Untitled Deck Flashcards

1
Q

Var i cellen finns arvsmassan?

A

I cellkärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är skillnaden mellan passiv och aktiv transport?

A

Passiv transport: kräver ingen energi. Aktiv transport: kräver energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är kroppens minsta och största celler?

A

Minsta: röd blodkropp. Största: äggcell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad består en cell av?

A
  • Cellmembran
  • Cellkärna
  • Cytoplasma
  • Cellorganeller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en stamcell?

A

En omogen cell som inte fått sin specialisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka olika uppgifter har cellorganellerna och vad heter de?

A
  • Cellmembran: skyddar och reglerar transport
  • Cellkärna: innehåller DNA och styr funktioner
  • Mitokondrier: producerar energi (ATP)
  • Ribosomer: tillverkar proteiner
  • Endoplasmatiskt nätverk: transporterar proteiner och fett
  • Golgiapparaten: bearbetar, sorterar, paketerar proteiner
  • Lysosomer: bryter ner skadliga ämnen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv mitos.

A

Den vanliga celldelningen som sker i kroppens celler (46 kromosomer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv meios.

A

Reduktionsdelning som sker vid bildandet av könsceller (23 kromosomer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur länge lever normalt olika typer av celler?

A
  • Hudceller: ungefär 2 veckor
  • Tarmceller: ungefär 1 vecka
  • Röda blodkroppar: 120 dagar
  • Nervceller: kan leva hela livet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka olika typer av vävnader finns i kroppen?

A
  • Epitelvävnader
  • Stödjevävnader
  • Muskelvävnad
  • Nervvävnad
  • Flytande vävnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ge exempel på uppgifter som de olika vävnaderna har.

A
  • Epitelvävnader: skyddar, absorberar näring, utsöndrar ämnen
  • Stödjevävnader: ger stadga och skydd
  • Muskelvävnad: ansvarar för rörelse
  • Nervvävnad: skickar elektriska signaler
  • Flytande vävnader: transporterar syre, näring, avfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Var finns epitelvävnad?

A
  • På hudens yta
  • Slemhinnor (lungor, tarmar, urinblåsa)
  • I blodkärlens insida.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka olika uppgifter har olika typer av stödjevävnader?

A
  • Bindvävnad: håller organ och vävnader på plats
  • Fettvävnad: lagrar fetter
  • Broskvävnad: stötdämpare i leder
  • Benvävnad: bygger upp skelett
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka olika typer av muskelvävnader finns?

A
  • Hjärtmuskeln: icke viljestyrd
  • Skelettmuskler: viljestyrda
  • Glatt muskulatur: icke viljestyrd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge exempel på flytande vävnader.

A
  • Blod
  • Lymfa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur mycket svettas vi per dag?

A

5 dl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad bildas i huden?

A
  • D-vitamin
  • Keratin
  • Talg
  • Melanin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka receptorer finns i huden och var finns de?

A
  • Värme: läderhuden, handflator, fotsulor
  • Köld: epidermis, dermis, ansikte
  • Smärta: överallt i huden
  • Tryck: djupa delar av dermis
  • Beröring: fingertoppar, läppar, ansikte
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken celltyp består epidermis av?

A

Keratinocyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är håret uppbyggt av?

A

Keratin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ge exempel på var vi har slemhinnor.

A
  • Munhålan
  • Näshålan
  • Luftvägarna
  • Mag-tarmkanalen
  • Urogenitala systemet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad räknas till det centrala och perifera nervsystemet?

A
  • Centrala: hjärnan, ryggmärgen
  • Perifera: 12 par kranialnerver, 31 par ryggmärgsnerver.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken är skillnaden mellan somatiska och autonoma nervsystemet?

A
  • Somatiska: påverkas av vår vilja
  • Autonoma: arbetar utan vår vilja.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur är uppdelningen av det autonoma nervsystemet?

A
  • Sympatiska nervsystemet
  • Parasympatiska nervsystemet
  • Enteriska nervsystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka centra finns i hjärnans olika lober?

