/blött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När ska förkläder användas

A

Patientnära arbete
Arbete vid sängen
Risk för kontaminering av arbetskläder
Smittsam patient

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När ska händerna desinficeras?

A
  • Innan påtagning av handskar
  • Efter antagning av handskar
  • Innan ny moment
  • Innan rent arbete
  • innan och efter behandling, undersökning och vård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När ska händerna tvättas med tvål och vatten?

A
  • När de är synlig smutsiga
  • Efter att ha fått kroppsvätskor på handen
  • Efter toalettbesök
  • Efter kontakt med patienter med smittsam sjukdom t.ex. clostridium difficule, calici
  • Efter hantering av kräkning och diarré
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När ska skyddskläder användas?

A

om det finns risk att arbetskläder kan bli kontaminerad med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Munskydd (FFP2) ska användas

A

När det finns risk för stänk och operation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Andningsskydd (FFP3) ska användas

A

när det finns risk för att andas t.ex. virus, bakterier, rök

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Visir ska användas

A

vid risk för stänk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är smittoförande avfall?

A
  • organisk material från vård eller undersökning eller klinisk misstänkt sjukdom.
  • Delas in i stickande/skärande och ej stickande/skärande smittoförande avfall.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ska smittoförande avfall hanteras?

A
  • Samlas i en tytpgodkänd behållare som kan förslutas så att inget kan läcka ut.
  • Absorbent material ska finnas i behållaren om det finns mycket vätska.
  • Behållaren ska markeras med etikett
  • Icke stickande och skärande material ska förvaras i minst 1-7 dagar. Om den ska förvaras längre ska den frysas.
  • Utrymmet ska markeras med varningsskylt
  • Allt skärande och stickande avfall klassas som smittoförande avfall. Ska samlas i en typgodkända behållare, ska märkas och får ej fyllas över markeringen så att den kan förslutas. Ska markeras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur klassas stickande och skärande avfall som ampuller och sprutor?

A

Allt skärande och stickande material klassas som smittoförande avfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ska skärande och stickande avfall hanteras

A
  • Ska samlas i en typgodkänd behållare
  • Ska kunna stängas
  • Får ej fyllas över markeringen
  • Ska markeras med etikett som smittoförande avfall vid transport
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Om smittoförande avfall behandlas med autoklavering är avfallet fortfarande smittoförande?

A

Nej, den förvandlas till icke smittoförande avfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilken renhetsgrad ska finnas vid beröring av hel hud eller slemhinnor?

A

Ren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken renhetsgrad ska finnas vid beröring av skadad hud eller slemhinna?

A

Höggradigt ren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken renhetsgrad ska finnas vid penetrering av hud eller slemhinna?

A

Setril

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur markeras rent och höggradigt rent?

A

Blått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur markeras sterilt?

A

Grönt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur markeras smutsigt?

A

Rött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Definition av rent

A

Definieras som synligt rent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Definition av höggradigt rent

A

Höggradigt rent innebär att sannolikheten för att hitta en levande mikroorganism är 10^-3 eller mindre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Definition av sterilt

A

Steril innebär att instrument och produkter är fria från mikroorganismer. Sannolikheten med att det finns en levande mikroorganism på produkten är 10^-6 eller mindre.

27
Q

Vad måste man göra för att ett objekt ska bli ren?

A

efter tvättning, diskning och torkning.

28
Q

Vad måste man göra för att ett objekt ska bli höggradigt rent?

A

desinfektion, diskdesinfektion, spoldesinfektion, kemisk desinfektion eller kokning under lock.

29
Q

Vad måste man göra för att ett objekt ska bli sterilt?

A

Sterilisering sker genom autoklavering, kemisk sterilisering, industri och torrsterilisering.

30
Q

Antiseptika

A

medel för att sterilisera hud

31
Q

Intakthud desinfekteras med

A

Etanol (M-sprit 70%), Klorhexidinsprit 5mg eller jod.

32
Q

Skadad hud eller slemhinna desinfekteras med

A

färsktappar kranvatten, NaCl, klorhexidinlösning 0,5mg eller jod.

33
Q

Hur sker såromläggning med ren rutin?

A

Vid ren rutin används höggradigt rent material, färsktappat kranvatten och handskar.

34
Q

Hur sker såromläggning med steril rutin?

A

Vid steril rutin används sterilt material, sterila lösningar, handskar/sterila handskar och sterila instrument.

35
Q

När används steril rutin?

A

operationssår, sår med drän, blödning, riklig sekretion, sår i förbindelse med led, djupare steril vävnad och kroppshåla

36
Q

Aspetisk teknik

A

Innebär att hålla det rena rent och sterila sterilt. Man blandar ej rent och orent.

37
Q

Hur desinficeras rena ytor?

A

+70 med etanol

38
Q

Hur desinficeras orena ytor?

A

+45 med isopropanol

39
Q

Exempel på konventionell avfall?

A

pappersförpackning, metal, glas, tomma blodpåsar, tomma urinuppsamlingspåsar, använd förband, tomma infusionspåsar etc.

40
Q

Exempel på farlig avfall?

A

smittoförande, skärande, stickande, biologisk, cytostatika, inkasserade läkemedel, amalgam etc.

41
Q

Vad är smittoförande avfall?

A

All avfall där är all avfall där det finns smitta och risk för smitta. Delas in i stickande/skärande och ej stickande/skärande avfall.

Exempel:
Stickande/skärande avfall är nålar, kanyler, suturnålar.
Ej stickande/skärande avfall är blod, mycket blodiga förband, avfall som är förorenade med kroppsvätskor,

42
Q

Exempel på biologisk avfall?

A

identifierbara kroppsdelar, vävnader, organ och större mängd blodiga förband.

43
Q

Vilka livsmedelslagar gäller i kök i vård och omsorg?

A

livsmedelslagen

44
Q

Vad innebär livsmedelslagen?

A
  • Att man ha ett godkännande för att ha köket
  • Godkände/anpassade lokaler
  • hantering av livsmedel
  • Stor fokus hygien och hygienrutiner
  • Tillsyn förekommer
45
Q

Vad är syftet med infektionsregistret

A
  • minska dödligheten
  • minska sjuklighet
  • förbättra vården
  • studera epidemiologi, utveckling och effekter av diagnostiska och terapeutiska insatser.
46
Q

Hur hanteras Smittfarligt tvätt?

A

ska placeras i en vanlig tvättsäck först och sedan ska en plastsäck ovanpå.

47
Q

Vilka relevanta hygienåtgärder vidtar du före och efter munvård (tandborstning) till sängliggande, ej smittsam patient?

A

sprita händerna, handskar, förkläden, sprita händerna efter avtagning av handskar, byter handskar vid varje ny moment

48
Q

Vilka relevanta hygienåtgärder vidtar du före och efter munvård (tandborstning) till sängliggande, smittsam patient?

A

sprita händerna före, handskar, förkläden, sprita händerna efter avtagning av handskar. Vad är det för smittsam sjukdom? Influenza, calici - munskydd pga risk för att bli smittad och smitta andra patienter. Visir för risk vid stänk? Vid calici bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan spritning av händerna.

49
Q

Ordningsföljden vid påtagning och avlägsnandet av skyddskläder.

A

Påtagning: Först munskydd, visir, förkläden, sedan handskar.

Avläggande: Först förkläden, handskar, visir, munskydd.

50
Q

Hur omhänderta man en urinflaska?

A

med handskar och förkläder ska en använd urinflaska till spolningdesinfektor. Spoldesinfektorn är som en toalett och som desinfekterar urinflaskan.

51
Q

Hur omhänderta man ett bäcken?

A

Med handskar och förkläder lämnas bäcken till spolningsdesinfektorn som kommer att desinfektera bäckenet.

52
Q

Hur omhänderta man en rondskål med sekret/blod och instrument från en ej smittsam patient?

A

lämnas vid diskdesinfektorn, ska diskas direkt.

53
Q

Hur omhänderta man sårkompresser/instrument från en smittsam patient?

A

Smittförande avfall ska samlas upp i typgodkända behållare. Behållaren ska förslutas så att avfall eller smittämnen inte kan läcka ut.

54
Q

Hur omhänderta man en blodpåse med infusionsaggregat?

A

Efter genomförd transfusion sparas den tomma blodpåsen i kylskåp i 4 timmar. den komma påsen kastas sedan som konventionell avfall. Oanvänd blodpåse kastas som riskavfall eftersom det är en stor mängd blod (biologisk material) som ska hanteras.

55
Q

Hur fungerar en spol- och diskdesinfektor?

A

Vid spoldesinfektor lägger man in urinflaskan, bäcken etc och starta maskinen. Spoldesinfektorn desinfekterar automatiskt objektet. Fungerar som en toalett.

Diskdesinfektorn desinfekterar rondskålar, op instrument, saxar etc. Man behöver välja program.

56
Q

Vad är skillnaden mellan spol- och diskdesinfektor?

A

Spoldesinfektor är avsedd för urinflaskor, hinkar och bäcken. Fungerar som en toalett (har en öppen avlopp). Tar mindre tid. Behöver ej välja program.

Diskdesinfektor är avsedd för rondskålar och instrument. Tar längre tid. Fungerar ej som en toalett. Behöver välja program. Har en stängd avlopp. Cirkulerar vatten. Torkar.

57
Q

Vad rengjörs i spoldesinfektorn?

A

Bäcken
Urinflaskor
Hinkar

58
Q

Vad rengörs i diskdesinfektorn?

A
Saxar 
Rondskål 
Peang 
Pincetter 
Op-instrument
59
Q

Hur omhändertar du förbandsmaterial med blod och var?

A

Kastas som konventionell avfall.

60
Q

Demonstrerar hur använt material för ren rutin omhändertas i desinfektorsrum?

A

Sprita händerna när man gå in i desinfektionsrummet. Sprita händerna innan man tar på rena saker som t.ex. tömma disk- och spoldesinfektorn. Sprita händerna vid varje ny moment. Sprita händerna efter att man har öppnat luckan (om detta finns) innan man tar på de rena saker. Sprita händerna när man går ut ur desinfektorsrummet. Knuffa upp dörren med ryggen/skuldrorna.

61
Q

Vilka är de olika renhetsgraden?

A

Ren
Höggradig rent
Steril

62
Q

Hur höggradigt rent material ska förvaras?

A

I skydd för dam. Om det finns både höggradigt rent material och sterilt material ska inte transportmaterial tas med i rummet. Höggradigt rent material ska desinficeras minst 1 gång/vecka.

63
Q

Hur omhändertas material för steril rutin i desinfektionsrum

A

I skydd för dam och smuts. I mörker. Transportpaket få ej tas med in på rummet.

64
Q

Hur kontrollerar man att till synes steril föremål verkligen är steril?

A

kolla om det finns skador på förpackningen, datum inte är utgått, förvarats sterilt: från solljus, damm, fukt och stora temperaturväxlingar.