Välfärdens uppbyggnad och konstruktion Flashcards
Vilka sociala problem finns det?
fattigdom, arbetslöshet och låga inkomster
Beskriv kort socialpolitik
Statliga åtgärder som ska förbättra invånares levnadsvillkor i ett land.
Vad innebär välfärd?
¤ Hälsotillstånd, lycka och trivsel – välbefinnande
¤ Tillgång till materiella resurser
¤ Benämning på de system som ska ta hand om samhället – Enligt Roger Qvarsell innebär välfärd inte bara ”tillgång till materiella resurser som livsmedel, bostäder och transportmöjligheter. Inte heller behöver välfärd innebära välbefinnande, som handlar om ett gott hälsotillstånd och kanske rent av lycka eller trivsel”. Istället bör begreppen välfärd och välfärdspolitik användas som benämning på de system som anger hur specifika problem, till exempel försörjning och omsorg, ska hanteras. (Swärd, H. mfl. Sid. 14 (2013)).
Vad är socialförsäkringar?
¤ Ett trygghetssystem
¤ Finansieras med inbetalda premier eller som skattefinansierade förmåner
Beskriv Liberaler (fattigvårdsfolket), 5 punkter
¤ Högre skiktet – hur man ska bli av med fattigdomen.
¤ Uppfostran till arbetsamhet och sparsamhet
¤ Individinriktade och förebyggande insatser för de allra fattigaste
¤ Försäkringar bygga på egna betalda avgifter och ansvarskänsla – få tillbaka vid behov.
Beskriv Nyttoorienterad välfärdsuppfattning, 5 punkter
¤ Individualistisk välfärdsideologi
¤ Staten har för stor makt över individen i samhället, medborgarna vet bäst själva vad de behöver
¤ Generösa välfärdslösningar leder till bristande motivation – staten skapar ett beroende i form av bidrag
¤ Individen kommer ur fattigdomen via arbete – incitament
¤ INDIVIDEN HAR ANSVARET
Beskriv vad socialdemokraterna vill, 2 punkter
¤ Avskaffa fattigvården – Lägga en nivå, en riksnorm, om man underskrider den ska man få bidrag.
¤ Förespråkar en generell socialpolitik med generella socialförsäkringar
Beskriv behovsorienterad välfärdsuppfattning, 5 punkter
¤ Baserade på grundläggande mänskliga behov - att ha, att älska, att vara
¤ Staten har ett stort ansvar och stor makt
¤ Välfärden uppdelas i olika områden; inkomster, ekonomi, sysselsättning, utbildning, hälsa och politiska resurser.
¤ Välfärden ska gå att mätas och kategorisera (sociala problem)
¤ STATEN HAR ANSVARET
1900-1930-talet – reformera fattigvården.
Beskriv det som hände under 1900 till 1930-talet
¤ 1900 – 1930 talet – Reformera fattigvården Universell, allmän pensionsförsäkring 1913
¤ 1913: Universell, allmän pensionsförsäkring – skapa trygghet för människor i allmänhet och så att folk inte skulle emigrera till andra länder.
Myndigheter blev oroliga – många äldre som blev kvar på landsbygden.
¤ 1914-18: Första världskriget – allvarlig situation; handel minskade, blev problem för export och import. Blev dåligt för produktion och många blev arbetslösa. Det skapade en oro för hur man skulle lösa detta.
Arbetslösheten ökade med 10-20% och det blev en deflation av kronan, vilket ledde till att penningmängden minskade och priserna föll. De bönder som producerade mat var tvungna att producera mer och då blev det för mycket mat och priserna sjönk igen. De låga priserna ledde till demonstrationer och det påverkade demokratin och 1921 fick kvinnor rösträtt.
1921: The big depression – den stora depressionen, på verkade många länder, USA. Internationell handel och industrin stannade av – arbetslösheten blev större. Men den blev inte så djup i Sverige pga. offentliga arbeten.
30-talet: Kommunala arbetsförmedlingar bildades – större arbetsmarknadspolitik. Familjepolitiken etablerades – hjälpa familjerna ekonomiska så att de kunde fortsätta ”utveckla” familjen, det var en börda att ha barn. Befolkningen minskade pga. ekonomin.
1933: Arbetslösheten var som värst i Sverige, som minst uppskattades den till 23 %, det var beräknat på de som var med i facket, så den var förmodligen högre.
Mycket demonstrationer och strejker, dom var missnöjda med förhållanden och villkor.
1938: Saltsjö-avtalet – reglera konflikter mellan arbetsmarknadsparter.
1943: Arbetslösheten hade sakta minskat till 6 %. Många kvinnor och flyktingar hade kommit ut i arbete.
1940-talet – välfärdspolitiken byter ansikte.
Beskriv det som hände under 1940-talet
1940 talet - Välfärdspolitiken byter ansikte Universell moderskapspenning
1940-talet: Efter kriget så blev födelsetalen högre och det kom en så kallad moderskapspenning, typ som barnbidrag.
Den första socialpolitiska reformen skedde – bidrag till de särskilt behövande, hela befolkningen skulle lyftas ur fattigdomen. En lägsta ribba läggs t.ex. ett hushåll på fem personer en lägsta nivå på 3500 kr, man tar hänsyn till ålder antal, om de äter lunch hemma, om man är ensamstående eller sambo. Det skedde en trygghet mot fattigdom. Det var inte individens eget fel till att man var fattig, det såg numera som att man var drabbad av samhällets ekonomiska situation. Alla är med och betalar skatt – alla blir på något sätt deltagare av bidragen.
1950-talet – allas deltagande på arbetsmarknaden.
Beskriv det som hände under 1950-talet
1950 talet – Allas deltagande på arbetsmarknaden Sjukförsäkring
1955 så trädde den obligatoriska och allmänna sjukförsäkringen i kraft, så att sjukdom inte medförde en minskad standard. Det var inte lika för alla, försäkringen var inkomstbeprövad. Höginkomsttagare fick betala mer i skatt, så motiverades försäkringen.
Särdrag i socialpolitiken kommer fram – alla som ville ska vara deltagare i arbetsmarknaden, med alla menades kvinnor och invandrare från grannländerna, inte bara män.
1960-talet – nya grupper i fokus.
Beskriv det som hände under 1960-talet
1960 talet – Nya grupper i fokus ATP – Allmänna tilläggspensionen
Offentliga tjänster expanderade/ökade – äldreomsorgen, skola, frimödravård (för kvinnor/mammor). Vi är på väg in i ett tjänstesamhälle. Principen för att få dessa tjänster var hur inte mycket man tjänat – BEHOVSPRINCIPEN.
Välfärdspolitiska förändringar – nytt innehåll och andra grupper i fokus; kvinnor, äldre, barn och funktionshindrade. Universellprincipen – Alla ska vara med, inte bara de som arbetar, inkludera hela samhället.
Efter en folk omröstning kom 1960 reformen Allmänna tilläggspensionen – ATP; liknade levnadsstandard som när du jobbade.
1970-talet – jämställdhet och barns behov.
Beskriv det som hände under 1970-talet
1970 talet – Jämställdhet och barns behov Föräldraförsäkringen
Under 70-talet diskuterades jämställdhetsfrågor och familjebildningar. För att förbättra familjens ekonomi och öka jämställdheten infördes lagen om föräldraförsäkring (1974) – man hade rätt att vara hemma i 9 månader när man fick barn, VAB och barnbidrag till alla. Mannen kunde få ersättning för att stanna hemma och ta hand om barnet.
1980-talet – grundläggande välfärd.
Beskriv vad som hände under 1980-talet
1980 talet – Grundläggande välfärd Socialtjänstlagen 1982
1982: Socialtjänstlagen – den nya grunden för det sociala arbetet.
Den svenska välfärdsmodellen har varit ett rätt bra system och är känt för detta i världen. Den är bra så länge människor har sysselsättning/ett arbete att gå till, men när det blir en svacka i sysselsättningen och arbetslösheten stiger så får staten inte in pengar i skatt och då fungerar välfärdsmodellen inte lika bra. Kvinnorna drev välfärdsfrågorna.
Viktiga punkter om arbetsmarknaden och fattigdom
¤ Utveckling på arbetsmarknaden är den viktigaste frågan för välfärdsutveckling.
¤ När utvecklingen på arbetsmarknaden går dåligt leder det till arbetslöshet och försörjningsproblem. Detta kan leda till andra sociala problem som; Fattigdom, sämre utbildning, sjukdom, för tidig död och då får vi social utsatthet.
¤ Man kan gå in och ur fattigdom, om du arbetar kan du inte bli fattig. Relativ fattigdom och absolut fattigdom. Om man t.ex. jämför Sverige och andra länder, ex. Afrika där det ser helt annorlunda ut, i Sverige har vi ett trygghetsnät, bidrag och bistånd(transfereringar). Dessa kan leda till att en familj inte anses vara fattig, på grund av att staten går in med bidrag (jämfört med ett land som inte har bidrag).
¤ 1973 – året för den första oljekrisen som ledde till stora negativa ekonomiska följder. Där kan man se hur arbetsmarknaden går hand i hand med välfärden. Man fick mindre utrymme för nya reformer i välfärden pga. inflationsutvecklingen och brist på resurser.
Beskriv 1990-talskrisens orsaker
¤ ½ miljon människor blev arbetslösa, vilket ledde till att de statliga inkomsterna som t.ex. skatter minskade och det blev en statsfinansiell kris som skapade social utsatthet. Eftersom det inte kom in lika mycket skatt så var staten tvungna att göra nedskärningar i den offentliga sektorn, så som skola, vård och omsorg (de nya fokusgrupperna). Eftersom det var mycket kvinnor som jobbade inom den offentliga sektorn så blev de mycket påverkade av neddragningarna.
¤ Kriser som varit innan hade inte varit lika kännbara för befolkningen, nu var det flera som drabbades.
¤ Fanns inte utrymme för sociala reformer.
¤ Slutsats; Arbetsmarknaden går hand i hand med välfärden.
¤ Lösningar/åtgärder; Sverige kopplade sin valuta till EU:s enhet, De sökte även medlemskap i EU. Man sänkte ersättningsnivåerna inom olika sociala försäkringar och hade som mål att hålla inflationen under 2 %. Man hade stora debatter kring framtidens lösningar inom politiken, demografin och hälsoutvecklingen.
Beskriv Demografiska utvecklingen:
Äldre befolkning, det var fler äldre än unga i Sverige. Vilket i sin tur ledde till att det togs ut mer pengar än vad det kom in. Pensionsförsäkringarna urholkades.
Beskriv Hälsoutvecklingen
¤ I och med att arbetslösheten ökade, ökade fattigdomen och social utsatthet, vilket i sin tur ledde till att befolkningens hälsa försämrades.
¤ De som jobbade fick jobba hårdare, då det avskedades folk och de andra fick göra deras jobb, detta ledde i sin tur fram till arbetsskador, psykisk ohälsa och nya sjukdomar framkom, t.ex. ”gå in i väggen”/utbrändhet.