A
  • Pannloben: personlighet
  • Tinningloben: hörsel, lukt
  • Nackloben: syn
  • Hjässloben: sensoriska banor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur reagerar kroppens övriga organ på sympatikusaktivering?

A
  • Hög andningsfrekvens
  • Puls ökar
  • Blodtryck ökar
  • Muskelspänning ökar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka är transmittorsubstanserna till sympatiska och parasympatiska nervsystemet?

A
  • Sympatiska: adrenalin, noradrenalin, dopamin
  • Parasympatiska: acetylkolin, oxytocin.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilken funktion fyller myelinet?

A

Isolerande vävnad kring nervceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Beskriv hur en nervimpuls fortleds.

A

Börjar i hjärnan, går till axonet, till synapsen och vidare till en annan nervcell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka transmittorsubstanser finns i det somatiska nervsystemet?

A
  • Acetylkolin (ACh)
  • Glutamat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är de latinska namnen på hjärnan, storhjärnan och lillhjärnan?

A
  • Hjärnan: Encephalon
  • Storhjärnan: Cerebrum
  • Lillhjärnan: Cerebellum.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilken funktion har hjärnstammen?

A

Styr andning och hjärtverksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka kärl försörjer hjärnan?

A
  • 75% inre halsartärerna
  • 20% två kotartärerna
  • 5% yttre halsartärerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Var slutar ryggmärgen i ryggraden?

A

Nederst i höjd med första lumbalkotan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilken funktion fyller hjärnhinnorna?

A

Skyddar hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är ryggmärgen?

A

Ledning för in- och utåtgående impulser mellan kroppen och hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilken funktion fyller trumhinnan?

A

Sätter i svängningar av ljudvågor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Beskriv hur vi hör.

A

Sinnesceller uppfattar ljud och lägesändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Var registreras färger i ögat?

A

I näthinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilken funktion fyller pupillen?

A

Släpper in ljus i ögat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilken funktion fyller tårvätskan?

A

Håller hornhinnan fuktig och ren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Beskriv hur vi ser.

A

Ljus släpps in i ögat och sinnesceller registrerar bilder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Beskriv hur vi registrerar balansen.

A

Regleras i innerörat med vätska och kristaller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vilka fem olika smaker kan vi uppfatta?

A
  • Surt
  • Sött
  • Beskt
  • Salt
  • Umami.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vilka är cirkulationsorganens huvuduppgifter?

A
  • Transportera syre
  • Koldioxid
  • Hormoner
  • Näringsämnen
  • Avfallsprodukter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Benämn hjärtats olika delar på latin.

A
  • Hjärtat: cor
  • Hjärtmuskeln: myokardium
  • Hjärtsäcken: perikardium
  • Insidan av muskeln: endokardium.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilken funktion fyller hjärtklaffarna samt vilka olika typer finns det?

A
  • Hindrar blodet att rinna baklänges
  • Mitralisklaff: mellan vänster förmak och kammare
  • Kuspidalisklaff: mellan höger förmak och kammare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Beskriv vad systole samt diastole innebär vid blodtrycksmätning.

A
  • Systole: kammarkontraktion
  • Diastole: förmakskontraktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Beskriv i stort en blodkropps väg genom kroppen.

A

Syre hämtas i lungorna, går till vänster förmak, till vänster kammare och ut i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Beskriv lilla och stora kretsloppet.

A
  • Lilla kretsloppet: från höger kammare till lungorna och tillbaka till vänster förmak
  • Stora kretsloppet: från vänster kammare ut i kroppen och tillbaka till höger förmak.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vilken funktion fyller sinusknutan?

A

Ger signal för förmakens sammandragning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Hur många sammandragningar är en normal vilopuls?

A

Mellan 60 och 80 sammandragningar per minut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vilken är de röda blodkropparnas funktion?

A

Binder syre till hemoglobin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad fyller de vita blodkropparna för funktion?

