Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Utvecklingspsykologi > Utvecklingspsykologi > Flashcards

Utvecklingspsykologi Flashcards

1
Q

varför är det svårt att förklara psykologiska fenomen enbart med genetiska förklaringsmodeller?

A

de bästa genetiska modellerna vi har kan endast förklara att ett fenomen beror på biologi till 50%. Exempelvis är schizofreni väldigt ärftligt, en av de mest ärtfliga tillstånden, men ändå kan dess förekomst endast förklaras till 50% av genetik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur hänger gener och miljö ihop?

A

gener kan attrahera miljö
miljö kan sätta på gener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är gener, hur får vi dom från våra föräldrar?

A

Gener är gjorda av DNA och är instruktioner för hur man bygger proteiner. Vi får 50% av våra gener från respektive förälder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är är en recessiv vs dominant gen?

A

recessiv = behöver 2 anlag för att uttryckas som fenotyp

dominant = behöver endast 1 anlag för att uttryckas som fenotyp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är genotyp vs fenotyp?

A

genotyp är det som finns i arvsmassan och består av alla våra anlag.

fenotyp är det som syns utanpå, alltså vilka gener som uttrycks.

exempelvis kan du ha genotyp för både bruna och blåa ögon, men din fenotyp är blåa ögon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ge exempel på hur gener kan påverka oss mentalt

A

gener kan styra saker såsom reglering och upptag av neurotransmittorer såsom dopamin och serotonin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är mitos och meios?

A

mitos skapar nya celler, medans meios skapar nya könsceller. variation i meois kan orsakar downs syndrome.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad kallas en variation i en gen?

A

allel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

fosterutveckling kan delas upp i 3 olika perioder, vilka?

A

germinal 0-2 veckor
embryo vecka 3-8
fetalperioden vecka 9 -födseln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad händer under germinalperioden

A

2 timmar: första celldelningen börjar
vecka 2: GASTRULATION

nu specialiserar sig celler in i 3 olika grupper:

ectoderm
endoderm
moderkaka

fostret fortsätter att växa som i en platta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad händer under fetalperioden?

A

dag 28: neurolation

till dess har fostret växt som på en platta i 2D, nu formas den neurala tuben som är ett förstadium till CNS.

efter neurolationen fortsätter bebisen att växa till sig och celler fortsätter att ytterligare specialisera sig utifrån de olika grupperna som de delade in sig i under gastrulationen. Specialiserade hudceller osv.

vecka 6: barnet får ett kön, HPG-axeln aktiveras för första gången

vecka 8: end of fetalperiod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad händer under embryoperioden?

A

vecka 9: barnet har fått ett ansikte och kan slå sina egna första hjärtslag.

vecka 22: de flesta barn kan överleva med intensivvård

vecka 28: lungorna är fullt utvecklade och fostret kan leva utanför mammans kropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

varför är dag 16/ omkring vecka 2 under germinalperioden viktigt att komma ihåg?

A

i och med gastrulationen delar de olika cellerna upp sig i olika typer till ectoderm, endoderm samt celler som ska bli moderkaka. I och med att moderkakan börjar bildas så delar nu fostret blodomlopp med mamman och blir därför nu känsligt för miljögifter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad kallas yttrefaktorer som kan påverka fostret under graviditeten?

A

teratogener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

i vilket stadium kan graviditeten blir barnets CNS känsligt för teratogener?

A

efter neurolation (dag 28) vilket är ungefär lika långt som en menscykel vilket är the work of god för det är väl ungefär så lång tid det tar MINST att upptäcka att man är gravid. Så råkar man supa innan detta så skadar det iallafall inte barnets CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

beskriv hur hjärnans utveckling går till och hur det är kopplat till neurolationen

A

Neurolation: Dag 28:

Först skapas de fundamentala hjärnstrukturerna som är livsviktiga för fostret. Såsom hjärnstrukturer som reglerar andning, kroppstemperatur och reflexer

Efter dessa utvecklar hjärnan mekanismer för att inhibiera reflexer. frivilliga rörelser inhibierar reflexer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

neuroner under utvecklingen (uppväxten, efter födsel)

A

när vi föds har vi fler hjärnceller än vad vi har med oss som vuxna. under utvecklingen så är det hjärnstrukturer som kopplas ihop med varandra som överlever, alla de andra gallras bort.

hastigheten för kommunikation mellan olika neurala nätverk ökar under utvecklingen, som att åka i samma skidspår gång på gång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad kallas stärkandet av neurala banor?

A

konsollidation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

sker neurogenes också i vuxen ålder?

A

ja, men inte lika mycket. men konsollidering kan ändra exempelvis taxichafförer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur hjärnan utvecklas beror på vilka neurala banor som konsollideras. nämn tre miljöfaktorer som kan påverka vilka banor som konsollideras.

