Vad är det som bestämmer vilket atomslag en atom tillhör? Flashcards
Svar: Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag en atom tillhör. Antal neutroner och elektroner kan skilja sig i olika ämnen när de förekommer som isotoper eller joner men protonerna skiljer sig aldrig.
Vad är det som bestämmer vilket atomslag en atom tillhör?
Svar: Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag en atom tillhör. Antal neutroner och elektroner kan skilja sig i olika ämnen när de förekommer som isotoper eller joner men protonerna skiljer sig aldrig.
Varför är vatten en kemisk förening och inte ett grundämne?
Svar: För att vatten består av två olika atomslag: Syre och väte. Ett grundämne kan bara bestå av ett atomslag medan en kemisk förening är ett ämne som består av minst två olika atomslag. Ett till exempel på en kemisk förening är glukos med den kemiska beteckningen C6H12O6. De olika atomslagen som finns med i den föreningen är alltså kol, väte och syre.
Varför säger man att en atom är neutral?
Svar: För att en atom alltid innehåller lika många elektroner (-) som protoner (+). Därför tar laddningarna ut varandra och atomen blir neutral. Om atomen släpper ifrån sig eller tar upp extra elektroner slutar det att vara en atom och blir istället en jon, den är laddad antingen positivt om antal protoner (+) är större än elektroner (-) eller negativt om det är tvärtom.
Vilken partikel gör det möjligt att bilda bindningar mellan atomer eller bilda kemiska reaktioner?
Svar: Elektronerna.
Varför säger vi att syre är en gas när det kan vara i både fast form och flytande form också?
Svar: För att den är i gasform under normala tryck- och temperaturförhållanden. Standardtemperatur är 0*C
Förklara vad som händer med vattenmolekylerna då vi värmer upp is från -10℃ till +110℃.
Svar: Atomerna rör sig mer och mer när vattnet värms upp vilket bidrar till att vattnet övergår i olika faser. Vid minusgrader uppträder vattnet i fast form, då står atomerna i princip stilla. Vid 0 grader börjar vattnet övergå i flytande form, atomerna ligger tätare mot varandra samt börjar röra sig mer. Ju varmare vatten desto mer rörelse. Vid 100 grader rör sig atomerna så snabbt att några atomer börjar sticka iväg från varandra i form av vattenånga. Ångan sprids i luften.
Vad är det periodiska systemet?
Svar: Det periodiska systemet är ett sätt att organisera alla jordens 118 grundämnen. Det finns perioder och grupper. Alla ämnen i samma grupp (lodrätt) har samma antal valenselektroner samt har liknande egenskaper på grund av detta. Tex ädelgaserna längst till höger har fulla valenselektronskal och reagerar inte med andra ämnen utan förekommer i sin grundform vanligtvis. Alla ämnen i en period (vågrätt) har samma antal elektronskal.
Nedan ser du ett grundämne från det periodiska systemet.
9.0
Be
4
Kan du (med hjälp av informationen i rutan) förklara…
a) … vad ämnet har för atomnummer?
b) … vad ämnet har för masstal?
c) … hur många protoner atomen har?
d) … hur många neutroner atomen har?
e) … hur många elektroner och valenselektroner atomen har?
Svar: a) Atomnumret är 4
b) Masstalet (antal protoner + neutroner) är 9
c) Antal protoner är 4
d) Antal neutroner är 5 (9-4=5)
e) Antal elektroner är 4 varav 2 av dem är valenselektroner.
Vad är det som driver kemiska reaktioner, dvs vad som gör att atomer “vill” reagera med varandra? Svar:
Det som driver atomer till att reagera med andra atomer är deras “vilja” att uppnå ädelgasstruktur. Ädelgasstruktur innebär att det yttersta elektronskalet är fullt. För att få fullt skal kan atomerna antingen bilda molekyl eller bli joner.
Förklara vad elektronparbindning är.
Svar: En elektronparbindning är när två atomer delar på 1-3 par elektroner. Detta gör de för att uppnå ädelgasstruktur. När de delar på ett par elektroner cirkulerar elektronen kring båda atomerna vilket skapar en stark bindning mellan atomerna.
Varför är det viktigt att återvinna t.ex. plast (ur ett kemiperspektiv)?
Svar: Alla atomer och molekyler bryts ner och byggs upp i ett ständigt kretslopp i naturen. Plast är en konstgjort molekyl som är mycket stabil. Den är så stabil att den inte kan brytas ner naturligt till andra slags molekyler eller atomer. Naturen kan bara bryta ner plasten i mindre bitar - mikroplaster. Mikroplaster är ett stort hot mot djur och natur. Återvinner man plast kan man utnyttja samma molekyler till nya plastprodukter istället för att skapa nya plastmolekyler. Samma med kartong - om vi slänger en pizzakartong som brännbart avfall, eller bränner upp den själva, så byggs molekylerna i pappret om till koldioxid, vattenånga och aska. Då är det inte lätt att göra nytt papper av atomerna! Hade vi lagt den på återvinningen går det lättare att göra ny kartong av den pappersmassa som bildas när man löser upp kartongen.
Balansera reaktioner går ut på att se till att det är samma mängd av varje atomslag på ena sidan (före en kemisk reaktion) som på andra sidan (efter en kemisk reaktion). Du kan inte ändra på de nedsänkta siffrorna eftersom det betyder att de atomerna sitter ihop i molekyler på ett visst sätt. Men du kan ändra hur många molekyler av respektive ämne som behövs i reaktionen. Jag markerar förändringarna med röd text.
2Mg + O2 → 2MgO
O2 + 2H2 → 2H2O
4Al + 3O2 → 2Al2O3 (lite svår)
6CO2 + 6H2O + energi (solljus) → 6O2 + C6H12O6 (svår)
Kommentar: Du kan även få rätt om du likt en ekvation dubblar eller tripplar alla ingående ämne utifrån dessa förhållanden. Tex
4Mg + 2O2 → 4MgO
Eller 6Mg + 3O2 → 6MgO
Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten. Skapa gärna ett diagram
Svar: Ca 97% saltvatten, 3% sötvatten (varav ca 2% är fast i glaciärer).
Hur ser molekylformeln ut för vatten?
Svar: H2O
Hur ser molekylen ut och vad har det för betydelse för vattnets egenskaper?
Svar: En syreatom i mitten och två väteatomer snett ovanför som öronen på mussepigg. Eftersom det är en polär molekyl har vattnet även en svag negativ laddning vid syreatomen och är svagt positivt laddad vid väteatomerna. Detta gör att vattenmolekylerna fäster sig bra med varandra då det blir som magneter som attraherar varandra. Syret i en molekyl drar sig mot vätet i en annan molekyl. Det är orsaken till tex ytspänning.