A
  • Granulocyter: angriper mikroorganismer
  • Lymfocyter: bildar antikroppar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad fyller blodplättarna för funktion?

A

Hjälper till att stoppa blödning genom koagulering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad heter röda och vita blodkroppar samt blodplättar på latin?

A
  • Röda blodkroppar: erytrocyter
  • Vita blodkroppar: leukocyter
  • Blodplättar: trombocyter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad är skillnaden mellan plasma och serum?

A
  • Plasma: vätska utan blodplättar
  • Serum: vätska utan blodkroppar och koagulationsproteiner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad sker i lymfknutor?

A

Filtration av lymfvätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vilken uppgift har mjälten?

A

Bryta ned gamla blodkroppar och delta i produktionen av vita blodkroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Redogör för lungans anatomi.

A

Högra lunga har tre lober, vänstra två. Omges av lungsäck med dubbla väggar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Varför andas vi?

A

För att syresätta blodet och bli av med koldioxid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vilken funktion fyller näsan?

A

Värmer, fuktar och reglerar inandningsluften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Hur sker gasutbytet?

A

Genom diffusion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vilken funktion fyller andningsorganen?

A

Syresätta blodet och bli av med koldioxid. Reglerar kroppens pH-värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad fyller näsan för funktion?

A

Värmer, fuktar och reglerar inandningsluften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Hur sker gasutbytet?

A

Genom diffusion; syrgas tas upp från luften till blodet och koldioxid från blodet till luften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vilken är koncentrationen av gaser i inandningsluften?

A

78% kväve, 21% oxygen, 1% andra gaser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vilken är koncentrationen av gaser i utandningsluften?

A

78% kväve, 17% oxygen, 5% koldioxid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Beskriv inandningen.

A

Diafragman och revbensmusklerna drar ihop sig, lungorna expanderar, bröstkorgen lyfts uppåt och utåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Beskriv utandningen.

A

Revbensmusklerna och diafragman slappnar av, bröstkorgen fjädrar tillbaka och luften pressas ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad reglerar andningen?

A

Den förlängda märgen (medulla oblongata) i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Hur är skelettdelarna förbundna med varandra?

A

Genom leder och fogar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Hur är benvävnad uppbyggd?

A

Kompakt benvävnad med blodkärl, nerver och svampaktig benvävnad med hålrum och benmärg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vad ingår i en led?

A
  • Ledhuvud
  • Ledkapsel
  • Ledspringa
  • Ligament
  • Ledpanna
  • Ledvätska
  • Ledband
  • Ledbrosk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Nämn olika typer av leder.

A
  • Kulled
  • Tvåaxlad led
  • Gångjärnsled
  • Vridled
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad innebär det att en muskel arbetar dynamiskt?

A

Muskulaturen arbetar under förkortning och förlängning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad innebär det att en muskel arbetar statiskt?

A

Muskeln arbetar under en och samma längd med konstant spänning.

78
Q

Hur är en muskel uppbyggd?

A
  • Muskelfascia
  • Muskelfiber
  • Blodkärl
  • Myofibrill
  • Aktinfilament
  • Myosinfilament
79
Q

Hur arbetar en muskel?

A

Impulsen att röra på en muskel styrs av hjärnan via nervtrådar, vilket frisätter kalcium och drar ihop muskeln.

80
Q

Hur får en muskel syre och näring?

A

Genom blodkärl som ger syre och näring; mitokondrier producerar energi.

81
Q

Hur får musklerna kroppen att röra sig?

A

Genom att dra ihop sig och påverka lederna till rörelser.

82
Q

Hur många ben består kroppen av?

A

200 stycken (206 om man räknar på 1177).

83
Q

Beskriv ryggradens uppbyggnad.

A
  • 7 halskotor
  • 12 bröstkotor
  • 5 ländkotor
  • 1-5 korskotor
  • 1-4 svanskotor
84
Q

Hur påverkas skelettet av inaktivitet?

