Utilitarismen Flashcards
Vem var Jeremy Bentham och vad har han för betydelse för utilitarismen?
Jeremy Bentham (1748-1832) var en brittisk filosof och grundare av utilitarismen. Hans teori betonar att en handlings moraliska värde bestäms utifrån dess förmåga att maximera nytta (lycka) och minimera lidande. Bentham introducerade nyttoprincipen, som innebär att vi alltid bör sträva efter att skapa största mängd lycka för så många som möjligt, och att varje persons lycka är lika viktig.
Vem var John Stuart Mill och hur skiljer sig hans utilitaristiska tankar med Jeremy Benthams?
John Stuart Mill (1806–1873) var också en brittisk filosof som vidareutvecklade Benthams idéer. Medan Bentham fokuserade på mängden lycka, menade Mill att kvaliteten också spelar roll. Han ansåg att vissa typer av lycka är bättre än andra. Han delade upp lycka i “högre” och “lägre” värden – där de högre värdena är mer långsiktiga och intellektuella (som kunskap och kultur) och de lägre är mer kortsiktiga och kroppsliga (som nöjen och njutningar). Mill menade att det är bättre att vara en olycklig vis människa än en nöjd okunnig person, eftersom den som är klok förstår livet bättre och har mer meningsfulla upplevelser.
Diskutera utilitarismens grundtankar med hjälp av begreppen nytta, nyttomaximering och objektivitet:
Utilitarism syftar på att en handling är rätt om den bidrar med största möjliga lycka och minst möjliga lidande för så många som möjligt. Nytta är helt enkelt lycka eller välmående, och nyttomaximering betyder att vi alltid ska sträva efter att få ut så mycket lycka som möjligt med varje handling vi gör. Objektivitet innebär att vi ska vara rättvisa, det vill säga att ingen persons lycka är viktigare än någon annans. Målet är att göra det som ger bäst resultat för alla, och inte låta våra egna känslor eller fördomar påverka beslutet.
Vilka problem och brister finns det inom utilitarismen? Fokusera på utilitarismens resonemang gällande lycka och nyttomaximering (principen om rättvisa):
Mätning av lycka: Bentham ansåg att all lycka är lika mycket värd, men det är svårt att avgöra om det verkligen stämmer. Mill försökte lösa detta genom att skilja mellan högre och lägre former av lycka, där den högre lyckan är mer värdefull. Problemet som kvarstår däremot är hur man avgör vilken typ av lycka som är högre i varje specifik situation, och hur man väger olika individers upplevelser av lycka mot varandra.
Rättvisa: Utilitarismen fokuserar på att maximera den totala lyckan, vilket kan leda till vissa orättvisa beslut. Till exempel så kan en minoritet utsättas för lidande om det maximerar lyckan hos majoriteten, vilket går emot principen om rättvisa och skyddet av individens rättigheter.
Vad utmärker Peter Singers utilitaristiska fokus. Hur ser han på jämlikhet och vilka varelser som erkänns moraliskt värde?
Peter Singer utmärks av sitt preferensutilitaristiska synsätt, som präglas av individens intressen och preferenser. Han menar att vi har en skyldighet att främja lycka för alla som kan känna lycka och smärta. För Singer innebär jämlikhet att erkänna moraliskt värde hos alla varelser, oavsett art, så länge de har intressen och förväntningar inför framtiden. Att orsaka djur lidande utan anledning är enligt honom oetiskt och kallas speciesism – en form av diskriminering baserad på art – vilket är fel på samma sätt som racism och sexism är.
Hur skulle en utilitarist resonera kring eutanasi?
En utilitarist skulle nog argumentera att om eutanasi lindrar ett stort lidande och därmed ökar den totala lyckan (genom att minska lidande och smärta för den drabbade), kan det anses moraliskt rätt. Om det är en önskad handling av individen som upplever lidandet, och om det inte leder till negativa konsekvenser för andra, skulle många utilitarister stödja eutanasi som ett sätt att maximera nytta och minimera lidande.
Hur skulle en utilitarist resonera kring marijuana?
Den viktigaste frågan utilitarister ställer sig inom detta ämne är vare sig användandet av marijuana ökar eller minskar lyckan för personen. Om legalisering av marijuana minskar brottslighet, lindrar lidande (till exempel vid medicinsk användning), och har positiva sociala och ekonomiska effekter, kan det anses etiskt försvarbart. Om däremot negativa konsekvenser, som ökat missbruk och hälsoproblem, överväger de positiva effekterna, skulle legalisering kanske inte stödjas.
