Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

dsk > Vac/Ink(Tarm/Urin) > Flashcards

Vac/Ink(Tarm/Urin) Flashcards

:)

1
Q

Beskriv RIKning Kvinna

A

Instruera hur man RIKar.
Ställning, sittande eller stående helst. Liggande sämst
Pennhållning. För in så långt som möjligt, mjölka blåsan. För in och ut x 2, för att få ur vätska från vecken. Endast handtvätt, ej sterlit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv RIKning Man

A

Sträck upp penis, rätar ut gången. Halvvägs på slangen når man prostatan. Patienten tar ett djupt andetag. När urinsvar, för in ytterligare. Mjölka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ansträngningsinkontinens Orsaker

A

Graviditet, bäckenbottenskador. Övervikt, Hosta. Förstoppnig. För män: Iatrogen anledning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ansträngningsinkontinens Symtom

A

Läckage vid ansträngning och rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ansträngningsinkontinens utredning

A

Miktionslista, urinprov, bladder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Behandling Ansträngningsinkontinens

A

Bäckebottenträning. AM S8000 för män (dyr, förstörs av KADsättning) TVT-tejp :(

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Skötsel av KAD

A

Första byte efter 4-6 veckor.
Därefter var tredje månad eller individuella frekvens.
Spolning kan öka risk för UVI.
Spola vid misstanke om stopp, grumlig urin eller blödningar/koagler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Blåsträning

A

För att öka kontroll av blåsmuskulatur och bäckenbotten.
Öka intervallerna mellan miktionerna.
Miktionslista, vätskeintagskontroll, kissa efter schema.
Lära sig knipa och hämma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

KAD Indikation

A

Inför längre operativa ingrepp. Kraftig hematuri. Hög resurin, ej gångbart med RIK.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

KAD kontraindikation

A

Vid trauma mot bäckenet.
Uretrastriktur risk att skapa falska gånger (skador?).
AMS 800 (Sfinkterprotes)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

RIK gyllene regler

A

Rätt teknik.
Rätt kateter (grovlek, så grov som möjligt!)
Frekvens (Var tredje timma rekommenderas om ingen spontan miktion)
Lokalt östrogen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Åtgärder vid läckage och trängningar, KAD

A

Kontroll av ballongens läge och fyllnad.
Byt till tunnare KAD.
Byt till silikonKAD.
Överväg RIK el suprapubis.
AB enbart vid symtomgivande UVI.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fördelar RIK kontra KAD

A

Bevar blåsans fysiologiska tonus.
Högre livskvalitet.
Högre grad av självständighet.
Mindre risk för sekundärinfektion.
Bevara aktivt sexliv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur utreda urininkontinens?

A

PSA. Cystoskopi. Flödesundersökning. Kontroll av resurin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Överaktiv blåsa orsaker

A

Om över 8 ggr per dag kissa.
Förstorad prostata. UVI. Neurologiska sjukdomar. Förstoppning. Urinretention.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Överaktiv blåsa symtom

A

Täta toalettbesök.
toalettbesök dygnet runt
läckage ibland.
små blåsvolymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Överaktiv blåsa utredning

A

Miktion/vätskelista. Postatapalpation. Bladder, uteslut UVI.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Överaktiv blåsa behandling

A

Livsstilsförändring. Timing vätskeintag. Betmiga. Kirurgi och botox.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vilka Kontinensbevarande funktioner för tarm

A

Sigmoideum. Inre och yttre sfinktern. Anorektala ringen (tränas upp vid bäckenbottenträning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Avföringsläckage orsaker

A

Konsistens.
Bäckenbottendysfunktion.
Förändringar i analkanalen/äntarmen.
Neurologiska sjukdomar.
Medfödda missbildningar.
Omgivningsfaktorer (immobilisering, toalett)
Psykologiska faktorer (övergrepp ex)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Mekanismer för kontinens

A

Urinblåsan - Compliance, inihibition av miktionsreflexen, reflexerad detrusor.
Uretran - Kontraherad inre och yttre sfinktur. Positivt slutningstryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Överrinningsinkontinens

A

Ständigt smådroppande.
Även nattetid (Män ffa)
Behandling : RIK, KAD operation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Funktionell inkontinens

A

När man är beroende av någon annan för att ta sig till toaletten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Aktiv immunisering

A

Samma som vaccination (?)
Tillförsel av antigen som stimulerar ett immunförsvar.
Olika lång immunitet för olika virus/bakterier och olika typer av vaccin (mån-årtionden).
2 typer - Avdödade levande och försvagade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Passiv immunisering

A

Immunoglobuliner (färdiga antikroppar).
Ger tillfälligt skydd (2-3 månader).
Ex Hep A, finns t mässling, Rabies

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Avdödade

A

delar av eller döda bakterier och virus. Kräver ofta flertalet doser. Omedelbara biverkningar närmaste 48 h efter injektion.
EX Hep A/B, Stelkramp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Attenuerade (levande, el försvagade) vaccin

A

Levande men försvagade stammar av bakterier eller virus.
Ger ofta långt skydd på få doser.
Biverkningar i form av sjukdomssymtom, inkubationstid
EX MPR, bcg(?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Fysiologisk reaktion vid vaccination

A

Vaccin stimulerar och skapar ett immunologiskt minne, ett antikroppssvar.
När man träffar på smittämnet känner sedan dessa antikroppar igen sjukdomen och producerar snabbt effektivt immunförsvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Flockimmunitet

A

Tillräckligt många inom en grupp, ett samhälle, är immuna mot en smittsam sjukdom vilket gör det svårt el omöjligt för sjukdomen att sprida sig mellan människor pga det passiva skyddet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vaccination Kontraindikationer

A

Allergier mot vaccinet eller dess beståndsdelar (ägg ex)
Akut pågående infektion m allmänpåverkan.
Tidigare stark reaktion mot vaccin.
Avdödade vaccin ingen eller sämre effekt på immunsupprimerade patienter. (INGEN EFFEKT)
Levande vaccin - Ej till gravida eller immunsupprimerade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Biverkningar vaccin

A

Lokala reaktion (insticksställe).
Rodnad, svullnad ömhet.
Feber ibland.
Levande vaccin ger ibland symtom från den faktiska sjukdomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Att ge vaccin (tid, samtidigt, vem?)

A

Avdödade - Ge närsomhelst, vemsomhelst, spelar ingen roll i förhållande till varandra.

Avdödade och levande - Samtidigt eller närsomhelst i förhållande till varandra.

Levande - Flera levande ska ges samtidigt eller annars med 4 veckors mellanrum.

MPR speciellt, ges samtidigt som andra, men om det givits ska man vänta 4 veckor med ALLA ANDRA typer av vaccin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Influensa riskgrupper

A

Äldre, gravida efter v 12. Barn över 6 mån, vuxna med risksjukdom. Riskgrupper med mkt hjälp i hushållet eller omvårdnaden.

33
Q

Influensa sjukdomen

A

Virus, A B och C.
Aerosol men starkast i droppform.
Inkubationstid 1-3 dagar.
Hög feber, frossa. 1 veckas duration.n

34
Q

Influensa vaccin

A

1 gång per år.
Effekt och riktning i vaccinet varierar per år, baseras på globala observationer av pågående influensaepidemier. Skyddar vuxna till ungefär 60%.

35
Q

Pneumokocker sjukdomen

A

97 olika typer.
Pneumoni, otit och sinuit ffa.
Kostnadsfri för riskgrupper. (Sjuklighet, över 75 år)

36
Q

Pneumokock-vaccin

A

Polysackaridvaccin. Pneumovax vanligast (innehåller 23 olika typer av pneumokocker (valent)). Till folk över 2 år. 50-60% skyddseffekt, ny dos var 5e år.
Prevenar till andra (?)

37
Q

Respiratorisk syncytialvirus

A

Dropp och kontaktsmitta.
Inkubationstid 3-5 dagar. Duration 1-2 veckor.
Risk för spädbarn och äldre nedsatta. Finns två nya vaccin, arexvy och abrysvo. 87% skydd.

38
Q

Covid 19

A

Ej ytterligare doser nödvändiga för dom under 64 år.
Forts vaccin till riskgrupper och äldre. En dos per år, ibland en vårdos också då man observerat ökad förekomst på våren.
Comirnaty (mRNA vac)
Bimervax.

39
Q

mPOX

A

Apkoppsvirus.
Blåsor på exponerad yta.
Inkubation 6-13 d. Läker 2-4 veckor.
KLAD2B Sexuellt överförbar.
KLAD1 mer smittsam.
Vaccin, Jynneos och imvanex.

40
Q

Kikhosta

A

Till gravida från v 16.
Vaccin Trraxis och boostrix.
Upprepa dos varje graviditet. Gratis i VGR.

41
Q

Difteri

A

Inkubationstid 2-5 dagar.
Droppsmitta, mkt via saliv.
Svalgdifteri - halsont, beläggningar.
Huddifteri
Riskgrupper - kvinnor födda föra 1950 ingår i barnvaccinrpogram. 3 doser därefter booster var 10e-20e år.

42
Q

Stelkramp

A

Klostridium tetani.
Finns i jord, ej i kattsaliv. Inkubationstid 3-12 dagar.
Huvudvärk, feber, smärtsam muskelkramp.
Riskgrupper -

43
Q

TBE

A

Tick-borne-encephalitis.
Inkubationstid 4-28 dagar.
FAS 1: Feber, huvudvärk.
FAS 2: CNS-symtom (25 % ungefär)
Rekommenderas i stora delar av sverige, bland annat VGR. DOS 1 - 1-3 mån - DOS 2 -5-12 mån - DOS 3 = Grundskydd

SEDAN 3 år SEDAN var 5e år

44
Q

Bältros

A

Ökad incidens över 50.
Shingrix - Vaccin, icke levande. Bra! 2 doser 2 månaders mellanrum.
Zostravax - levande, försvagat. Inte lika bra.

45
Q

Vattkoppor

A

Varicella zoster.
Latent infektion i nervceller sitter hela livet. Bältros vid reaktivering (olika stresspåslag i livet, sjukdom, trauma osv).
Varivax, varilvix - levande försvagat virus, 97-100% efter 2 doser.
ndicerat för barn och vuxna med allvarligt underliggande sjukdom. Kontraindikation överkänslighet, feber, graviditet.
2 doser 4-6 v mellanrum.

46
Q

Vilka tarmsymtom ska alltid utredas av specialist?

A

Tumörmisstanke.
Blod i avföring.
Akuta förändringar i avföringsvanor.
Smärta.
Ofrivillig viktnedgång.
Återkommande problem eller problem som ej hjälps av åtgärder och håller i sig länge.

47
Q

Hur lång tid ska normal och välfungerande tarmtömning ta?

A

2 minuter.

48
Q

Analinkontinens

A

Läckage fast avföring, gas samt soiling.

49
Q

Fekal inkontinens

A

Bara fast avföring läcker.

50
Q

Dubbelinkontinens

A

Kombination av urin och avföringsläckage.

51
Q

Soiling

A

Avföringsfläckar i underkläder.

52
Q

Anamnes Avföring: Läkemedel som kan påverka avföring

A

Dimor, opioider, metformin, antibiotika, laxantia, antikolinergika.

53
Q

Anamnes Avföring: Gyn/obstretik

A

Fött barn? Komplikationer? Stort barn? Utdragen förlossning? Hysterektomerad?

54
Q

Anamnes Avföring: Faktorer förutom gyn/läkemedel

A

Tidigare operationer. Strålbehandling. Urininkontinens (ökar risk för analinkontinens). Övervikt. Rökning. Kost. Allergi/Överkänslighet. Övriga sjukdomar.

55
Q

Ta anamnes om tarmfunktion

A

Debut av symtom, ny kost? läkemedel? livsomvälvande händelse?

vilket är det största problemet

avföringens konsistens
och frekvens, 3-4 vanligaste form avföring, skala

läckage och omfattning

påverkan i dagliga livet, vågar man gå ut, dejta, närhet?

inkontinenshjälpmedel

förstoppning, hur var det bakåt i tiden

tömningsbesvär, mixtra?

hemorroider/marisker (större veck som samlar avföring)

56
Q

Analinspektion

A

Hur ser det ut? Torrt? Rött? Svullet? Sprickor?

57
Q

Palpation anal

A

Känn yttre sfinktern, är knipet starkt cirkulärt eller finns det svagheter på någon sida? För in finger 4 cm och känn bäckebotten.

58
Q

Åtgärder för att behandla tarmläckage

A

Normalisera avförings konsistens med läkemedel och kost (Fodmap).

Regelbundna toalettvanor, om man historiskt gått på toaletten någon tid på dagen försök träna in samma tid.

Kontroll urgency, gå på tå eller pressa mot bäckenet.

Stärka bäckenbotten, med träning. Bakifrån och framåt.

Använd bra skydd, kol funkar mot lukt.

God hudvård för att undvika sår och smärta.

TAI

Analpropp efter tömning.

59
Q

Trans Anal Irrigation metod

A

För in KAD i ändtarm. Kuffa. Spruta in vatten i ampullen. Kuffa ur och dra ut KAD.

60
Q

Transanal irrigation observationer

A

Frekvens varannan/var tredje dag.

Laxantia också!

Behandla dehydrering först.

Bra mot både förstoppning och diarréer.

61
Q

Obstipation orsaker fysiologiskt

A

Långsam motilitet (peristaltik?)
Tömningssvårigheter.

62
Q

För att det ska definieras som förstoppning, minst två av dessa kriterier.

A

Avföring mindre än tre gånger per vecka.

Hård avföring oftare än var fjärde tillfälle.

Behov att krysta oftare än var fjärde tillfälle.

Ej tömt ordentligt.

Känsla av blockad.

Måste hjälpa till manuellt.

Man ska även haft besvär tre månader totalt senaste året (behöver ej va i följd). Ej ha problem med diarrée. Ej ha IBS.

63
Q

Bakomliggande Anledningar att man har obstipation

A

Kost.
Läkemedel.
Graviditet.
IBS (finns lös och förstoppningsvariant).
Struktuerella besvär (hemorrojder el divertiklar ex)
Sjukdomstillstånd.
Funktionella problem.

64
Q

Åtgärda obstipation

A

Gastrokoliska reflexen (Gå dagligen, samma tid, samma längd)
Försök ej stressa
Regelbundna livsvanor (Mat, sömn)
Krysta inte, använd bukmuskulaturen (Päronandning).
Korrekt sittställning (liten pall, framåtlutad, luft)

TAI

65
Q

Behandlingstrappa neurogen tarmdysfunktion

A

Konservativ behandling i 3 månader (kost, vätska, laxantia) Pröva även minimlavemang samt stimulera anal.

TAI 3-6 månader.

Kirurgi - stomi (kolo, ileo el mace)

Alternativa behandlingsmetoder: Sakral nervstimulator

66
Q

Varför robertskateter?

A

Extra dränagehål nedanför ballongen. Bra om patienten har ofta UVI.

67
Q

Hur väljer vi storlek kvarliggande KAD?

A

Så tunn som möjligt, minskar risk för skada på urinröret. Dock sämre flöde desto tunnare KAD är. 12 CH utgångsläge.

68
Q

Varför latexbelagd KAD?

A

Mjuk, behaglig. Valet om man ska ha kronisk KAD såvida inte allergi.

69
Q

Varför silikonKAD?

A

Grövre innerlumen. Bättre flöde. Minskar risken för kristallutfällningar.

70
Q

Vad kan vi göra vid KAD-dragning för att skydda urinröret mot kristallutfällningar?

A

Efter vi tömt kuffen, fyll med 0.5 ml vätska igen. Sen dra ut.

71
Q

Faktorer som ökar risken för urinretention

A

Förstorad prostata. Läkemedel. Diabetes (Neurologiska skador). Alkohol dämpar signal från blåsan. Förstoppning. Sjukdom/skada urinvägarna. Akut buk. Neurologisk sjukdom. Prolaps.

72
Q

Speciella tillstånd/vårdsituationer som ökar risk för urinretention.

A

Trauma. Svår smärta. Medvetandesänkning. Op. Psykisk ohälsa.

73
Q

Hur långt kan vi acceptera residualurin?

A

Vid neurologisk sjukdom individuellt, så lågt som 50 ml ibland.

Vid utredning och över 200 ml efter miktion, inte farligt såvida inte symtomen säger det. Dvs om inte läckage, förhöjt krea, uvi x flera, miktionsbesvär är det ok med resurin upp till 800 ml.

74
Q

Om svårt att sätta KAD, hur gå tillväga för kvinnor?

A

Skapa lugn. 1 tub gel max. Rätt storlek, max 14 CH. Ej för många försök, urinrör svullnar igen.

75
Q

Om svårt att sätta KAD, hur går tillväga män?

A

Skapa lugn. Rätt storlek, större är fastare och lättare att föra in. Massa gel, gärna 3 tuber med 5 min mellanrum mellan varje tub. Tieman gärna, se till att den inte vrider sig. Djupt andetag vid prostatan.

76
Q

Komplikationer efter KAD-sättning/byte/besvär.

A

Infektioner, ibland sepsis.
Ökad dödlighet.
Uretrastriktur.
Hematuri.
Konkrement bildas.
Blåscancer.
Sekundärinfektioner ex sår och lungor.

77
Q

Förklara Purple urine bag syndrome.

A

Oftast hos kvinnor. Efter lång tid av UrinKAD. Ibland samtidigt som förstoppning.
Orsakas av e-coli, proteus och klebsiella.
Alkalisk urin. Kontakt med PVC ger missfärgningen.
Spola med Urotainer och byt KAD:

78
Q

Vad kan vi göra för att undvika KAD-uvi?

A

Undvik KAD.
Minimera tid med KAD.
God katetervård.
Rik.
Ibland behövs antibiotikaprofylax vid KAD-byte. Ibland även till högriskpatienter som har korttidskad eller ska börja RIK.
Respektera slutet system. Påsen ska sitta en vecka max. Kateterventil bättre mot infektionsrisk.

79
Q
A

dsk (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions