Vad är vetenskap? Flashcards
Kunskapshierarkin
Filosofi
Metavetenskap (Vetenskapsfilosofi, Vatenskapsteori)
Vetenskap
Verkligheten
Filosofi
Naturfilosofi - Ontologi, Universum och cicilisationens natur
Kunskapsfilosofi - Epistemolog, kunskapens
ursprung och giltighet
Värdefilosofi - Frågor om moral, etik och estetik
Naturfilosofi (ontologi)
Realism - Världen existerar (Materialism - Fysiska storheter) (Kritisk realism - Uppfattad verklighet begränsas av subjektivitet)
Idealism - Världen existerar inte utan våra upplevelser (Extremvariant - Verkligheten är idéer) (Vanligare - Vi får enbart vår subjektiva bild av verkligheten)
Kunskapsfilosofi (epistemologi)
Emperism - Kunskap genom sinnen och erfarenhet (Radikal variant - Föds utan kunskap och får en oförfalskad bild av verkligheten) (Annat synsätt - Tidigare kunskap påverkar framtida kunskap)
Rationalism - Kunskap är kopplat till förnuftet (T.ex. logiska resonemang)
Metavetenskap
Kunskapsteoretisk frågor
Teoribildning om andra teorier
Objekt: Verksamheten inom vetenskaperna
Vetenskap
Teoribildning
Objekt: Företeelser i verkligheten
Vetenskapens indelning
Empirisk - Kunskaperna grundas på observationer av verkligheten
Icke empiriskt - Härledninger och bevis (t.ex. matematik och filosofi)
Begrepp
Bestämning av ett föremål, en grupp eller en företeelse
Bestäms av definitioner
Hypotes
Språklig sats där begrepp sätts i relation till varandra
Ska gå att undersöka, d.v.s. prövas emperiskt
Teori
System av begrepp med dess förhållanden till varandra för att förutsäga företeelsen eller innebörden av systemet
Modeller - Kan vara en teori eller del av teori. Länk mellan teori och verklighet
Teori - emperi
Deduktion
Induktion
Abduktion
D vanligt hos naturvetenskap
Alla för andra vetenskaper
Deduktion
Hypotetiskt-deduktivt arbetssätt - Ur teori härleds hypoteser som prövas empiriskt
Förhindrat till att hitta nya upptäckter då det styrs av en befintlig teori
Induktion
Testar sig fram en teori
Färgas av forskarens idéer
Abduktion
Arbetsgång:
Preliminär teori
Testas (deduktivt)
Teorin utvecklas till mer generell
“Friare” forskning
Kan påverkas av tidigare erfarenheter
Vetenskapliga förhållningssätt
Positivism
Hermeneutik
Empirinära ansatser
Andra (Kritisk teori, Feminism, Postmodernism & poststrukturalism)
Positivism
August Comte (fransk sociolog, mitten av 1800-talet) - Kunskap kan göras positiv och utvecklande för mänskligheten
Fysik som förebild
Positiv kunskap:
Förbättra samhället
Byggd på logiskt prövbara observation
Komplexa företeelser reduceras till små beståndsdelar
Organiserad
Kännetecken:
Generella lagar (orsak-verkan-samband) (kausalitet)
Hypotetiskt-deduktivt
Forskarens personlighet ska inte påverka resultatet
Från 1930-talet:
Avgränsar vetenskap från icke vetenskap
Vetenskap ska inte omfatta spekulationer
Avgränsa vetenskap från metafysik
Avgränsning av vetenskap
Karl Popper (Vetenskapsfilosof, 1902-1994)
En teori som är falsifierbar är vetenskaplig
Nackdelar - Utesluter saker som “borde” vara vetenskap och ger t.ex. astrologi vetenskaplig status (kan falsifieras)
Allmänt:
Ska inte bero på den enskildes observationer (inte tillräcklig avgränsning)
7 förslag på kriterier för vad som skiljer vetenskap mot pseudovetenska:
Auktoritetstro
Experiment som inte kan upprepas
Handplockade exempel när ett slumpmässigt urval vore möjligt
Ovilja till prövning
Likgiltighet inför motsägande fakta (man hävdar att teorin är helt riktig, trots att det finns iakttagelser eller experiment som den inte stämmer med)
Inbyggda undanflykter (man begär att teorin ska prövas på sådana villkor att den bara kan bekräftas och aldrig motsägas)
Förklaringar överges utan att ersättas (man överger hållbara förklaringar utan att sätta något i stället)
Hermeneutik
Motsats till positivismen
Tillämpas främst inom human-, kultur- och samhällsvetenskap
Kvalitativ förståelse och “subjektiv” forskarroll
Försöker se helheten i forskningsproblemet (holism)
Gödels ofullständighetssats (Gödels teorem)
Vissa saker kan varker bevisas eller motbevisas
T.ex. Ockhams rakkniv
