Upplysningen Och Den Naturvetenskapliga Revolutionen Flashcards
Merkantilism
Den dominerade ekonomiska teorin under 1600-talet. Går ut på att ett land för att bli rikt bör exportera så mycket som möjligt och importera så lite som möjligt. Leder till att man skyddar den egna produktionen genom tullar.
Adam Smith
Var kritisk mot merkantilism och tyckte inte att staten skulle lägga sig i ekonomin.
Agrara revolutionen
Den agrara revolutionen innebar att man införde växelbruk. Då så kunde man utnyttja all jord istället för att vänta på att en massa mark behövde återhämta sig.
Vilka var dem 6 viktigaste faktorerna till den industriella revolutionen och varför?
- Kapital - Kunde köpa utrustning, mark och arbetare.
- Arbetskraften - ledde till mer mat, bättre sjukvård och hygien.
- Naturresurser - tillverka varor Tillexempel järnmalm som var en viktig resurs.
- Teknik - för att färdigställa och transportera varorna t.ex. ångmaskinen
- Samhällsorganisation - att vem som helst kunde sälja eller köpa saker.
- Utbildning - för att kunna sköta maskiner, ta åt sig information och utveckla nya maskiner.
Copernicus
Upptäckte att solen var universums centrum och att jorden rör sig runt både sin egen och solens axel.
Galileo Galilei
Upptäckte att jupiter har 4 månar, att solens yta hade fläckar och att Vintergatan bestod av många olika stjärnor.
Isaac Newton
upptäckte gravitationen, och kom på gravitationslagen bland annat.
Kepler
Upptäckte att solen rör sig i ellipser och att solen rörde sig snabbare när den närmade sig jorden.
Den naturvetenskapliga revolutionen
Den naturvetenskapliga revolutionen var en period av stora förändringar inom vetenskapen som inträffade under 1500- och 1600-talet. Det var en tid då människor började ifrågasätta och utmana de tidigare accepterade teorierna om universum och dess funktion.
Under denna period använde forskare och filosofer observation och experiment för att förstå världen omkring dem. De trodde inte längre på att all kunskap kunde härledas från antika texter, religiösa dogmer eller auktoriteter. Istället sökte de efter objektiva bevis för att bekräfta eller förkasta sina teorier.
Upplysningen
Upplysningen var en intellektuell rörelse som uppstod under 1700-talet i Europa och Amerika. Den hade sitt ursprung i den vetenskapliga revolutionen och förespråkade användningen av förnuft och rationalitet för att utveckla kunskap, och för att utmana de gamla auktoriteter som tidigare hade kontrollerat samhället.
Upplysningen var en tid då människor började ifrågasätta traditionella idéer och trosuppfattningar, och började fokusera mer på vetenskap och empiriska bevis. Rörelsen betonade betydelsen av frihet, jämlikhet och tolerans, och förespråkade demokratiska ideal, där människor skulle ha rätt att delta i styret av samhället.
Klassamhälle
Ett klassamhälle är ett samhälle som är indelat i olika sociala klasser baserat på faktorer som ekonomiskt välstånd, utbildning och yrke. Vanligtvis är det tre huvudklasser i ett klassamhälle - överklassen, medelklassen och underklassen.
Överklassen består vanligtvis av människor med hög ekonomisk status, och deras välstånd kommer ofta från arv, företagsverksamhet eller höga befattningar inom näringslivet eller politiken. De har oftast större mängder pengar, resurser och inflytande än någon annan klass i samhället.
Medelklassen är vanligtvis större än överklassen och består av människor med stabila jobb, utbildning och en viss nivå av ekonomisk stabilitet. Deras inkomster är ofta högre än de i underklassen, men de har vanligtvis inte lika mycket pengar och resurser som överklassen.
Underklassen är den klass som har lägst socioekonomisk status. Människor i underklassen är ofta fattiga, har osäkra jobb eller saknar jobb helt, har lägre utbildningsnivåer och har ofta begränsad tillgång till resurser.
Ett klassamhälle kan fungera på olika sätt, men generellt sett har överklassen och medelklassen en tendens att ha mer makt och inflytande över samhället än underklassen. Detta kan leda till ojämlikheter och sociala orättvisor. Ofta har människor i överklassen och medelklassen tillgång till bättre utbildning, hälsa och resurser, vilket ger dem en större förmåga att påverka politik och samhälleliga beslut.
Samtidigt kan det finnas social rörlighet i ett klassamhälle, vilket innebär att människor kan röra sig mellan de olika klasserna baserat på deras utbildning, yrkeskarriär eller ekonomisk framgång. Men detta är inte alltid möjligt för alla, och vissa människor kan vara fast i en viss klass baserat på faktorer som deras bakgrund eller socioekonomiska status.
Ståndssamhälle
Ett ståndsamhälle är ett samhälle där människor är indelade i olika stånd baserat på deras yrke, sociala status och förmögenhet. Ett typiskt ståndsamhälle bestod av adeln, präster, borgarklassen och bönderna.
Adeln var vanligtvis den högsta klassen i samhället, medan prästerskapet spelade en viktig roll i religiösa ceremonier och undervisning. Borgarklassen var vanligtvis engagerad i handel och tillverkning, medan bönderna var ansvariga för att odla jorden och producera livsmedel.
I ett ståndsamhälle var det svårt att röra sig mellan stånden, och social rörlighet var begränsad. Till exempel var det ovanligt för en bonde att klättra upp till att bli en adelsman eller borgare. Dessa klasser var vanligtvis väldigt olika varandra, och skillnaderna mellan dem var ofta tydligt markerade genom till exempel kläder, utbildning, och bostadsort.
Förlagssystemet
Att en handelsman får olika människor att framställa en produkt med sina egna verktyg och lokaler, utan att kunna bestämma över hur snabbt eller ofta de arbetade.
Förläggare
Handelsmannen av Förläggningsindustrin
Manufaktur
Förläggaren tyckte eventuellt att det var jobbigt att flytta dem halvfärdiga varorna mellan platser så dem valde att istället ha arbetarna på en o samma plats. På detta sätt kunde förläggaren ha mer kontroll över arbetarna.
