Välfärdsstaten

Question 1

Vad innebär den svenska socialpolitiken?

Answer 1

• Ett kollektivt riskhanteringssystem
• Tillgodose grundläggande försörjning
• Förebygga och undanröja sociala risker och sociala problem

Question 2

Vad är innebörden av omfördelning?

Answer 2

Omfördelning
Mellan inkomstgrupper/sociala grupper
mellan generationer
över livsloppet
sker via: Ekonomiska transfereringar (t.ex. försäkringar, bidrag o pensioner Välfärdstjänster.

Question 3

Redogör för olika ersättningsprinciper

Answer 3

Ersättningsprinciper

• Grundskydd: samma ersättning till alla oavsett inkomst, grundtrygghet.
• Inkomstbortfallsprincipen: inkomstrelaterad ersättning, golv och tak(En lägsta och en högsta nivå), Standardtrygghet
• Behovs- eller inkomstprövning: bostadsbidrag, försörjningsstöd

Ersättningsnivåer och målgrupper

Föräldrapenning:Arbetsbaserad: “personer som arbetar i Sverige” - inkomstbaserad ersättning
Bosättningsbaserad: “personer som bor i Sverige” - grundskydd, föräldrapenning på grundnivå

Ålderspension: bosättningsbaserad, skall skapa grundtrygghet - garantipension (äldreförsörjningsstöd)
Arbetsbaserad: inkomstpension, inkomstrelaterad, baserad på livsinkomsten

Question 4

Redogör för de konkreta nivåerna i svensk politik, hur fungerar det?

Answer 4

Statsmakten: Riksdagen och Regeringen
Endast riksdagen är behörig om att besluta om grundlagar (regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsordningen, yttrandefrihetslagen) och vanliga lagar. Riksdagen folkets främsta företrädare, men får inte ägna sig åt rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter
Regeringen kan utfärda förordningar. Regeringen styr riket med hjälp av självständiga förvaltningsmyndigheter och domstolar som ska tillämpa gällande lagar.
Föreskrifter utfärdas av statliga och kommunala organ, ex: Allmänna råd för försörjningsstöd (socialstyrelsen)

Regeringen styr sin förvaltning RF kap 12., men förvaltningen är självständig
Den svenska folkstyrelsen ska förverkligas genom representativt och parlamentariskt system. Makten är därmed samlad i riksdagen och de valda ledamöterna är folkets företrädare.
Sveriges enhetsstat, samtidigt framgår i regeringsformen att folkstyrelsen ingår i kommunala självstyrelse. Det är grundlagsreglerat att det ska finnas kommuner på lokal och regional nivå.

Den regionala makten
Sveriges territoriella organisation brukar beskrivas som ett timglas - stark central makt och stark lokalmakt kombinerat med svaga regioner (inte en federalstat).
Trots det har de offentliga organen på regional nivå en viktigt självständig funktion inom flera samhällssektorer.
Vi har sju landsting, som nu kallas regioner och 21 länsstyrelser i Sverige
Hälso- och sjukvården står för den dominerande delen av regionens verksamhet

Den kommunala makten
I Sverige finns 290 kommuner (storstadskommuner, mindre stads eller förortskommuner och glest befolkad kommun)
Kommunerna är politiskt styrda- kommunfullmäktige är kommunens riksdag.
Stor frihet organisera sin verksamhet, men lagstiftningsmakten ligger hos regeringen och riksdag.
Finns också reglering av politiker och tjänstemän. Lagstadgat att varje kommun ska ha en instruktion som anger hur kommunens högste tjänsteman under kommunstyrelsen ska leda förvaltningen.
Kommunernas finansiering kommer från skatteintäkter, men finns också statsbidrag
Kommunen ansvarar för en bredd av verksamhetsområden, men områden som vård, skola, omsorg om äldre och funktionshindrade, socialtjänstens försörjningsstöd väger tungt.

Question 5

Redogör för “Ny styrning” och New Public Management (NPM)

Answer 5

• Ett paraplybegrepp som samlar flera utvecklingstendenser inom offentlig sektor med inspiration från näringslivet och ett marknadstänkande.
• NPM bygger på en marknads- och byråkratiskt logik som fått allt större genomslag i professionella verksamheter inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst-
• Konsekvens: en byråkratiskt kontroll snarare än professionell autonomi, och ett maktskifte till förmån för management snarare än yrkesprofession.

Question 6

Redogör för begreppet marknadisering

Answer 6

• 2000-talen: fortsatt marknadisering som kopplas till valfrihet, privatisering och konkurrens.
• Upphandling: LOV-lagen om valfrihetssystem, reglerar vad som skall gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av verksamhet genom att inrätta valfrihetssystem där brukaren får välja bland fler leverantörer.
• En viss privatisering inom vård, skola och omsorg (äldreomsorg) ytterligare, inom försäkringssystemet (allt fler började teckna privata pensionsförsäkringar) - många blandformer mellan privat och offentligt.