A

Skelettet blir svagare.

85
Q

Vad är skillnaden mellan en endokrin och en exokrin körtel?

A

Endokrin: producerar hormon direkt i blodet. Exokrin: producerar ämnen in i ett organ.

86
Q

Vilken funktion fyller hormoner?

A

Kemiska budbärare som påverkar celler och processer i kroppen.

87
Q

Vilka funktioner fyller hormoner från hypofysen?

A

Stimulerar andra endokrina körtlar att bilda hormon.

88
Q

Hur verkar tyroxin och trijodthyronin?

A

Reglerar metabolism och energibalans; påverkar ämnesomsättningen.

89
Q

Hur verkar parathormon?

A

Reglerar kalcium och fosfathalten i blodet.

90
Q

Hur verkar insulin?

A

Stimulerar cellerna att ta upp glukos efter kolhydratintag.

91
Q

Hur verkar glukagon?

A

Höjer blodsockret vid lågt blodsocker.

92
Q

Vad innebär feedbacksystemet?

A

Hypotalamus och hypofysen reglerar hormonutsöndring baserat på hormonhalter.

93
Q

Hur fungerar fettvävnaden som endokrint organ?

A

Producerar hormoner som leptin och adiponektin.

94
Q

Vilka hormon produceras i testiklarna?

A

Testosteron.

95
Q

Hur påverkar hormon från äggstockarna kroppen?

A

Reglerar kvinnliga könskarakteristika och menstruationscykeln.

96
Q

Varför behöver vi äta?

A

För att kroppens celler ska få näring och energi.

97
Q

Vilka näringsämnen innehåller vår föda?

A
  • Fett
  • Protein
  • Kolhydrater
  • Vatten
  • Vitaminer
  • Mineraler
98
Q

Hur transporteras födan genom matstrupen?

A

Med peristaltiska rörelser.

99
Q

Vilken funktion har bukspottkörteln?

A

Utsöndrar hormoner och sekret; neutraliserar maginnehåll.

100
Q

Vad sker huvudsakligen i tunntarmen?

A

Suger upp näringsämnen till blodet.

101
Q

Vad sker huvudsakligen i tjocktarmen?

A

Återupptar vätska, salter och vitaminer.

102
Q

Hur verkar enzymer?

A

Sönderdelar maten.

103
Q

Vilka enzym verkar i mag-tarmkanalen?

A
  • Lipas
  • Amylas
  • Trypsin
104
Q

Vilka hormoner verkar i mag-tarmkanalen?

A
  • Gastrin
  • Sekretin
  • Kolecystokinin
  • Grehlin
105
Q

Vad är ett co-enzym?

A

Vitaminer, mineraler och spårämnen som behövs för enzymers funktion.

106
Q

Varför kräks spädbarn ofta efter matning?

A

Övre magmunnen håller inte alltid tätt.

107
Q

Vad sker i magsäcken?

A

Maten bearbetas till en vällingliknande konsistens.

108
Q

Vilka funktioner har levern?

A
  • Bildar galla
  • Lagrar glukos
  • Omvandlar galaktos
  • Tar hand om ammoniak
  • Lagrar fettlösliga vitaminer
  • Framställer plasmaprotein
  • Oskadliggör främmande ämnen
109
Q

Vad gör kolibakterier i tjocktarmen?

A

Bildar K-vitamin.

110
Q

Var tömmer sig galla och bukspott?

A

I tolvfingertarmen.

111
Q

Vilka uppgifter har urinorganen?

A

Renar blodet från avfallsprodukter och reglerar vätskebalans.

112
Q

Vilka organ räknas till urinorganen?

A
  • Njurar
  • Urinledare
  • Urinblåsa
  • Urinrör
113
Q

Vilka organ räknas till urinvägarna?

A
  • Urinledarna
  • Urinblåsa
  • Urinröret
114
Q

Hur mycket urin finns i blåsan när urinträngning uppstår?

A

Vid 2,5 dl; vid 5 dl blir trängningssignalerna starkare.