A
  1. deprivation
  2. berikning
  3. biologisk könsdifferentiering
  4. deprivation: vi har så kallade kritiska perioder, vilket är fönster där man har möjlighet att träna på en färdighet innan de neuronerna börjar dö. för många djur finns det väldigt specifika scheman för när i utvecklingen de behöver utsättas för ett specifikt stimuli för att kunna utveckla en viss förmåga. men hos människor kan man inte se exakt lika tydliga scheman.
  5. berikning: motgift som deprivation, berikande miljöer och upplevelser främjar hjärnans utveckling.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

beskriv HPG-axelns aktiveringsmönster

A

1:a gången VECKA 6: könsorgan börjar utvecklas

2:a gånger EFTER FÖDSEL: mognad av äggblåsor, tesikeltillväxt + nedfall

3:e gången: PUBERTETEN:
sexhormoner går ut i blodet, in i våra celler och stimulerar tillväxt av kroppshår, bröst och testiklar

den biologiska slutmarkören för pubertet är:

mens
ejakulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

beskriv HPG-axeln

A

Hypotalamus
I
I
I
(GnRH)
I
I
I
Hypofysen
I
I
I
(FSH + LH)
I
I
I
Gonaderna
I
I
I
(Testosteron) / (Östrogen + Progesteron)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

nämn 3 sätt som puberteten påverkar hjärnan

A
  1. Amygdalas storlek ökar
  2. Hippocampus volym minskar
  3. Ökad hypofysvolym kan korrelera med depressiva symptom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad är empirism vs nativism?

A

Empirism: kunskap förvärvas genom upplevelse och observation

Nativism: vi har medfödd kunskap och förståelse från världen som inte skaffas genom upplevelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Nämn en viktig “skola” av empirismen pre-kognitiva revolutionen?

A

behaviourismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Efter den kognitiva revolutionen har vi fått många olika perspektiv på utveckling och kunskapsförvärvning, men dessa har ändå någon slags grund i de första stora lägren där man kunde välja antingen empirism eller nativism. Nämn 2 stycken post-kognitiva revolution perspektiv på utveckling ur varje skola.

A

Empirism:

Vygotsky (zone of proximal development)

Piaget (erfarenhetsbaserat utforskande)

Nativism:

Evolutionspsykologi (medfödda förmågor)

Core Knowledge (medfödda, specialiserade, förmågor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad är ett viktig begrepp inom evolutionspsykologi?

A

specialiserade moduler.
typ att det finns ett specifikt, färdigutvecklat, område i hjärnan som hjälper oss avgöra vilka växter som är giftiga eller ätbara.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vad är + och minus med evolutionspsykologi?

A

+ ger oss kognitiv bas att operera utifrån

minus: skapar idén om att vi hela tiden är vilse i vår moderna värld, mobiltelefoner fanns inte på savannen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad är core knowledge, och vem lade fram den idén.

A

core knowledge är som en vidareutveckling av den nativistiska evolutionspsykologin. Den säger att vi inte enbart har medfödda förmågor, utan medfödda specialiserade förmågor med oss från födseln.

Elizabeth “Liz” Spelke:
Menade att det inte finns något i hjärnan som skiljer en mänsklig bebis från en annan däggdjursbarn vid födseln. Menade att vi har specialiserade moduler, så kallade core knowledge med oss från födseln och hon kartlade dessa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vilka är core knowledge modulerna som elizabeth spelke tänkte att vi har med oss från födseln?

A
  1. objects
  2. actions
  3. social partners
  4. numbers
  5. space

OAS NS

menade att kunna tänka i symboler, och därmed förvärva sig ett språk, är unikt för människan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

hur förklarar den empiriska piaget barns utveckling?

A

piaget menade att barn förvärvar sin egen kunskap genom att utforska sin omgivning. han delade upp barnets utveckling i 4 stadier (dock omdebatterat) och menade att det först är när man har upptäckt allt och förvärat all kunskap i ett stadium som barnet kan gå vidare till nästa, stadierna är:

sensimotor

pre operational
concrete operational
formal operational

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

hur förklarar den empirska vygotisky barns utveckling?

A

Han är empirist, och tänker likt piaget att barn utforskar världen och på så sätt skaffar sig kunskap, men istället för att upptäcka världen primärt genom sina sinnen och på egen hand så tänkte vygotsky att vi lär oss mycket av vår kultur och av personerna i vår “proximal zone of development”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

förklara proximal zone of development

A

vi lär oss av dom personerna i vår proximala omgivning. ett barn lär sig inte av bibeln genom att läsa den själv, utan av typ förälder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vilka är de största skillnaderna mellan vygotsky och piagets syn på utveckling:

A

vygotsky, mer tryck på den sociokulturella kontexten

vygotsky inga stadier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

hur ser teorierna i världen ut i dag med hänsyn till de gamla skolorna empirism och nativism?

A

Idag har man hamnat i en syntes där man tänker att vi har med oss mycket från början, men att vi också lär oss mycket av vår omgivning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

dessa fyra teorier är moderna teorier om utvecklingspsykologi som innehåller både empiriska och nativistiska element:

A
  1. Bioekologiska modellen
  2. Neurokonstruktivism
  3. Dynamiska systemteorin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Beskriv den bioekologiska modellen:

A

individen befinner sig i massor av macro och mikroklimat och olika kontexter. när ni utvecklas befinner vi oss i massa olika kontexter, och beroende på vilka dessa kontexter är så blir vi olika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Beskriv den neurokonstruktivistiska synen på utveckling:

A

Neurokonstruktivism liknar piaget, i tanken om att det finns kritiska fönster under utvecklingen. Man tänker att när en specifik del av hjärnan växer och är plastisk måste man lära sig en specifik sak. Så det är lite mer konkret än piaget.

Vi har med oss vissa saker från början, men kan pågrund utav plasticitet och fönster av utveckling lära oss saker av miljön. “såhär programmeras min hippocampus”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

neurokonstruktivism är……

A

den nya sortens konstruktivism som tar hänsyn till hjärnans utveckling.

neokontruktivism
kognitiv kontruktivism - piaget
social konstruktivism - vygotsky

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur förklarar den dynamiska systemteorin barns utveckling?

