Utredning Flashcards
Vilka tre faktorer avgör den omedelbara handläggningen av akut hematemes?
Är patienten cirkulatoriskt stabil?
Har blödningen avstannat?
Har patienten kronisk levercirros?
Vilka är de fyra vanligaste orsakerna till hematemes?
Ulcus (50%)
Gastrit
Esofagusvaricer
Mallory-Weiss-blödning
Jessica, 24 år söker till akuten för illamående, kräkningar sedan två dygn. Tilltagande urinmängder och törst de senaste två veckorna. Jessica är medtagen, kallsvettig och hyperventilerar. Takykard 110/min. Pulm u.a. Buk mjuk och oöm. Vilka prov beställer du? (minst 6)
P-glukos Blodgas P-CRP P-kreatinin P-K P-Na
Jessica, 24 år. Nu illamående, kräkningar, trött, medtagen. Ökade urinmängder+törst sedan 2 veckor. Takykard, hyperventilerar. Pulm, buk u.a.
Na 128 mmol/L, K 6,8 mmol/L, kreatinin 169 mikromol/L, P-glukos 43 mmol/L, CRP 87 mg/L, CO2
Diabetesketoacidos
Nämn minst fyra möjliga differentialdiagnoser till andningskorrelerad bröstsmärta.
Lungemboli Pneumothorax Perikardit Myokardit Pleurit Pneumoni Thoraxmyalgi
Lars, 59-årig rökande IT-konsult. Inkommer akut med bröstsmärta, dyspné. Tungandad, smärta kring hö scapula och ner i hö thorax. Förvärras vid djupa andetag. Plötslig debut på morgonen, 3h sedan, konstant sedan dess. Aldrig haft liknande besvär tidigare. Haft ont medialt över vä lår och ner mot knät. Cor: frek 100, inga biljud. Pulm: Frek 28, liksidiga andningsljud, inga biljud. Buk: u.a. Lokalstatus: ingen palpömhet. Lätt palpöm medialt vä lår. BT 130/80. SaO2 90% på luft. Temp 27,2. EKG: sinusrytm frek 100, nytillkommet RBBB.
Blodgas: pO2 7,9 (8-13), pCO2 3,0(4,6-6,0), pH 7,49(7,35-7,45), BE -1.
Hb 140, CRP 3, Vita 13, TnT 10. Normalt elstatus. Sannolikhetsdiagnos?
LE pga DVT i vä ben.
Lars, 59 år kommer till akuten med dyspné, frek 28, och andningskorrelerad bröstsmärta.
Blodgas: pO2 7,9 (8-13), pCO2 3,0 (4,6-6,0), pH 7,49 (7,35-7,45), BE -1 (-3-3)
Hur tolkar du blodgasen? Föreligger syra-bas- rubbning? I så fall, vad beror den på?
Ja, det föreligger syra-bas - rubbning. Hypoxin driver på andningen och patienten utvecklar en respiratorisk alkalos.
Patienten syresätter sig sämre –> ökad ventilation –> ökad elimination av CO2 –> minskat CO3- –> höjt pH.
Det finns ett poängbaserat diagnosstöd som kan hjälpa till att värdera sannolikheten för LE. Vad kallas detta? Ange en faktor som ger poäng i diagnosstödet.
Wells score - ≥4p = hög sannolikhet för LE. Kriterier: Kliniska tecken på DVT (3p) HR >100/min (1,5p) Hemoptys (1p) Immobolisering/kirurgi (1,5p) Tidigare LE/DVT (1,5p) Malignitet behandlad inom 6 mån eller palliation (1p) LE mer sannolik än annan diagnos (3p)
Tillsammans med det poängbaserade diagnosstödet vid misstanke om LE finns ett blodprov som används i diagnostiken av venös tromboembolism. Vilket? Hur kombinerar du detta blodprov med utfallet i det poängbaserade diagnosstödet för att komma närmare diagnos.
Om Wells score visar hög sannolikhet –> bilddiagnostik
Om Wells score visar låg sannolikhet –> D-dimer
Om D-dimer är positiv –> bilddiagnostik
Om D-dimer är negativ –> uteslut LE
Det finns två olika undersökningar du kan skicka en patient på för att ställa diagnosen lungemboli. Vilka? Vilken bör du inte göra om patienten har njursvikt och varför?
CT-thorax
MR-thorax
Patienter med njursvikt bör inte skickas på HRCT eftersom kontrasten som används vid undersökningen är nefrotoxisk och kan förvärra tillståndet.
Vilka parametrar är bäst att övervaka för att tidigt upptäcka en akut blödning?
BT sittande och stående
Puls sittande och stående
Du jobbar på akuten och får in en patient med Hemoptys. Prover visar högt krea. Vad misstänker du? Vad gör du?
Plasmaferes på misstanke om goodpasture syndrom.
Hur används D-dimer i diagnostiken av venös tromboembolism (DVT och/eller LE) i kombination med klinisk sannolikhetsbedömning?
Vid låg sannolikhet samt negativ D-dimer för att ej behöva driva diagnostiken av DVT/LE vidare.
Vad är incidensen av venös tromboenbolism (DVT/LE)?
1-3/1000/år, varav 2/3 DVT
Nämn fyra undersökningsfynd som är relevanta vid lungembolidiagnostik.
Perfusionsdefekt vid lungscintigrafi
Högerkammarbelastning på EKG
Kontrastursparningar på CT thorax
Sänkt PO2 och PCO2 på blodgas