115
Q

Var sitter njuren och hur ser den ut?

A

Sitter på varsin sida av ryggraden, bönformade och väger 150 gram.

116
Q

Vilken funktion har njuren?

A
  • Bildar urin
  • Reglerar vätske- och saltbalans
  • Utsöndrar slaggprodukter
  • Deltar i syra-basbalans
  • Producerar hormonet erytropietin
117
Q

Vad gör ADH?

A

Får vatten att åter tas upp från tubuli till blodkärlen.

118
Q

Vad gör aldosteron?

A

Signaliserar till njurarna att spara natrium och vatten.

119
Q

Beskriv nefronets uppbyggnad.

A
  • Glomerulus
  • Bowmans kapsel
  • Proximala tubulus
  • Henles slynga
  • Distala tubulus
  • Samlingsrören
120
Q

Hur fungerar nefronet?

A

Renar blodet av avfallsprodukter och bildar urin.

121
Q

Hur fungerar uretären?

A

Arbetar peristaltiskt för att föra urinen mot urinblåsan.

122
Q

Vad är elektrolyter?

A

Mineraler i kroppens vätskor som reglerar vätskenivåer.

123
Q

Vad är nefronets funktion?

A

Nefronet renar blodet av avfallsprodukter och bildar urin.

124
Q

Hur fungerar uretären?

A

Urinledarna är rör av glatt muskulatur som arbetar peristaltiskt för att föra urinen mot urinblåsan.

125
Q

Vad är elektrolyter?

A

Mineraler i kroppens vätskor som hjälper till att reglera vätskenivåer, överföra elektriska signaler och upprätthålla pH-balansen.

126
Q

Vad produceras i äggstockarna?

A

Östrogen, progesteron och en liten mängd testosteron.

127
Q

Hur ofta slungas ett ägg ut i äggledarna?

A

Ungefär var 28:e dag.

128
Q

När börjar kvinnor menstruera?

A

Från puberteten.

129
Q

Hur ofta menstruerar en kvinna?

A

1 gång per månad ungefär.

130
Q

Vilken funktion har klitoris?

A

Den sänder sensoriska signaler till hjärnan.

131
Q

Hur transporteras spermier ut vid ejakulation?

A

Spermier transporteras i sädesledarna uppblandade med sädesvätska.

132
Q

Vad innebär en menstruationscykel?

A

Tiden då livmoderslemhinnan växer till och stöts bort.

133
Q

Varför blir penis styv vid stimulering?

A

Penis blir styv då svällkropparna fylls med blod.

134
Q

Varför behöver kroppen få i sig vätska regelbundet?

A

För att cellerna ska kunna ta upp näringsämnen och salter.

135
Q

Vad gör vätskan i kroppen?

A

Cirkulerar och skiftar mellan intercellulärt, extracellulärt, i blodet och i lymfsystemet.

136
Q

Vilka är symtomen på dehydrering?

A
  • Mindre mängd urin
  • Torra slemhinnor
  • Sänkt blodtryck
  • Illamående
  • Trött
  • Förvirrad
137
Q

Vad innebär ‘nyptest’?

A

Ett test för att se om en person är dehydrerad genom att lyfta på huden.

138
Q

Vad är symtomen på ödem?

A

Vätskeansamlingar i kroppen som inte ska vara där.

139
Q

Ge exempel på när kroppen kan ha mindre eller mer vätska än vanligt utan att detta är tecken på sjukdom.

A

Mindre vätska: * Svettas mycket
* Varmt väder
* Hög feber
* Diarré
Mer vätska: * Graviditet
* Menstruation
* Sjukdomar som hjärt- eller njursjukdom.

140
Q

Vad är skillnaden mellan vattenlösliga och fettlösliga vitaminer?

A

Vattenlösliga: lagras inte i kroppen. Fettlösliga: lagras i kroppen.

141
Q

Varför behöver vi vitaminer?

A

De är livsnödvändiga för kroppens funktion.

142
Q

Varför behöver vi mineraler?

A

Viktigt för skelett och tänder.

143
Q

Vilken funktion har proteiner?

A

Bygger upp muskler och vävnader.

144
Q

Vilken funktion har fett?

A

Bygger upp hjärnvävnader.

145
Q

Vilken funktion har kolhydrater?

A

Bryts ner till glukos och ger snabb energi till muskler.

146
Q

Vilka makronutrienter är nödvändiga att vi tillför kroppen via kosten?

A

Protein, fett och kolhydrater.

147
Q

Ge exempel på viktiga mikronutrienter.

A
  • A vitaminer
  • B vitaminer
  • C vitaminer
  • D vitaminer
  • E vitaminer
  • K vitaminer
148
Q

Vid vilket pH-värde fungerar kroppen optimalt?

A

pH-värde mellan 7,35-7,45.

149
Q

Hur kan kroppen påverka pH-värdet?

A

Genom njurarna och andningen.

150
Q

Hur får ett barn anlag från båda sina föräldrar?

A

Spermien befruktar ägget, vilket ger fostret anlag från både mamman och pappan.

151
Q

Ge exempel på tre steg i fosterutvecklingen.

A
  • Steg 1: Embryo bildas
  • Steg 5: Skelett i brosk och anlag till könsorgan
  • Steg 9: Fostret anses vara livsdugligt barn.
152
Q

Beskriv tre viktiga förändringar i ett barns kognitiva utveckling från nyfödd till stort barn.

A
  • Sensorimotorisk utveckling
  • Språkutveckling
  • Logiskt tänkande och problemlösning
153
Q

Vilken ålder är barn som hoppar, kryper, simmar eller hjular?

A

Troligtvis mellan 3-6 år.

154
Q

Vad innebär klimakteriet?

A

Period då könshormonerna saktas ner, vilket leder till förändringar i kroppen.

155
Q

Ge fem exempel på kroppsliga åldersförändringar.

A
  • Förändrad syn
  • Grått hår
  • Minskad elasticitet i ledbrosk
  • Förändringar i hjärtat
  • Problem med njurar och urinblåsa
156
Q

Vad är skillnaden mellan lokalt verkande och systemverkande läkemedel?

A

Lokal verkan: effekt på stället det tillförs. Systemverkande: transporteras i blodet.

157
Q

Varför kan man ibland tolerera allvarligare biverkningar av vissa läkemedel?

A

Hög dos eller njurfunktion kan påverka koncentrationen av läkemedlet.

158
Q

Vad kan påverka ett läkemedels absorption?

A
  • Beredningsform
  • Fettlöslighet
  • pH-värde
  • Flera läkemedel
  • Illamående
  • Fastande mage
  • Diarré
159
Q

Hur påverkar ett läkemedel receptorn agonistiskt?

A

Stimulerar cellernas receptorer.

160
Q

Hur påverkar ett läkemedel receptorn antagonistiskt?

A

Blockerar cellernas receptorer.

161
Q

Ge exempel på när sedativa läkemedel används.

A

För att dämpa ångest, lugna, lösa kramper och få muskler att slappna av.

162
Q

Vilka biverkningar kan antibakteriella medel ge?

A

Diarré och allergisk reaktion.

163
Q

Vad används antimykotiska läkemedel mot?

A
  • Svampinfektion
  • Behandling av svampinfektion i munnen
  • Nagelsvamp
164
Q

Ge exempel på tillstånd när kortison används.

A

Behandlar vissa hudsjukdomar, dämpar klåda och har antiinflammatorisk effekt.

165
Q

Hur skyddar samhället individen från höga läkemedelskostnader?

A
  • Högkostnadsskydd
  • Kostnadsfria läkemedel
  • Delbetalning av läkemedel
166
Q

Varför behövs mikroorganismer?

A
  • Bryta ner organiskt material
  • Utgöra föda
  • Bilda näringsämnen
  • Användas vid bakning och ölproduktion
  • Bryta ner kolhydrater
167
Q

Hur gör bakterier för att överleva i olika miljöer?

A

Skyddar sig genom att tillbakabilda sig och justera genuttrycket.

168
Q

Jämför bakterier och virus, vilka är skillnader och likheter?

A

Både är mikroorganismer men skiljer sig i struktur och överlevnad.

169
Q

Vad behöver bakterier för att överleva?

A

Rätt temperatur

Bakterier skyddar sig genom att tillbakabilda sin bakteriekropp i extrema miljöer.

170
Q

Hur förändrar bakterier sitt levnadssätt?

A

Genom att justera genuttrycket

Bakterier känner av olika signaler från omgivningen.

171
Q

Vad är en bakterie?

A

En encellig organism som är levande och har sitt eget liv

Bakterier förökar sig genom delning.

172
Q

Vad består bakterier av?

A
  • Kromosom
  • Cytoplasma
  • Cellvägg
  • Kapsel
  • Fimbrier
  • Flagell
173
Q

Vad är ett virus?

A

Ingen livsform eller egentlig cell

Virus förökar sig genom att invadera en cell.

174
Q

Vad består virus av?

A
  • Genetiskt material (RNA)
  • Kapsid
  • Membran
175
Q

Vad sker i kroppen vid en infektion?

A

Kroppen angrips av svamp, virus eller bakterier

Symptom kan inkludera hängighet, feber, utslag, kräkningar, yrsel, huvudvärk.

176
Q

Varför arbetar man med att hindra spridning av antibiotikaresistens?

A
  • Minska personens lidande
  • Få stopp på smittspridningen
  • Spara vårdresurser
  • Minska risken för allvarliga komplikationer
  • Minska hög antibiotikaanvändning
177
Q

Vad syftar smittskyddslagen till?

A

Skydda alla i samhället

Inkluderar skyldigheter och rättigheter vid allvarlig smitta.

178
Q

Vad är indirekt kontaktsmitta?

A

Virus eller bakterie ‘mellan landar’ på t.ex. handtag

Smittan överförs till en person som tar i handtaget.

179
Q

Vad är direkt kontaktsmitta?

A

Smittan överförs direkt från en person till en annan

Exempel: kyssar, samlag, handsal.

180
Q

Ge ett exempel på kontaktsmitta.

181
Q

Vad är droppsmitta?

A

Saliv som flyger ut ur munnen och landar på en frisk person.

182
Q

Vad är dammsmitta?

A

Mikrober som inte dött och kan överleva i damm.

183
Q

Ge ett exempel på luftburen smitta.

A

Vattkoppor

184
Q

Hur kan privatpersoner hindra spridning av smitta?

A
  • Stanna hemma när sjuk
  • Tvätta händer
  • Hosta och nys i armvecket
185
Q

Hur hindrar vårdpersonal spridning av smitta?

A
  • Noggrann handhygien
  • Hosta och nys i armvecket
  • Hålla avstånd
  • Använda skyddsutrustning
186
Q

Hur arbetar man med att hindra spridning av smitta på samhällsnivå?

A
  • Smittskyddsenhet i varje region
  • Smittskyddsläkare ansvarar för smittskydd
  • Folkhälsomyndigheten ger rekommendationer
  • Socialstyrelsen ansvarar för krisberedskap
  • Läkemedelsverket tar fram vaccin
187
Q

Vad kännetecknar det ospecifika försvaret?

A

Känner endast igen ett begränsat antal mikrober.

188
Q

Vad kännetecknar det specifika försvaret?

A

Kan producera antikroppar och T-celler mot nästan alla antigener

Specifika svaret är långsamt och kan ta veckor att utveckla.

189
Q

Vad sker vid antigen-antikroppsreaktionen?

A

Vita blodkroppar skapar antigen som binder sig till ett specifikt ämne.

190
Q

Vad innebär aktiv immunisering?

A

Kroppen själv skapar antikroppar.

191
Q

Vad innebär passiv immunisering?

A

Ett barn får antikroppar via bröstmjölk eller vaccinering.