A

Tillskillnad från alla andra teorier, så FINNS DET INGEN PLAN. Och absolut inte kritiska stadier.

Alla kommer att tillslut lära sig gå eftersom att det är det mest effektiva sättet att transportera sig på. De kan gå olika fort för vissa men tillslut kommer alla att hamna på samma slutmål.

0=====0

fokuserar mycket på motorisk utveckling!!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

att miljö kan påverka vilka gener som uttrycks kallas för:

A

epigenetik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

varför går det inte alltid att lita på dagens psykologiska forskning och applicera dess resultat på världsbefolkningen?

A

de mesta av forskningen är utförda i såkallade WEIRD länder

western
educated
industrialized
rich
democratic

vilket är en minoritet av världsbefolkningen. för att kunna få mer generaliserbara forskningsresultat behöver vi utföra cross-cultural research.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

gör en grov tidslinje över utvecklingspsykologiska teorier.

A

tidigt 1900-tal:

behaviourism
psykolodynamiska perspektivet

senare 1900-tal:

social learning theory (konstruktivism)
kontruktivism (PIAGET)

senare teorier:

neurovetenskap
information processing theory
nativistiska teorier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

det finns 3 olika synsätt på emotioner, vilka är dom?

A

genetic maturational view = alla känslor finns inte med under start utan mognar under uppväxten

learning perspective = vi lär oss om känslor från miljön

funktionalism = alla känslor har en funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

vad är då en emotion?

A

emotioner är responser på stimuli som är viktiga för överlevnaden. en intern eller extern händelse måste äga rum för att trigga en emotion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

vad gör emotioner?

A

ger oss information om hur vi skall tolka en händelse, hur vi ska värdera en situation eller vart vi skall rikta vår uppmärksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

hur kan man dela upp emotioner?

A

positiva/negativa
hög/låg-arousal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

man kan säga att emotioner är byggda av 3 olika byggstenar, vilka?

A

fysiologi: puls, hudkonduktans, hjärnaktivitet)

motorik: ansiktsmimik, springa

upplevelse: subjektiv tolkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

vad är skillnaden mellan primära och sekundära emotioner?

A

primära känslor: automatiska och visas redan under det första levnadsåret. är lätta att känna igen och syns mycket utanpå.

sekundära känslor är med diffusa, såsom skam, skuld och stolthet. det som förenar de sekundära emotionerna är att de kräver självmedvetenhet om att vi är en individ i ett socialt sammahang som förväntas betee sig på ett visst sätt. de utvecklas senare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vad är något som i hög grad påverkar hur våra (speciellt sekundära) emotioner uttrycks

A

kulturell kontext
individualism/kollektivism uttrycka häftiga känslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

hur utvecklas emotioner hos barn?

A
  1. biologisk grund formad av kultur
  2. lär oss av observation
  3. 9-12 månader lär vi oss social referencing (alltså att vi lär oss hur vi ska reagera genom att observera hur någon annan reagerar)
  4. föräldrar lär oss om emotioner

biologi + kultur
observationsinlärning
social referencing
föräldrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

vad är temperament?

A

hur vi reagerar på världen, och reglerar den aktiviteten. delvis medfödd, men påverkas av miljö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

vilka var bland de första som gjorde experiment på temperament?

A

Thomas & Chess temperamentsmodell. Delade upp temperament i olika grupper. Utvecklade senare teorin och lade till konceptet “goodness of fit” alltså att hur ett barns temperament uttrycks beror på ifall de är en bra matching med sina föräldrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

hur går det till när barn lär sig att reglera sina egna känslor, och vad är jätteviktigt för att de ska kunna utveckla denna förmåga?

A

under barndommen går barn ifrån att ha en extern reglering av känslor (föräldrar) till en intern.

för att ett barn ska kunna utveckla denna förmåga krävs att föräldrarna möter deras känslomässiga behov och hjälper de att reglerna sina känslor externt genom att vara lyhörda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

hur definieras en anknytning?

A

AP är en person av stor känslomässig betydelse. barnet söker tröst och fysisk närhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

hur utvecklas barn i förhållande till anknytning

A

från början inte så fästa vid någon speciell person, låter sig tröstas av alla, men blir med tiden mer fäst vid sina anknytningspersoner. utvecklar nu främlingsrädsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

vad är imperativt för att ett barn ska utveckla en anknytning till en person

A

att personen interagerar med barnet, den blotta närvaron är inte tillräcklig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

vad visade harlows experiment på rhesus apor?

A

att aknytning inte i första hand handlar om föda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

beskriv bowblys ankytningsteori:

A

menade att anknytnings har ett evlutionärt överlevnadsvärde utanför föda. AP måste inte vara förälder.

Trygg anknytning.
Otrygg-undvikande anknytning.
Otrygg-ambivalent anknytning.
Desorganiserad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

hur mäter man anknytning

A

strange situation experiment.

dock inte tillräckligt reliabelt för att mäta anknytning på individnivå, men funkar på gruppnivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

predicerar otrygg anknytning senare psykiskt ohälsa.

A

nej, anknytning är inte en deterministisk modell, så man kan inte säga att otrygg anknytning orsakar psykisk ohälsa. men det är en riskfaktor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

vad menar då bowbly att anknytningen ger oss och vad den kan predicera?

A

menar att anknytning ger oss en intre arbetsmodell för hur vi i senare relationer tänker att vi ska göra för att få uppmärksamhet och stöd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

nämn 3 aspekter av interaktion som påverkar anknytningen?