Question 7

Redogör för begreppet decentralisering

Answer 7

• Decentralisering av styrningen till kommunerna och vissa omrden delegerats ut fullt ut till kommunerna.
• Decentralisering kopplas också samman med brukarinflytande, självförvaltning och medbeslutande.

Question 8

Vad innebär privat försäkring? Redogör också för skillnaden mellan privat respektive allmän försäkring.

Answer 8

Privat försäkring
Avtal mellan försäkrad och den som försäkrar (ett försäkringsbolag, t.ex. IF, TryggHansa, Skandia osv, ej någon offentlig myndighet som försäkringskassan)
Eget val, frivilligt (oftast)
Avgift betalas till bolaget
Sakförsäkring, hemförsäkring

Räknas ej som “våra socialförsäkringar”, även om det ibland handlar om vård- eller inkomstförsäkringar.

Question 9

Vad är socialförsäkringar? Hur finansieras det och vad är innebörden?

Answer 9

Socialförsäkringar
Försäkring är ett sätt att kollektivt hantera risker
Socialförsäkringar hanterar sociala risksituationer
kompensera inkomstbortfall (t.ex. vid sjukdom, föräldraskap)
Finansieras
premier (avgift) rätt till förmån
Avgift via arbetet, skatteinbetalningar, arbetsgivaravgifter
betalas i regel via skatter och avgifter, t.ex. sociala avgifter på löner som arbetsgivaren betalar.

Question 10

Beskriv de olika omfördelningsprinciperna och vad de innebär

Answer 10

Horisontell utjämning
Omfördelning mellan olika perioder i livet
“tvångssparande” under arbetslivet som vi sedan får igen när vi är i behov av vård, omsorg eller inkomstförstärkning

Vertikal utjämning
Omfördelning mellan olika inkomstnivåer
Framförallt sjuk och arbetslöshetsförsäkringen, ekonomiskt bistånd
Mellan låg och högriskgrupper
Finansieras till största del av “den stora massan” via skatter soom betalas på våra inkomster

Question 11

Ge exempel på horisontell utjämning respektive vertikal utjämning

Answer 11

Ålderspension:
Horisontell, över livsloppet
Vertikal, omfördelning från män till kvinnor genom att kvinnor lever längre
Inte särskilt mycket mellan hög och låginkomsttagare

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer + barnomsorg + skola:
Horisontell
I förskott
I generation

Vertikal:
Mellan olika stora inkomster

Question 12

Vad innebär det sociala kontraktet?

Answer 12

Samhället/välfärdsstaten stödjer individen genom livet och skyddar mot sociala risker

• Individen bidrar till finansieringen via att arbeta och betala skatter

Question 13

Beskriv några sociala trygghetsförmåner

Answer 13

• Socialförsäkringar
• Andra ekonomiska understöd/ekonomiska transfereringar
• Försörjningsstöd
• Välfärdstjänster

Question 14

Vad innebär välfärdstjänster?

Answer 14

Behovsstyrt
t.ex äldreomsorg, stöd och service för funktionshindrade, social barnavård, missbruksvård, barnomsorg, hälso och sjukvård

Question 15

Vad är generella respektive selektiva bidrag? Ge exempel.

Answer 15

Generella bidrag:
- T.ex barnbidrag
Kräver ej motprestation

Selektiva bidrag:
- Försörjningsstöd
Kan kräva motprestation, deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Question 16

Beskriv kortfattat vad industrialiseringen innebar

Answer 16

• Slutet på 1800-talet och 1900-talets början (1900 - 1930).
• Industrialiseringen och den nya kapitalistiska ekonomin med produktion och lönearbete i fabriker hade stor påverkan på den socialpolitiska utvecklingen
• Ny produktionsordning med lönearbete i fabriker (nya risker i form av ökad sjukdom, spridning av sjukdomar, dåliga arbetsförhållanden, ålderdom och död?)
• Urbanisering (människor flyttar från landsbygd till städer för arbete)
• Nya problem kring bostadssituation i städer (Sophantering, sanitet, sjukdomar, misär, sämre barntillsyn)
• Demografiska förändringar, många äldre blev kvar på landsbygden, ökade kostnader för kommuner på grund av äldre som ej flyttade till städerna –> Ökad vårdbehov och lägre skatteintäkter.
• Sjunkande dödlighet –> Befolkningsökning
• Emigration till främst USA
• Demokratisträvanden (Kvinnors rösträtt och rättigheter)

Question 17

Vilka socialpolitiska reformer kom i samband med industrialiseringen?

Answer 17

1884 kom första skrivelsen till riksdagen om en socialförsäkring (olycks och ålderdomsförsäkring)
1891 kom den första lagen om sjukkassor
- Stöd i form av bidrag och råd till frivilliga kassor av myndigheterna
Ca 3 % av befolkningen med i en sjukkassa
1893 grundade Svenska Typografförbundet den första arbetslöshetskassan
- Flera andra fackföreningar följde snabbt efter
1902 - Frivillig försäkring för olycksfall i arbetet → Tecknas av arbetsgivare
1910 - Nya sjukkasselag och frivilliga kassor
1913 - Folkpension
- Första “universella” ålderspensionen i världen.

Question 18

Vad var CSA?

Answer 18

CSA bildades för att samla olika “sociala” organisationer och bli en enad kraft kring den sociala frågan.
CSA viktig för att sätta de sociala frågorna på kartan under tidigt 1900-al
Kända och etablerade personer som var intresserade av sociala frågor och socialpolitik

Question 19

På vilket sätt påverkade CSA det sociala arbetet?

Answer 19

CSA var delaktiga i att professionelisera det sociala arbetet.
- CSA medverkade till att förskjuta att det sociala arbetet gick från kall till ett professionellt yrke.
- Bidrog till den första utbildningen i sverige som hölls av “institutet för socialpolitik och kommunal utbildning” som bildades 1921 på initiativ av CSA

Question 20

Beskriv Folkhemsperioden (1920 - 1950)

Answer 20

• Folkhemstanken slår igenom och är fortfarande en viktig aspekt av välfärdsstatens funktion och innehåll
• Folkhemmet var en politisk idé och ett moderniseringsprojekt om att det goda samhället med hjälp av socialpolitiska reformer som inkluderar alla medborgare - Var också möjligt under denna tidsepok.
• En metafor att samhället genom politik kan ta väl hand om alla medborgare och ge dem en grundtrygghet.

Question 21

Beskriv några centrala folkhemstankar

Answer 21

Folkhemtanskarna innebar t.ex:
Tron på en rationell och “produktiv” socialpolitik för att undanröja sociala problem och modernisera landet Sverige
Få bort dåliga bostäder, sjukdom, arbetslöshet och fattigdom via omfattande sociala reformer och bostadsprojekt

Question 22

Berätta om några centrala aktörer under folkhemsperioden

Answer 22

Paret Alva och Gunnar Myrdahl - Skriver boken i Kris i befolkningsfrågan som bland annat handlar om den minskade nativiteten (?) Det föds bl.a färre barn. Paret förespråkade också omfattande sociala reformer inom t.ex mödravård

Per Albin Hansson, socialdemokrat och statsminister. Var en av visionärerna och en central person för införandet och folkhemstankarnas genomslagskraft. Höll bland annat det erkända folkhemstalet.

Gustav Möller - Kallades för “social-sveriges grundare”. Var bland annat delaktig i införandet av sådant som de allmänna
pensionerna, semester och bostadspolitik samt för många betydelsefulla statliga utredningar som skulle komma att skapa opinion.

Question 23

Berätta om några socialpolitiska reformer och åtgärder under folkhemsperioden

Answer 23

• Beredskapsarbeten skapades under 1930-talets ekonomiska depression med hög arbetslöshet
• Nya lag om frivilliga sjukkassor
• 1935 infördes en mer omfattande arbetslöshetsförsäkring av riksdagen (fortfarande frivillig)
• Statsunderstödd, dvs subventionerad av staten men sköts av fackföreningarna (det s.k gentsystemet)
  Folkpensionen höjdes

Question 24

Redogör för begreppet dekommodifiering

Answer 24

Dekommodifering syftar till att se i vilken mån vi människor blir mindre beroende av markanden. För att se hur dekommodifieringen för medborgare i en välfärd ser ut så kollar en till hur stor individens valmöjligheter och frihet är i relation till att behöva sälja vår arbetskraft på marknaden. Vi människor blir dekommiderierade när vi inte längre är beroende av familjen eller marknaden. Ett exempel på en dekommodifiering i en välfärdsstat är den obligatoriska sjukförsäkringen. Genom den blir vi människor dekommodifierade då vi inte blir lika beroende av att exempelvis gå till arbetet och sälja vår arbetskraft vid sjukdom, utan har möjligheten att stanna hemma då vi tillförsäkras en standardtrygghet vid inkomstbortfall genom försäkringen.

Question 25

Redogör för begreppet social stratifiering

Answer 25

Begreppet social stratifiering innebär olika former av ojämlikheter vi kan se i välfärdssamhället. En svag social stratifiering i en välfärdsstat innebär i praktiken att vi har en jämlik fördelning av samhällets resurser samt jämlika livsmöjligheter. En välfärdsstat med stark social stratifiering innebär att vi har ojämnt fördelade resurser och ser tydliga skillnader mellan inkomstgrupper, kön eller sociala grupper.

Question 26

Redogör för Esping-Andersens teori för tre olika välfärdsregimer

Answer 26

Den liberala välfärdsregimen, den konservativa välfärdsregimen samt den socialdemokratiska regimen.

Question 27

Redogör för Esping-Andersens teori om den Liberala välfärdsregimen.

Answer 27

Den första är den liberala regimen. I en liberal välfärdsregim så är den viktigaste delen marknadne och inviduell ansvartagande. Detta innebär i praktiken att staten ska ta en mindre ansvar. Enligt Esping-Andersen så utmärkers en liberal regim av att det har en svag dekommidifiering och får därav en stark social stratifering i samhället. Denna form av välfärdsregim kan en se i exempelvis USA där det har få universiella socialförsäkringar och det selektiva insatserna riktar sig främst till det allra fattigaste. Detta innebär att människor, vid exempelvis sjukdom, blir beroende av att sälja sin arbetskraft för att kunna upprätthålla sin levnadsstandard.

Question 28

Redogör för Esping-Andersens teori om den Konservativa välfärdsregimen.

Answer 28

I den konservativa välfärdsregimen så är den viktigaste delen familjen. Denna regim kännetecknar framför allt det heterosexuella kärnfamiljerna där mannen är förvärvsarbetaren och kvinnan står för det obetalda arbetet genom att ta hand om hem och barn. Den konservativa regimen kan vi exempelvis se i Italien där familjen har en stor roll. I den konservativa regimen så har vi en stark dekommodifinerg för förvärvsarbetaren i familjen (det vill säga den försörjande mannen) och en stark social stratifiering.

Question 29

Redogör för Esping-Andersens teori om den Socialdemokratiska välfärdsregimen.

Answer 29

I denna regim finns ett stark offentligt ansvar och familjen får en mer avlägsen roll. I den socialdemokratiska välfärdsregimen så är det en stark dekommodifiering och därav en svag social stratifiering. Exempel på en sådan välfärdsregim är Sverige där vi har olika former av offentliga trygghetssystem som stödjer oss vid risksituioner vilket leder till att vi genom exempelvis sjukpenningen kan stanna hemma vid sjukdom och blir därför mindre beroende av att sälja vår arbetskraftatt. Den svaga sociala stratifieringen kan vi se genom att resurserna i samhället är mer jämt fördelade och individerna har störra valmöjlighet och frihet, både inom arbetslivet och den privatasfären.

Question 30

Redogör för ett par skillnader mellan obligatoriska och frivilliga socialförsäkringar.

Answer 30

En grundtanke och målsättning med socialförsäkringar är att införa ett kollektivt trygghetssystem som ska fungera som en trygghet för medborgarna vid risksituationer såsom inkomstbortfall vid föräldraskap, sjukdom eller liknande.

Det obligatoriska socialförsäkringarna syftar till att förebyggande olika former av sociala problem i vårt samhälle och genom att göra sociala försäkringar obligatoriska och därmed universiella så omfattas hela befolkningen vilket kan öka samhällets välfärd.

Det obligatoriska försäkringarna vi möter i det svenska samhället är universiella och innebär därför att hela befolkningen får ta del av det förmåner som försäkringen omfattar. Några av det obligatoriska försäkringarna vi har i Sverige är den obligatoriska sjukförsäkringen (som kom år 1955) samt den allmäna pensionförsäkringen (som kom år 1913). Dessa är försäkringar som hela befolkningen får ta del av ovasett inkomst.

Det frivilliga försäkringarna är det som vi själva väljer att gå med i. Det som kännetecknar en frivilligförsäkringar är att medborgaren betalar in en avgift för att kunna få en förmån av sin försäkring. Ett exempel på en sådan frivillig försäkring är A-kassan.

Det obiligatoriska socialförsäkringarna finansieras i huvudsak av att vi medborgare betalar in skatt till staten. Men kan även finansieras av den avgift som arbetsgivare betalar in för sina anställda. Det som skiljer den frivilliga försäkringen mot det obligatoriska försäkringarna är att det frivilliga försäkringarna finansieras av att medborgarna betalar in en avgift.

Question 31

Redogör för argument för obligatorisk försäkring samt argument mot.

Answer 31

Två starka argument för att vi ska ha obligatoriska försäkringar i vårt sammhälle kan göras utifrån ett rättvissargument och ett paternalistiskt argument. Rättvise argumentet menar att obligatoriska försäkringar gör så att alla medborgare får liknande förutsättningar, alla har inte råd eller möjlighet att teckna frivilliga försäkringar. Detta innebär att vi genom det obligatoriska försäkringarna får liknande möjligheter ovasett klasstillhörighet, ett exempel på det är att vi genom den obligatoriska sjukförsäkringen har möjlighet att vara hemma vid sjukdom då vi genom denna får en sjukpenning som tillförsäkrar oss en standardtrygghet vid inkomstbortfallet.

Ett paternalistiskt argument för obligatoriska socialförsäkringar är att vi människor inte alltid vet vårt eget bästa. Det kan tänkas svårt för en 20 åring att förstå innebörden och syftet med att börja spara till pensionen så tidigt i livet. Genom tvångssparande, såsom inbetalning för pensionen, kan vi enligt det paternalistiska argumentet se till att våra medborgare tillförsäkras någon form av trygghet när det exempelvis blir äldre och kan därför även beskrivas som ett sätt att förebygga sociala problem i samhället.

Ett argument emot obligatoriska socialförsäkringar är att människor tenderar att agera mer riskfyllt. Ett historiskt exempel på det är att människor, efter det universiella barnbidraget 1948, började föda fler barn utanför äktenskapet. Människor tenderar även att utsätta sig för allt fler riskfyllda situationer och ta allt fler riskfyllda beslut i exempelvis arbetet.

Question 32

Vad innebär s.k “social ingenjörskonst”?

Answer 32

Social ingenjörskonst är ett begrepp inom sociologin, där ett arbete med att genom lagstiftningsarbete, beskattning, samhällspolitiska beslut, planering, utbildning och andra samhälleliga insatser försöka åstadkomma en omdaning av samhället.

Begreppet myntades och gjordes populärt av Karl Popper i boken “Det öppna samhället och dess fiender”.

Popper förespråkade stegvisa reformer där varje steg kunde utvärderas och misstag rättas till.

Question 33

Redogör för välfärdens organisering på nationell, regional och lokalnivå. Vilka aktörer som ansvaret är fördelat mellan, beskriv deras
ansvar, funktioner och uppgifter inom välfärdspolitiken.

Answer 33

Statlig (nationell) - rikdag och regering:
Riksdagen stiftar lagar och regeringer stiftar förordningar. Regioner och kummuner lyder
under lagarna. Lagarna blir ett styrmedel för staten att styra regioner och kommuner med.
Det är också staten som sätter mål och ramar för regioner och kommuners verksamhet.
Staten kan omfördela resurser mellan kommuner och erbjuda statliga bidrag för olika
verksamheter.

Regionell - Regioner:
Regioner är större än kommuner och inom en regions areal kan flera kommuner ligga.
Dock är inte regioner hierariskt överordnade kommunerna. De har bland annat ansvar för
hälso- och sjukvården i Sverige. De lyder under hälso- och sjukvårdslagen. De ansvarar för
att leverera en god sjukvård och de styrs av staten bland annat genom lagar, mål, kontroll
(exempelvis ivo) m.m. Eftersom regionerna har ett självstyre, även om det “inskränks” av
Salstenta Välfärdsstaten 1 HT21 2021-11-30 5
staten, så kan sjukvården skilja sig åt mellan regionerna trots att de följer samma lag. De
kan nämligen själv välja hur vården ska utförmas inom lagens gränser och anpassa den till
regionens förutsättningar och demografi. Detta kan bl.a. leda till olika kötider i olika
regioner men också vilka vårdinsatser som erbjuds och regler för när dessa erbjuds.
Gränsvärden för vissa operationer så som BMI kan exempelvis skilja sig mellan regionerna

Kommunal - kommuner:
Kommuner ansvarar för de medborgare som bor inom kommunens territorella gränser. De
har bl.a. ansvar för infrastukturen inom kommunen, skola och socialtjänst m.m. Individer
blir medborgare i en kommun genom att vara folkbokförd eller äga fast mark inom
kommunens gränser. Kommunen får också ta ut skatt av medborgare. Beronde av
kommunens resurser kan infrastukturen skilja sig åt.Kommunen ansvarar för äldrevården och denna kan skilja sig åt i både kvalitet och
utformning mellan olika kommuner. Tjänstemän hos kommunen utgår från ramlagstiftning
och fyller den, inom lagens ramar, men innehåll som kan skilja sig åt mellan kommuner. de
kan ha olika sätt att nå målen och erbjuda olika sorters instaser för äldre trots att de äldre
kan ha samma behov. Somliga kommuner kan erbjuda 100-tals olika äldreboenden medan
andra kanske bara har några få. Somliga kommuner använder sig av privata aktörer medan
andra driver äldreboenden i kommunal regi. Genom att kommuner själva bestämmer hur
de vill utforma insatser, sålänge de föjer lag och förhåller sig till uppsatta mål, så har de
rätt att göra detta. Det skapar alltså skillander mellan kommunerna trots att deras
verksamheter går under samma lagar.

Question 34

Redogör för innebörden av en liberal välfärdsregim (USA och Storbritanien)

Answer 34

I en liberal välfärdsregim så lägger sig staten i så lite som möjligt vilket gör att marknaden
får en stor roll. Här tecknas och betalas sociala försäkringar av enskilda individer. Staten
har endast ansvar för de absolut fattigaste vilket de har ett moraliskt ansvar för. Insatser är
således selektiva. Detta leder då till att denna välfärdsregim har en låg grad av dekommodifiering och en hög grad av stratifiering; människor är till högsta gard beroende av
marknaden och sociala klyftor bestpr eller ökar då staten inte lägger sig i eller aktivt arbtar
för förändring av detta. I denna modell så arbetar kvinnor i hög grad

Question 35

Redogör för innebörden av en konservativ välfärdsregim (Italien och Tyskland)

Answer 35

I den konservativa välfärdsregimen så är familjen viktig. Familjen står för mycket av den
sociala omsorgen och stötar när någon behöver hjälp. Här finns sociala försäkringar som
oftast utgår till familjeförsörjare. Därtill finns många olika försäkringssystem som kopplas
till yrkesgrupper och dessa kan vara mer eller mindre generösa. Denna typ av regim
innebär hög de-kommodifiering för familjeförsörjare och olika yrkesgrupper samt hög
stratifiering.Den höga staifieringen kan bland annat ses som en följd av de olika mer eller
mindre generösa sociala föräskringar och förmåner som ges till olika yrkesgrupper. I denna
välfärdsmodell arbetar kvinnor i åg grad.

Question 36

Redogör för innebörden av en socialdemokratisk välfärdsregim (Norden)

Answer 36

Den socialdemokratiska välfärdsregimen har maximal de-kommodifiering till följd av
universella socialpolitiska åtgärder. Medborgare är inte beronde av marknaden då sociala
försäkringar tillhandahålls av staten och inte marknaden. Olika politiska åtgärder för att
minska socioeknomiska klyftor leder till låg stratifiering. Gratis utbildning med studiestöd
ocg studielån via CSN är ett sätt att minska klyftor. Därtill finns olika selektiva stöd för olika
riskgrupper. I denna välfärdsregim arbetar kvinnor i hög grad.

Ett Feministiskt tillägg till Esping-Anderssons teori är den om de-familjesering. Det syftar
bland annat till att göra kvinnor mindre beroende av familjen.

Question 37

Redogör för Marshalls uppdelning av medborgarskapet i 3 komponenter

Answer 37

Har vuxit fram och gjorts tillgängliga som resultatet av en viss historisk utveckling.

Civila rättigheter oavsett börd: 1700-tal:
Rättigheter som sakntionerade individens frihet i relation till staten: yttrandefrihet, äga egendom, sluta kontrakt, likhet inför lagen. Domstolar inrättades.

Politiska rättigheter oavsett klass: 1800-tal
Rätt att rösta i allmänna val, bli medlem i och företräde politiskt parti eller grupp. Regelverk + nationella och lokala parlament inrättades.

Sociala rättigheter: 1900-tal
Från stigmatiserande fattigvård utan rättigheter till framväxande välfärdsstat som ger rätt till sjukvård, ekonomiskt stöd, utbildning m.m. Inga rättigheter i fattigvården, ingen rätt att äga, ingen direkt bestämmanderätt över sig själv.

Question 38

Hur såg Marshall på jämlikhet och hur delade han upp det?

Answer 38

Samband mellan medborgarskapets 3 rättigheter

Civila och politiska rättigheter förutsättningar för sociala rättigheter, men..

Utan sociala rättigheter, kan inte alla få tillgång till fullständiga civila politiska rättigheter.

Hur påverkar välfärdsstatens framväxt invånarnas rättigheter och skyldigheter? Förstärker alla 3 rättigheterna.

Question 39

Vad var Marshalls främsta bidrag?

Answer 39

Marshalls främsta bidrag

Socialt medborgarskap och sociala rättigheter: den status och de rättigheter som medborgare får genom välfärdsstaten
Välfärdsstaten ska tillgodose medborgarnas sociala rättigheter
En förgrundsgestalt för den sociala medborgarskapstraditionen inom välfärdsstatsforskningen

Question 40

Vem var tittmus och vad var framträdande för honom?

Answer 40

Stor bredd, verksam i England 1950-70-tal
Beskrev länders socialpolitiska system i form av välfärdsmodeller: huvudsaklig skiljelinje mellan två modeller

Institutionell välfärdsmodell: statens ansvar tillgodose sociala rättigheter, garanterar att behov tillgodoses oberoende av prestationer på marknaden

Residual välfärdsmodell: staten tar ansvar bara för de mest behövande och utsatta, i övrigt möter privata marknadslösningar individers behov

Question 41

Hur skulle socialpolitiken organiseras enligt Tittmus?

Answer 41

Tydligt normativ: klassiskt socialdemokratiska ställningstaganden
För universella lösningar: institutionell välfärdsmodell
Mot selektiva lösningar: residual välfärdsmodell
Universella insatser eller förmåner: utgår till alla, efter behov och oberoende av ekonomiska resurser, skapar delaktighet.

Question 42

Vad ansåg Tittmus om stigmatisering?

Answer 42

Selektiva insatser eller förmåner stigmatiserar individer (behovsprövning)
Krav på mottagaren: träda ur samhällsgemenskapen, identifiera sig som fattig eller behövande
Skapar skuld, skam och känsla av personligt misslyckande
Svårt upprätthålla kvaliteten i insatser som riktas enbart till fattiga: “Services for poor people have always tended to be poor quality services”

Question 43

Vad var den moderna välfärdsstatens främsta utmaning enligt Tittmus?

Answer 43

Titmuss: Den moderna välfärdsstatens främsta utmaning

I praktiken nödvändigt komplettera universella system med selektiva
Universellt trygghetssystem är grunden, komplettera med selektiva insatser, mer resurser till de mest behövande
För att undvika stigmatisering, gör urval på gruppnivå: avgränsad social grupp..

Question 44

Vem var Gösta Esping Anderssen?

Answer 44

Dansk sociolog: “Three worlds of welfare capitalism” (1990)
“The starting point for what has now become a whole academic industry, here entitled the welfare Modelling business”

Question 45

Vilka var Gösta Esping Anderssens 3 kända begrepp?

Answer 45

Välfärdsstatsregim, de-kommodifiering, stratifiering

Question 46

Vad innebar Gösta esping Anderssens Välfärdsregimer begrepp?

Answer 46

Esping-Andersen: Välfärdsregimer

Olika typer av välfärdsstater
Försök förstå olika länders socialpolitiska system i sitt sammanhang, identifiera skillnader mellan olika länder och utveckla hypoteser om varför likheter / skillnader har uppstått
“De historiska, politiska och institutionella ramarna som varje lands socialpolitiska reformer bör analyseras mot”

Question 47

Vad innebär Espings begrepp de-kommodifiering?

Answer 47

Esping-Andersen: De-kommodifiering

Marxistisk teori: i kapitalistiska system behandlas föremål, tjänster, idéer och människor som varor som kan köpas och säljas vilket innebär att de kan kommodifieras

Kommodifiering:

Universella och selektiva principer i relation till social stratifiering:

Välfärdsstaten utgår från universella principer: starka sociala rättigheter, kan upprätthålla levnadsstandard vid sjukdom, arbetslöshet eller hög ålder, social stratifiering minskar
Selektiva principer: svaga sociala rättigheter, svårt att upprätthålla sin levnadsstandard, social stratifiering bibehålls
Esping-Andersen inspirerad av Titmuss

Question 48

Beskrivs Esping Anderssens tre principer för att klassificera välfärdsstaten.

Answer 48

3 principer för klassificera välfärdsstater:

Vilka sociala rättigheter erbjuds? Vilken grad av dekommodifiering leder de till?
På vilket sätt påverkar välfärdsstaten den sociala stratifieringen?
Hur ser relationerna stat-marknad-familj ut i tillhandahållandet av välfärd?

Den liberala: Marknaden basen för individens välfärd, begränsade statliga ersättningar med behovsprövning, marknadslösningar för andra, minimal de-kommodifiering, stark stratifiering (ex storbritannien, USA)

Den konservativa: familjen basen för individens välfärd, socialförsäkringar till familjeförsörjare efter yrkestillhörighet, stark stratifiering pga skilda kassor för olika yrkesgrupper, hög grad av de-kommodifiering för familjeförsörjare (ex tyskland, italien)

Den socialdemokratiska: Staten ersätter familj och marknad som garant för välfärd, universalism och individualism, maximal de-kommodifiering, svag stratifiering (norden)

Question 49

Vem var Per Albin Hanson?

Answer 49

Per Albin Hansson var socialdemokratisk statsminister under denna period och är starkt förknippad med “folkhemsbygget“. Höll ett erkänt tal med koppling till folkhemmet. (Eventuellt utveckla något)

Question 50

Vilka var Gunnar och Alva Myrdahl?

Answer 50

Gunnar och Alva Myrdahl var två centrala aktörer och nyckelpersoner under folkhemsperioden. Skrev bland annat boken “Kris i befolkningsfrågan” och drev frågor som var kopplade till den minskade nativitetet. Boken fick stort genomslag både i Sverige och Internationellt. Var aktiva i många politiska sammanhang, socialdemokrater i grunden och var bland annat delaktiga i befolkningskommissionen. De var också med och drev igenom många sociala reformer under folkhemsperioden såsom s.k mödravårdspeng, bostadssubventionen, att familjer med många barn skulle få bidrag till att bygga bostäder samt reformer inom bland annat skolhälsovård och sjukvård.

Question 51

Vem var Gustav Möller?

Answer 51

Kallas ibland för socialsveriges grundare, var även socialminister under perioder under perioden (1920 - 1950). Var delaktig i utvecklingen och nya lagar kring pensionerna, semester och bostadspolitik och genomförde många statliga utredningar som skulle skapa opinion.

Question 52

Vilka reformer kopplade till familjepolitiken infördes under folkhemsperioden?

Answer 52

• Familjer som hade många barn fick låna pengar till att bygga bostäder
• Olika former av moderskapspenning/försäkring för att underlätta för barnfamiljer (blir sedan universellt barnbidrag 1948)
• Förebyggande mödra och barnavård infördes
• Bidragsförskott till ensamstående mödrar
• Två veckors lagstadgad semester

Question 53

Vilka socialpolitiska reformer kom i samband med industrialiseringen?

Answer 53

1884 kom första skrivelsen till riksdagen om en socialförsäkring (olycks och ålderdomsförsäkring)
1891 kom den första lagen om sjukkassor
- Stöd i form av bidrag och råd till frivilliga kassor av myndigheterna
Ca 3 % av befolkningen med i en sjukkassa

1893 grundade Svenska Typografförbundet den första arbetslöshetskassan
- Flera andra fackföreningar följde snabbt efter
1902 - Frivillig försäkring för olycksfall i arbetet → Tecknas av arbetsgivare
1910 - Nya sjukkasselag och frivilliga kassor
1913 - Folkpension
- Första “universella” ålderspensionen i världen.

Question 54

Vilka var de centrala tankarna bakom folkhemmet?

Answer 54

Folkhemtanskarna innebar t.ex:
Tron på en rationell och “produktiv” socialpolitik för att undanröja sociala problem och modernisera landet Sverige.
Få bort dåliga bostäder, sjukdom, arbetslöshet och fattigdom via omfattande sociala reformer och bostadsprojekt

Question 55

Hur ser relationen mellan staten, verkställande förvaltningar och medborgare ut? (föreläsning 7/11)

Answer 55

Den har en dubbel funktion:
- Den ger service till medborgare
- Den kontrollerar medborgare

Dubbelhet i kontroll (Yttre och inre):
- Yttre: Förmedlar kontroll av medborgare
- Inre: Kontroll av tjänstemännen

Question 56

Hur verkställs statens och riksdagens beslut?

Answer 56

• Olika förvaltningar (t.ex socialtjänsten) genomför riksdagens politik och inte ha någon “egen makt” egentligen. Dvs skapar inte egen politik/lagar.
• Via lagstiftning, regler och förordningar: Sol, socialförsäkringsbalken, LSS osv.
• Vissa lagar är mer tydliga medan andra lagar är mer otydliga och vaga (t.ex ramlagar som SoL) → Ramlagar ger större handlingsutrymme för både kommuner, förvaltningar och tjänstemän. (använd till tentan)

Question 57

Beskriv olika förvaltningsmodeller (4 st) som skapar legitimitet för välfärdsstaten.

Answer 57

1. Byråkratisk förvaltning:
   - Verkställande av lagar och regler som riksdagen beslutat om
   - T.ex försäkringskassan som handlägger sjukförsäkringsärenden, arbetsförmedlingen, migrationsverket.
2. Marknadsorienterad förvaltning:
   - Där medborgarna kan välja olika leverantörer av olika servicetjänster
   T.ex äldreomsorg där den enskilde kan välja mellan privata utförare, friskolor som drivs av aktiebolag.
3. Professionell förvaltning
   - Olika yrkesgrupper besitter en professionell kompetens när de fattar beslut (t.ex läkare, socionomer)
   - Den professionella modellen ifrågasatt för t.ex socialtjänsten då den vetenskapliga grunden är mer omstridd än inom medicin.
4. Förvaltning med större brukarinflytande
   - Där brukarna/medborgarna har inflytande verksamheten
   - T.ex skolor som drivs föräldrakooperativ/ekonomiska föreningar

Question 58

Beskriv innebörden och olika synsätt på handlingsutrymme.

Answer 58

Handlingsutrymme = Discretion på engelska

På svenska: Gottfinnande, omdöme, urskillning.

Innefattar även den subjektiva yrkesskickligheten.

Praktisk förmåga och känsla för vad som är rätt (kan alltså inte enbart reduceras till följande av skrivna regler eller normer)

Subjektiva och individuella bedömningar här är centrala. Tjänstemän behöver kunna översätta regelverket genom egen kunskap och göra en bedömning.

Neutralt, dvs varken positivt eller negativt egentligen.

Rationalistiskt synsätt: Handlingsutrymme är enligt detta synsätt ett problem då det gör det svårare att styra och kontrollera tjänstemän och huruvida de följer politiska beslut.

Question 59

Vad innebär gräsrotsbyråkrati?

Answer 59

Det är ett klassiskt teoretiskt perspektiv som syftar till att förklara och skapa förståelse för implementering av politik utifrån organisatoriska förutsättningar.

Question 60

Vad är innebörden av en gräsrotsbyråkrat? Definiera.

Answer 60

• En tjänsteperson som har direktkontakt med människor och klienter i sitt arbete
• Har möjlighet och handlingsutrymme att påverka andra människors situation
• Arbetar oftast inom offentlig sektor/offentlig förvaltning
• Idag något oklart när offentliga verksamheter genomförs via upphandlingar av privata utförare
• Har en stor handlingsfrihet (discretion)

Question 61

Vad definierar och är typiska kännetecken för en gräsrotsbyråkrats arbetssituation?

Answer 61

1. Arbetar utifrån knappa resurser
2. Har en hög arbetsbelastning
3. Efterfrågan på service är ofta större än utbudet
4. Politiska och organisatoriska mål är ofta otydliga, vaga eller motsägelsefulla
5. Det är svårt att mäta effektivitet och kvalitet av gräsrotsbyråkraternas arbete. Eller är målen i det närmaste omöjligt att uppfylla?
6. Klienterna är inte frivilliga
7. Både psykiskt och fysiska hot kan komma från klienterna. Ofta kan gräsrotsbyråkraternas auktoritet ifrågasättas.

Question 62

På vilket sätt är gräsrotsbyråkraten både kontrollerad och kontrollerande?

Answer 62

1. Kontrollerande: då den övervakar och kontrollerar och ger service till individer/klienter.
2. Kontrollerad då den styrs av organisationen och de regler, normer, lagar och förväntningar som styr denne.
3. Kontrollerad: då organisationen styrs av samhället (Socialstyrelsen, länsstyrelsen m.m)