VA-TEKNIK Flashcards
- Beskriv det hydrologiska kretsloppet med facktermer och förklara drivkraften bakom detta kretslopp.
- Havet och öppna ytor: EVAPORATION+Växters klyvöppningar: TRANSPIRATION = EVAPOTRANSPIRATION. Från fast -> gas: SUBLIMERING. Varmt, torrt och blåsigt= störst avdunstning.
- Vattenånga i atmosfären KONDENSERAR -> NEDERBÖRD. Den nederbörd som inte når marken utan “fastnar” på vegetation: INTERCEPTION.
- INFILTRATION eller YTAVRINNING beroende på INFILTRATIONSKAPACITETEN (beror på tryckkrafter, gravitation, struktur och kornstorlek).
- PERKOLATION -> OMÄTTADE zonen. Om växterna ej tar upp allt vatten: fortsatt PERKOLATION -> MÄTTADE ZONEN: GRUNDVATTENNIVÅN.
- Beskriv vad som karaktäriserar en naturlig avrinning och avrinning i urbana områden och belys skillnaden mellan dessa.
Naturlig avrinning: inte lika stor ytavrinning i och med att vattnet kan infiltrera marken och sedan perkolera vidare, därav blir det ett större grundvattenflöde. Naturlig avrinning beror på: mättad mark, frusen mark eller att grundvattennivån når upp till ytan.
Urban avrinning: snabbare förlopp i och med att hårdgjorda ytor förhindrar infiltration och evapotranspiration. Större flöde i dagvattenbrunnar, lägre grundvattenflöde samt större risk för översvämningar.
- Ge fler exempel på vad som skiljer ett naturligt hydrologiskt kretslopp från ett urbant (vid sidan av avrinning). Utgå från det naturliga kretsloppet som presenterats i fråga 1.
URBANT: Mindre infiltration -> mindre grundvattensflöde Snabbare avrinning Utan regn- torra vattendrag Vid regn- överflödande vattendrag Avrinningsvattnet mer förorenat
- Beskriv hur man på konstgjord väg kan försöka återskapa mera naturliga hydrologiska kretslopp i urbana områden.
En kan återskapa mer naturliga hydrologiska kretslopp genom att minimera hårdgjorda ytor, plantera växter som kan ta upp mycket av nederbörden och försöka återskapa naturliga avrinningsområden. Positiva följder:
-Minskad risk för översvämningar, - ökade grundvattennivåer, -biologisk mångfald, -trivsam boendemiljö, -bättre mikroklimat, -renare vatten.
- Beskriv hur försaltningsprocessen av grundvatten går till kustområden.
Förssaltning av grundvatten sker genom intrusion av havsvatten i grundvattenakviferer. Om vi ex. pumpar ut för mycket grundvatten minskar trycket i akviferen och på så sätt kan havsvattnet tränga in antingen vertikalt eller horisontellt och förorena akviferen.
- Beskriv kortfattat hur arsenik i grundvatten har kommit att bli ett stort problem i vissa u-länder.
Om berggrunden kring akviferen innehållet pyrit (järnsulfid) så kan denna vid sänkt grundvattennivå oxideras och bilda surt lakvatten som i sin tur lakar ur den arsenik som kan finnas naturligt i berggrunden. På så sätt löser sig arseniket i grundvattnet.
- Beskriv hur metaller, pesticider och näringsämnen kan vara/bli ett hot mot grundvattnet och vattenförsörjningen i stort.
I och med att vatten löser upp dessa föroreningar och sedan kan transportera detta till grundvattnet via perkolation eller vattendrag. Det tar längre tid för grundvattnet att bli förorenat än ytvattnet men när skadan väl är skedd är det mycket svårt och kostsamt att göra det rent igen. I praktiken är föroreningen mer eller mindre permanent eftersom att omsättningshastigheten av grundvatten är så pass långsam.
- Beskriv hur vattenförsörjningssituationen ser ut globalt i världen.
Ungefär en tredjedel av jordens befolkning är nästan helt beroende av grundvatten. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till vattenproblemen:
Torka
Hög kostnad: i ex. slumområden
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion, men i vissa områden råder det brist på bränsle och människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På det sättet bildas nya ökenområden.
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Det förgiftar vattnet, fisken och människorna.
Krig: Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas.
Hygien: Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.
Enligt FN saknar 2,1 miljarder tillgång på säkert dricksvatten (2018). Det är en allvarlig vattenbrist i 43% av världens länder. Vattenbristen ökar på grund av befolkningsökning och klimatförändringar. Jordbruket står för 70% av all vattenkonsumtion i världen. I EU är Cypern, Belgien och Spanien bland de länder med störst vattenbrist.
- Beskriv hur de sanitära förhållandena ser ut (avloppshantering) globalt.
En allvarlig bidragande orsak till förekomsten av växtnäringsämnen i grundvattnet är att det finns en brist av bra sanitära anläggningar i flera utvecklingsländer. Även när det finns septiktankar måste dessa tömmas regelbundet: detta sker inte alltid och i många fall perkolerar utflödet från dessa tankar i närliggande mark. Tillhandahållandet av sanitära anläggningar varierar från land till land, och även inom länder.
946 miljoner människor saknar tillräcklig sanitär lösning (2017). Enligt FN saknar 4,5 miljarder tillgång till en säker sanitär lösning. Ingen sanitet ger en negativ inverkan på miljö och vattenresurser. 85% av allt avlopp i världen renas inte.
- Vilken sektor använder mest vatten och hur stor andel ungefär?
Globalt: jordbruk 70% I Sverige(?): 1. Hushåll 57% 2. Läckage, VA-verkens egna förbrukning 22% 3. Allmän service 11% 4. Industri
- Beskriv hur ser vattenanvändningen ut i svenska hushåll.
Ca 180liter/person i hushållen.
- Personlig hygien
- Toalettspolning
- Tvätt, disk, mat och dryck
- Övrigt
- Förklara vad som menas med virituellt vatten.
Virtuellt vatten är mängden vatten som krävs för att producera en viss vara. Ex när du köper 300 gram nötkött köper du 4500 liter virtuellt vatten
- Förklara vad som menas med Vattenfotsavtryck (Water footprint)
Ett vattenavtryck visar omfattningen av vattenanvändningen i förhållande till människors konsumtion. Vattenavtrycket för en individ, ett samhälle eller ett företag definieras som den totala volymen färskvatten som används för att producera de varor och tjänster som konsumeras av individen eller samhället eller produceras av företaget.
- Förklara vad begreppen supply managment och demand management betyder i vattenförsörjningssammanhang och hur ett byte från det ena arbetssättet till det andra kan leda till mer hållbar vattenanvändning.
I vattenförsörjningssammanhang:
Supply: Tillgångsstyrd, vi anpassar vattenanvändningen efter tillgången. Alltså tillsätter vi vattenbesparande resurser.
Demand: Efterfråganstyrd. Vi fortsätter leta nya vattentillgångar utan att tänka på att vattentillgången är begränsad
- Beskriv hur VA-systemet vuxit fram under 1900-talet
Började bygga ut kring 1900 i och med att sjukdomar spreds och bränder var svåra att släcka (hygien- och brandskäl).
20: Ledningar av betong istället för lera
30: Mekanisk rening för att minska mängden synligt avfall.
50: Biologisk rening ( i och med syrefriabottnar och bristande hygien)
70: Kemisk rening (övergödda vattendrag) och duplikatsystem (separat rör för spillvatten och ett för dagvatten).
90: Kväverening främst längs sveriges sydliga kust (övergödda hav).
2010: Helhetssyn med kretsloppstänkande
- Hur ser råvattenförsörjningen ut i Sverige?
50% ytvatten, 25% grundvatten och 25% konstgjort grundvatten.
Reningsprocessen för ytvatten svårare då det är mer förorenat.
- Beskriv de utmaningar som dricksvattenförsörjningen står inför.
Behövs fler vattenskyddsområden. Uppmärksamma på kemikalier, ex. PFAS. Underhåll av distrubitionsnätet.
- Vilka delar består ett reningsverk av?
Mekanisk rening
Biologisk rening
Kemisk rening
(Kvävereduktion i vissa delar av sverige)
Restprodukten slam går till slambehandling
- Beskriv de utmaningar som man står inför på avloppshanteringssidan-
- Sedan 2010 har man börjat införa membranrening för att ta bort ännu mer fosfor och partiklar från avloppet. Det ger mer yteffektiva anläggningar.
Nu mot slutet av 10-talet har vi även börjat lägga fokus på läkemedelsrening och slamm-behandling i och med miljöfarliga ämnen i slammet (ex. Silver i träningskläder).
- Det duplikatsystem som byggdes under 1900-talet är inte särskilt täta, detta leder till att tillskottsvatten (grundvatten, regnvatten, hav-/sjö-/älvvatten) rinner in i spillvattenledningarna. Det medför att onödigt stora flöden pumpas, en ökad kemikalieanvändning på reningsverken samt att avloppsvatten kan svämma över vid bräddningspunkter helt orenat.
- “Uppströmsarbete”, dvs. förhindra föroreningar innan de kommer ner i avloppen.
- Vi behöver arbeta för ett kretslopp av näringsämnen, och för att kunna skapa resurser ur avfallet:
(energi – biogas, värme – varmvatten, näringsämnen – fosfor, kväve, kalium) - En ökad systemintegration medför även utmaningar.