A
  1. leenden och kontigent respons
  2. socialt refererande
  3. föräldrasensitivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

vilka typer av anknytning finns enligt Mary Ainsworth, och hur kan föräldrabeteenden predicera dessa?

A
  1. Trygg (lyhörd förälder)
  2. Undvikande (avvisande förälder)
  3. Ambivalent (inkonsekvent förälder)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Stora kulturella skillnader i barns reaktioner i “Strange
Situation”
– “Strange Situation” mer eller mindre främmande i olika kulturer

A
66
Q

vilka tre områden av utveckling kan man dela upp barns utveckling i?

A

Biologisk
Socioemotionell
Kognitiv

67
Q

3 centrala teman inom utvecklingspsykologi

A
  1. Arv/miljö?
  2. Stegvis/gradvis
  3. Individuella skillnader (varför?)
68
Q

att lära sig att gå kan förklaras både kvalitativt och kvantitativt, hur menar man med detta?

A

kvalitativ/gradvis utveckling:
att man blir bättre och bättre, inte några stora hopp med stora förändringar

kvantitativ/stegvis utveckling:
från larv, till puppa, till fjäril. stora hopp och tanke om stadium.

69
Q

hur kan man mäta/visa individuella skillnader

A

utvecklingsbanor.
vägen till att gå kan se olika ut, men tillsist lär sig alla.

karsktärsdrsg och miljöfaktorer kan påverka ett barns utveckling, exempelvis kan socioekonomisk status predicera ordförråd.

69
Q

vad är luft respektive mark-teorier, och vilka moderna teorier ingår i varje?

A

luftteorier = förprogrammerade strukturer i hjärnan styr kroppens rörelser.

(mognadsteorin)

markteorier = motorisk utveckling är produkt av barnets egenskaper och den fysiska omgivningen

  • dynamic systems theory
  • neurongruppsteorin
  • embodied cognition
69
Q

beskriv mognadsteorin, samt ett klassiskt experiment som lade grunden för den.

A

Mognadsteorin menar att vi föds med förprogrammerade strukturer i hjärnan för motorik som mognar under utvecklingen, och att vi på så sätt utvecklar vår motorik.

Vi har en genetisk förutbestämd tidslinje för när våra förmågor att exempelvis gå, ska “mogna”.

klassisk experiment: (Gesell + Thompson 1929)

tvillingexperiment där man tränade tvillingarna olika i motorik. Man såg ingen effekt i tvillingen som fått träna finmotorik vilket man tänkte berodde på att den andra tvillingen fick så mkt naturlig erfarenhet att träna att lite träning inte skulle förbättra så mkt.

grovmotorik kunde man se en skillnad. men det otränade tvillingen lärde sig att gå i trappor ändå. detta tänkte man då beror på att det finns en genetisk tidslinje över när vissa förmågor ska utvecklas.

70
Q

hur förklarar dynamic systems theory motorisk utveckling?

A

utveckling bestäms av många olika faktorer som samtidigt varierar, såsom neurologiska faktorer, den fysiska miljön och muskelstyrka.

man tänker inte, tillskillnad från mognadsteorin, att det finns en förutbestämd plan. utan att det är med interaktion med sin omgivning som barnet lär sig att gå. utvecklingen är alltså självorganiserad (piaget)

det är inte ett linjärt system, och övergång mellan stadier kännetecknas av variation (alltså inte att man bli bättre på att gå, utan att man nu också kan hoppa).

71
Q

hur förklarar DST hur barn lär sig att gå

A

alla barn kommer att lära sig gå då de är drivna att förflytta sig mot ett föremål.

i takt med att barnets fysiska muskelkraft, neurologisk och perceptuell utveckling, samt en gynnsam miljö så blir barnet bättre på att gå.

72
Q

vad är en primär neurongrupp?

A

neurala nätverk för motorisk funktion

73
Q

vad är skillnaden mellan neurongruppsteorin och mognadsteorin?

A

mognadsteorin tänker att det finns specifika genetiskt bestämda rörelsescheman som är ett resultat av förprogrammerade neurala sturkturer. man tänker att motorik är resultatet av detta.

neurongruppsteorin tänker däremot att det inte finns så specifika förutestämda banor. De allra första rörelserna följer generella mönster och är genetiskt förutbestämda. men sedan börjar strukturer gallras bort genom att barnet testar sig fram och väljer vilken motorisk handling som är mest effektiv för att exempelvis röra sig mot ett objekt. det som tränas mer överlever.

mognad i hjärnan leder inte till färdiga rörelser, utan endast till generella rörelsemönster som måste finslipas genom erfarenhet.

mognadsteori = mognad ger gå
neurongruppsteori = mognad ger generella mönstret gå, men erfarenhet ger gå.

74
Q

hur tänker man att hjärnan och kroppen samarbetar i neurongruppsteorin för att skapa motorisk utveckling.

A

info från musklerna påverkar hjärnans utveckling. primära neurongrupper finns med som en produkt av evolution, men erfarenhet och effektivitet påverkar vilka motoriska färdigheter vi kommer utveckla tillslut

75
Q

vad händer under den primära, respektiva sekundära variationsfasen inom neurongruppsteorin?

A

1:a vi föds med generella medfödda rörelsemönster, genom rörelsevariation väljs de mest effektiva generella rörelsemönsterna ut.

2:a det mest effektiva sättet att krypa väljs ut, baserat på vår omgivning, och vi utvecklas förmågan krypa.

76
Q

enligt dst är motorik =

A

HJÄRNA + kroppen + miljön

77
Q

vad ÄR motorik enligt embodied cognition?

A

motorik är rörelse OCH handling

handlingen är utvecklingens kärna. rörelse är en anpassningsprocess där barnet blir bättre och bättre på att övervinna fysiska hinder.

78
Q

vilka delar består den motoriska utveckling av enligt embodied cognition?

A

kroppen + omgivningen + motiv och syften

79
Q

vad påverkar handling enligt embodied cognition?

A

handling påverkar: kognition, perception, motivation och motorik

och kognition, percpetion och motivativ och motorik påverkar: handling

de påverkar hela tiden varandra i ett dynamiskt system. alla komponenter är ömsesidigt beroende av varandra. perception kan påverka handling, och handling kan påverka perception.

80
Q

handlingar fulföljs och initieras av… (enligt emobided cognition)

A

en motiverad individ.

81
Q

vad är prediktiv kontroll, varför är det viktigt och vilka typer av prediktiv kontroll finns det?

A

prediktiv kontroll är förmågan att kunna förutspå vad som ska hända i vår omedelbara framtid för att kunna handla på ett gynnsamt sätt. man kan prata om sensorisk prediktiv kontroll, vilket innebär att vi med information från PNS ser att exempelvis en boll kommer flygande mot oss. med hjälp av kunskapsbaserad prediktiv kontroll vet vi att vi ska fånga bollar, och har även koll på de generella lagar och råder i vår omvärld. vi känner exempelvis till gravitationslagen och det hjälper oss förstå att bollen kommer trilla på marken.

82
Q

är allt som vi definerar som reflexer hos nyfödda barn faktiskt reflexer. vad är de grundläggande skillnaderna mellan handling och reflex?

A

reflex är automatisk och triggas av nyckelstimuli

handling utförs av en motiverad individ för att uppnå ett syfte, och kan variera.

alla de beteenden som vi tillskriver som reflexer hos nyfödda är kanske inte reflexer. såsom sugreflexen, där man har sett att barn modifierar sugandet för att få möjlighet att höra mammans röst. vilket tyder på att det finns en slags inre motivation, som inte finns vid typ muskelsträckreflexen.

gripreflexen är dock antagligen en reflex.

så många av det nyfödda barnets “reflexer” liknar faktiskt mer målinriktade handlingar. de är snarare uppsättningar av handlingssystem som aktiveras vid ett specifikt yttre stimuli.

83
Q

många av nyföddas reflexer är faktiskt……

A

uppsättningar av handelssystem som kan aktiveras av specifika yttre stimuli. man kan se en gradvis utveckling av prediktiv kontroll, i samspel med neural utveckling + erfarenhet, som inte finns om det är reflexer man pratar om.

84
Q

utveckling av barns färdigheter syftar oftast till att utveckla….

A

prediktiv kontroll

85
Q

vad händer med effektiviteten i övergången från enklade till mer komplicerade handlingar

A

den minskar, initialt. Ex: krypning vs gång. Kryper snabbare än då de börjar
gå, men ändå försöker förflyta sig i upprätt
ställning även det leder till att de faller

86
Q

varför tänker man att barn ändå försöker sig på att gå, trots att övergången från kryp till gång gör deras rörelse mot ett mål mindre effektivt?

A

inneboende motiverande kärna (vuxna går)

87
Q

vad är skillnaden på grov/finmotorik. vad är viktigt i varje rörelseprocess?

A

grov: kroppshållning, gång och andra rörelsemönster

fin: allt som har med händerna att göra. förmågan att hantera och utforska föremål med händerna.

prediktiv kontroll är viktigt i alla rörelseprocesser.

88
Q

hur kan man beskriva den grovmotoriska utvecklingen?

A

som att barnet lär sig att övervinna gravitationskrafterna.

men variationen i den grovmotoriska utvecklingen hos barn är mycket stor

89
Q

varför tänker man är skillnaden i den grovmotoriska utvecklingen så stor mellan olika barn?

A
  • barns egna utforskande, och möjlighet till utforskande av sin omgivning
  • dålig prediktiv kontroll?
90
Q

vad kännetecknas den finmotoriska utvecklingen av? 2 grejer

A

allt mer precisa förmågor att gripa, hålla och anpassa sitt grepp efter föremålets storlek.

förbättrad prediktiv kontroll om föremålets och sin egna rörelse (alltså sensorisk- samt kunskapsbaserad prediktiv kontroll.)

91
Q

när börjar griputvecklingen?

A

foster kan föra hand mot munnen och koordineringen av denna rörelse ökar snabbt under de första 6 månaderna efter födseln.

prediktiv kontroll behövs

92
Q

nämn några faktorer som bestämmer gripdebuten

A

kraftigare muskler
utveckling av blickkontroll
vilja att gripa objekt

gripdebuten bestäms alltså av många olika faktorer, och alla dessa är kritiska för att kunna utveckla förmågan.

93
Q

vad förutsätter gripdebut?

A

att barnet har predivikt kontroll, vilket barnet har mycket tidigt.

94
Q

vad kräver tillägnadet av nya motoriska färdigheter, såsom att gripa av barnet?

A

uppmärksamhet
kognitiva resurser
prediktiv kontroll

men såsmåningom blir rörelserna automatiserade

95
Q

när bestäms om ett barn blir vänster eller högerhänt?

A

de flesta börjar visa preferens under första levnadsåret, men processen kan pågå upptill 3 års ålder då barnet bestämmer sig.

96
Q

vad är miljöfaktorer som kan påverka barns motoriska utveckling?

A

kultur (teckningsstil)
träning
kön

97
Q

det finns en kritisk period i den prelingvistiska fasen, vad ska barn lära sig då och hur gamla är de?

A

före 2 års ålder
jätteviktigt att barn utsätts för språkliga stimuli för att kunna utveckla ett korrekt språk senare

98
Q

vad är categorical speech perception?

A

innan 6-8 månaders ålder kan vi urskilja alla betydelseskiljande morfem (språkljud) i världen. men efter 6-8 gallras denna förmåga bort och vi börjar endast kunna urskilja språkljud som tillhör vårt modersmål.

99
Q

vad är scaffoldning?

A

ngt som bidrar till indivudella skillnader i språkutvecklingshastighet

såsom utsättningen för språkliga stimuli (innan 2 års ålder) samt child directed speech.

100
Q

vad är child directed speech, varför är det viktigt?

A

”babytalk” underlättar barnets förståelse genom att komma ned på deras nivå. Gör att barn lär sig språket lättare.

101
Q

vad sker under den prelingivstiska fasen?

A

upp till 2 års ålder, kritisk period (cochela implantat)
prelingivistisk vokaliseration består av vokalkedjor, oooo och gurglande och jollrande.
första orden = sådant man kan uttala. barn kan hitta på egna ord för saker ifall de inte kan uttala det riktiga ordet.

102
Q

Cochleaimplantat fungerar bäst före en viss ålder, varför just denna ålder?

A

De fungerar bäst föra 2 års ålder, om ett barn får implantat efter 4 års ålder ger det ett sämre resultat för språkutvecklingen. Detta är pga att barn måste höra mänskligt språk under denna kritiska perioden då nervbanor som förmedlar språk organiseras.

103
Q

från ungefär vilken ålder i den prelingivistiska utvecklingen kan man se att barnet utvecklar ett socialt samspel och samtalsutveckling?

A

2-4 månader

104
Q

vad krävs för att bebisars jollrande och vokalkedjor under den prelingvistiska fasen ska utvecklas till att de kan uttala konsonanter?

A

språklig input från föräldrar

105
Q

från vilken ålder i den prelingivistiska fasen börjar bebisar försöka att påverka andra genom sitt språk? vad kallas denna typ av gest?

A

10-12 månader
protoimperativa (
protodeklarativa

106
Q

vad är viktigt för att ett barn ska komma vidare från proto-imperativa/deklarativa gester?

A

joint-attention

att ett barn och vuxen båda riktar sin uppmärksamhet mot ett objekt och pratar om den. typ pekar på en ko och härmar dess läte och säger “där är en ko, muuuuu”.

107
Q

vad för typ av ord använder barn sig av vid 1 års ålder

A

de dom kan uttala
holophrases (ett ord refererar till konkreta objekt “vovve” + ord som står för en hel mening “upp”

108
Q

ungefär vid vilken ålder har svenska barn tillägnat sig hela det svenska språkets fonemsystem?

A

4 års ålder

109
Q

när slutar den prelingivistiska fasen, och den lingvistiska fasen börjar?

A

när barnet börjar prata
normalt är 1 års ålder
också okej med 9-18 månader.

110
Q

i den lingvistiska fasen så lär sig barn först en typ av ord, sedan en annan och sedan en tredje. vilka är dessa tre typer av ord.

A
  1. första 50 är “konkreta” objekt, personer eller något som är perceputellt distinktivt. “morgon”,mamma, boll.
  2. verb
  3. ord för tillstånd “adjektiv”
111
Q

varför tänker man att det är så att barnets första 50 ord betecknar sådant som är perceptuellt distinktivt?

A

eftersom att barnet nu befinner sig i det sensomotoriska stadiet, där det upptäcker sin omgivning genom sina sinnen.

112
Q

barn förstår oftast mer än vad de kan säga. vilken förmåga har barn som gör att det kan tillägna sig språk så snabbt?

A

“fast-mapping”

förmågan att relatera ett nytt ord till ett koncept efter bara några sammanträffanden.

113
Q

vid vilket ålder i den lingvistiska fasen börjar barn använda metaforer samt skapa egna ord?

A

2-3 år

114
Q

vad är två vanliga semantiska fel som barn gör vid 1-2s ålder i den lingvistiska fasen?

A

underextensioner (bara min hund är vovve)
överextensioner (alla fyrbena djur är vovve)

115
Q

det finns stora individuella skillnader i hur snabbt barn utvecklar ett språk, och hur rikt deras ordförråd blir. nämn 3 faktorer som kan påverka.

A
  1. kön (tjejer initialt före pojkar)
  2. personlighetsdrag, blyga barn mindre uppmärksamhet och språklig stimuli.
  3. låg socioekonomisk status (mindre högläsning kanske)
116
Q

vad visade WUG-testet från 1958 om hur barn lär sig grammatiska regler?

A

barn lär sig grammatiska regler inte bars genom att imitera vuxna, utan också att generalisera grammatiska regler från ord de redan kan på nya ord. därför kan det bli fel ibland. detta visar också på att barn har en aktiv roll i egna språkutveckling (fuck u skinner)

117
Q

vad innebär pragmatisk språkutveckling? när förbättras den pragmatiska utvecklingen mycket, och vilka förmågor är det då som utvecklas?

A

att barn lär sig hur man ska använda språket i sitt kontext på ett lämpligt sätt.

förskoleåldern

barn lär sig turtagning
shading (hämma sina impulser och inte hoppa rakt på ett annat ämne mitt i en konversation, utan låta samtalet naturligt glida in på ett nytt ämne).
illocutionary intent = barn lär sig att “läsa mellan raderna” i språket och förstå den underliggande betydelsen i fraser.

118
Q

vad innebär det att barn ofta “överreglerar” när de ska utveckla sin grammatik?

A

först rätt
sedan fel
sedan rätt

först imiterar barn sina föräldrar. sedan testar de sig fram själva och försöker applicera de grammatiska regler de kan på andra ord, vilket inte fungerar på oregelbunda verbformer. då blir de korrigerade och gör rätt igen.

119
Q

vad säger egocentrism i språket om ett barns kognitiva utveckling

A

att den ligger efter (beroende på när?) oklar fråga denna.

120
Q

vad säger den behaviouristiska teorin om språkutveckling

A

operant betingning
barn inte lika aktiv roll
utsläckning/förstärkning

språktillägnande är en inlärd förmåga som man lär sig genom “imitation” och “utsläckning/förstärkning”.

121
Q

vad tänkte albert bandura (social learning theory) om språkutveckling?

A

att barn lär sig språk genom att imitera andra i dess omgivning.

122
Q

vad finns det för kritik mot det behaviouristiska perspektivet på språkinlärning?

A

(det finns stöd för att imitation och förstärkning ÄR viktigt för barns språkutveckling, speciellt i början)

MEN behaviourismen kan inte förklara

att en 6 årings ordförråd kan vara så stort som ca 10 000 ord vilket inte kan förklaras av enkla stimulus-respons kopplingar

man ser också att barn lär sig språk “regelbaserat” istället för specifika fraser.

123
Q

vem står för den nativistiska teorin om språktuveckling? vad är hans teori och hur motiverade han den?

A

noam chomsky

menade att vi har medfödda specialiserade moduler i hjärnan med grammatiska regler som är gemensamma för alla språk.

han använde poverty of stimulius argument för att motivera sin teori

124
Q

vad innebär poverty of stimulus argument som stöder noam chomskys teori om språkutveckling?

A

barn kan tillägna sig ett komplext och regelbaserat språk under några få år utan någon formell undervisning, och språket är för komplext och ordförrådet för brett för att kunna förklaras av enkla stimulus-respons kopplingar.

det språket som barnet också hör varje dag i sin sociala miljö är inte heller tillräckligt korrekt och precis för att barnet ska kunna tillägna sig det på det behaviouristiska sättet och skapa en korrekt språk utifrån det.

125
Q

enligt chomsky har vi två medfödda moduler i hjärnan som gör att vi kan tillägna oss språk, vad heter dom?

A

LAD (language acqusition device) medfödd modul med grammatiska regler gemensamma för alla språk

innate constrains - kunskap om grammatiska regler. som tillåter en att skapa grammatiskt korrekta samt meningsfulla satser i språket man talar.

126
Q

vad menar chomsky med “universal grammar”

A

han menar att vi har en medfödd modul i hjärnan, LAD, som innehåller grammatisk kunskap gemensamt för alla språk. han menar sedan att våra tidiga språkerfarenheter sedan bestämmer vilka av de möjliga grammatiska strukturerna i LAD som realiseras. detta är vad han kallas för universal grammar.

127
Q

vad är 3 andra argument FÖR chomskys LAD, förutom poverty of stimulus?

A

faktum att människor är det enda djur som utvecklar ett språk.

att det finns “kritiska” perioder går emot behaviourismens idé

genom hjärnavbildning kan vi se att det finns som specificerade områden i hjärnan för språkarbetning (brocas + wernice=)

128
Q

det finns 2 motargument mot chomsky, beskriv dessa 2 och beskriv också i vilken teori man idag landar i.

A
  1. universal grammar är inte tillräckligt omfattande för att förklara hela språkutvecklingen
  2. nativister säger att kognitiv förmåga ej är viktigt, vilket visat sig vara felaktigt.

social interaktionsteori

129
Q

varför är det inre talet viktigt?

A

viktigt för att vi ska kunna fokusera på saker. i början yttre inre tal, men sedan blir detta till en inre röst. det inre talet är ett kraftfullt verktyg för tänkandet.

130
Q

vad innebär heterozygot

A

Heterozygoter är ett begrepp inom genetiken och betecknar individer som har två olika varianter, alleler, av en gen. De båda kromosomerna i kromosomparet innehåller alltså olika varianter av genen.

Bb

131
Q

vad innebär homozygot

A

om en barn får samma variant (allel i gen) från båda föräldrarna så blir barnet homozygot för den specifika. genen.

bb = blåa ögon

132
Q

vad är det för fenomen som sker när en nervbana konsollideras?

A

“synaptic pruning” att antalet anslutningar minskar,

ibland via apoptos (programmerad celldöd)

133
Q

vad innebär kanalisering?

A

djupare skidspår

134
Q

vad händer vid meois?

A

celler skapas med endast en kromosom i varje

de två cellerna slås samman i befruktning, och skapar en ny cell med komplett antal kromosomer, hälften från ägget och hälften från spermier.

135
Q

hjärnan växer fram tills vilken ålder?
vad händer då?

A

5 år
neurala vägar trimmas, de som används får vara kvar.

136
Q

beskriv 4 stycken sociala förmågor som vi har redan som spädbarn?

A
  • intresserade av andras blickar
  • intreserande av andras målinriktade handlingar
  • kan känna igen människor
  • tenderar att visa intresse för ett ansikte som ler.
137
Q

under andra halvan av första levnadsåret 6-12 månader, har vi en såkallad kritisk period. beskriv vad vi behöver lära oss då.

A

6-12 månader
bakre delen av hjärnan utvecklas
barn föds med förmåga att urskilja ansikten, men efter ett tag smalar denna förmåga av och vi blir experter på att känna igen ansikten som vi utsätts för ofta.

138
Q

hur kunde man, genom ett experiment, visa på den kritiska perioden mellan 6-12 månaders ålder?

A

Grupp A: Se böcker med människoansikten

Grupp B: Se böcker med apors ansikten → kunde URSKILJA både unika människor och apors ansikten

139
Q

hur kan ett barn bli bättre på att avläsa ansiktsuttryck?

A

delad föräldraledighet kan göra det lättare för barn att urskilja olika ansiktsuttryck då de utsätts för olika uttryck i högre utsträckning.

140
Q

hur kan föräldraskap kopplas till ansiktsperception?

A

vuxna som blivit utsatta för våld tidigt i livet är bättre på att känna igen arga ansikten.

vuxna som blivit försummade har lättare att känna igen ledsna ansikten.

barn men otrygg anknytning har svårt att läsa av alla ansikten, då föräldrarna inte har varit där.

men viktigt!!! detta ej deterministiskt och kan ej ställa någon diagnos.

141
Q

vad är theory of mind? när är detta som svårast.

A

under de första levnadsåren (upp till 4 år) är det som svårast för barn att sätta sin in i andra människor och förstå att de har andra perspektiv och tillvaro än jag har.

142
Q

när utvecklas theory of mind ungefär?

A

vid 4 års ålder.

dora the explorer.
vart är kakan? för barnet är den till vänster, men om barnet kan sätta sin in i doras perspektiv kommer det säga att kakan är till höger eftersom att den är till doras höger. detta har barn under 4 år inte lika sätt med.

143
Q

flyktingbarns ansiktsperception kan kopplas till..

A

mammans mående

144
Q

vad är implicit mentalisering?

A

att i möte med någon annan sätta sig in i den andres sätt att tänka, känna och vilja saker.

145
Q

mentaliseringsförmågor hos barn utvecklas över tid, men på lite olika sätt i olika kulturer och familjer. hur ser den generella ordningen ut för hur man lär sig de olika mentaliseringsförmågorna och vad innebär dom?

A
  1. diverse desire (jag gillar kakor, men kan förstå att du gillar broccoli)
  2. diverse belief (jag tror att påsen innehåller godis, men du tror att påsen är tom)
  3. knowledge access (jag vet något du inte vet)
  4. false beliefs (kakan är i den högra lådan)
  5. hidden emotion (jag vet att någon kan skratta trots att den känner sig väldigt ledsen.
146
Q

tycker darwin att människor är egoistiska eller altruistiska?

A

enligt evolutionsteorin: egoistiska

MEN vi vet att empatiska förmågor finns med från en tidigt ålder och blir mer komplexa över tid.

147
Q

beskriv hur ett barns empati utvecklas upp till 2 års ålder:

A

1-6 månader: affect sharing = ett barn gråter vilket gör att det andra barnet också börjar gråta.

14 månader: instrumental helping. barn börjar hjälpa andra.

18 månader: comfortning: barn börjar trösta andra.

24 månader: sharing, börjar dela med sig om man har fler kakor! MEN beror på om den som sitter bredvid mig är snäll, eller strategiskt ifall den personen brukar ha mycket kakor. Barn är också mycket mer benägna att dela med sig ifall personen tillhör deras “in-grupp”.

148
Q

när kan man tydligt se att barnet har utvecklat ett “vi och dom tänk” i hänsyn till att dela med sig?

A

24 månader
då börjar barnet göra en strategisk resursallokering.

149
Q

vad innebär contagion?

A

spegling, att känna samma som andra

150
Q

vad är empati?

A

att känna MED andra

151
Q

vad är prosocialitiy?

A

beteenden som syftar till att hjälpa andra, och antagandet om att andra kommer att hjälpa

152
Q

vad är strategic resource allocation?

A

beteenden/beslut som kommer gynna en själv, kortsiktigt eller långsiktigt.

153
Q

vad visade experimentet med den röda fyrkanten och den blåa bollen?

A

att barn redan från 4-6 månaders ålder har en preferens för snälla figurer som hjälper varandra, och att detta påverkas av hur viktigt föräldrarna tyckte att det var med rättvisa.

154
Q

vad gör ett barn om någon agerar själviskt?

A

bestraffar den
speciellt om den inte är med i in-gruppen

155
Q

varför är det så att barn som växer upp i familjer där man är mån om att alla ska ha det bra blir bättre på att hjälpa andra?

A

vi vet ej ifall det är pga genetik eller miljö.

156
Q

benämn 3 stycken förekommande individuella skillnader i empatiska beteenden?

A

självreglering:
att kunna hämma sina impulser och stå fast vid sin moral att det är fel att ta någon annans leksak, trots att man jättegärna vill leka med den.

callous-unemotional traits.
en egenskap som är till 50% ärftlig som innebär att man logiskt kan förstå och resonera kring att någon annan är ledsen, men att man inte känner med den personen. denna förmåga går dock att träna upp.

risktagande/osäkerhet:
vissa barn är väldigt upptagna med att andra ska tycka om dom, och kanske då agerar mer empatiskt pågrund av det, men inte pågrund utav att de har en förhöjd empatisk förmåga utan för deras egen vinning.

157
Q
A
158
Q

den optimala ingruppen för 5 åringar är

A

könstillhörighet.

Utvecklingspsykologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions