Tumörbiologi Flashcards

1
Q

Vad är cancer?

A
  • En genetisk sjukdom orsakad av okontrollerbar celltillväxt pga. mutationer som leder till förlust av kontroll över cellcykeln.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Skillnad mellan malign och benign tumör?

A

Benigna tumörer har okontrollerbar proliferation men sprider sig inte från urpsrungsplatsen.

Maligna tumörer växer okontrollerat och cellerna har förmågan att bryta sig loss från tumören och sprida sig och strta nya tumörhärdar på andra platser, oftast lever, lunga eller lymfokörtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan friska celler stötta cancercellerna?

A

Cancerceller är en grupp celler som slutat svara till cellcykeln. De friska cellerna runtomkring cancercellerna kan även utsöndra faktorer som exempelvis tillvästfaktorer eller anti-apoptosfaktorer som bidrar till cancercellernas överlevnad.

Detta är problematiskt då endast en kvarvarande cancercell kan leda till recidiv och denna cell kan då stöttas av de friska cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan orsaka cancer?

A

Allt som skadar DNA kan orsaka cancer.
Det kan handla om miljöfaktorer som UV-ljus eller alkohol eller hereditära faktorer. Förekomst av BRCA-gen ökar exempelvis risken för bröstcancer markant.
En stor del av cancerfallen orsakas även av spontant faktorer.

Åldrande är den största riskfaktorn för cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med celltransformation?

A

För att en frisk cell ska bli en cancercell måste den omvandlas, detta sker genom mutationer hos cellen.

Stamceller, prognitorceller och mogna celler kan alla transformeras om mutation finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med att celler överlever enligt darwinism?

A

Cancerceller som har en fördel i tillväxt och överlevnad kommer överleva de friska cellerna som inte har den fördelen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv hur olika stadier av coloncancer kan relateras till specifika mutationer.

A

Mutation 1: Mutation i APC protein (tumörsuppressor). Denna mutation kan ha funnits redan vid födsel. Denna mutation ger en dysplasi i colon som ser ut som små “prickar” genom att cellcykeln förlorar kontroll och fler misstag är då troliga att ske då cellcykeln pressas för snabbt genom faserna. (pre-cancer).

Mutation 2: Vävnaden börjar mer och mer likna cancer och patienterna får fler kliniska yttranden. I detta skede ser man mutationer i RAS-proteiner. Detta kallar man för ett adenom.

Mutation 3: En tredje mutation ger carcinom vilket är en elakartad cancer i som vuxit igenom epitelcellerna och invaderar andra omkringliggande organ och håligheter. Mutationen sitter då i proteinet PI3K.

Mutation 4: Mutation i p53 → invasiv coloncancer + metastaserande.
Som sagt följer denna progression samma steg i väldigt många fall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är “the 6 hallmarks of cancer”?

A
  1. Self-sufficiency of growth signals - cellcykeln kan aktivera sig själv.
  2. Insensitivity to anti-GF - tumörsuppressorer fungerar ej.
  3. Limitless replicative potential - kan dela sig oändligt.
  4. Apoptosis evasion - cancercellerna undgår apoptos och överlever länge.
  5. Sustained angiogenesis - kan få endotelceller att växa mot tumören.
  6. Metastasering - cancerceller bryter sig loss och startar nya härdar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv vad som händer i första hallmark of cancer:

Self-sufficiency of growth signals

A

Cancercellerna behöver ingen yttre stimuli för aktivering av cellcykeln. De kan aktivera sig själva pga mutationer i proto-oncogener eller tumörsuppressorer som tillåter en autokrin signalering för mitos.

Dessa mutationer kan exempelvis sitta i cyclin-CDK komplex, HER2, p53, Rb ect.
Mutationerna kan ge överaktiva proto-oncogener eller bristande suppressorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur styrs cellcykeln?

A

Cellcykeln styr cellens proliferation via olika faser som cellen pressas in i med hjälp av cyclin-CDK komplex.
Nivåerna av dessa ökar och sjunker för att cykeln endast ska gå åt ett håll. Cyclinerna aktiveras av tillväxtfaktorer.

Det finns även suppressorer som bromsar cellcykeln i olika kontrollpunkter i de olika faserna. Om något inte skett korrekt kan cellcykeln via dessa stoppas eller så går cellen in i G0 tills problemet är fixat.

proto-oncogenerna och suppressorerna arbetar tillsammans för att balansera cykeln. Mutationer i dessa gör att cellcykeln förlorar kontrollen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ange ordningen för cyclin-CDK komplexen.

A

Cyclin D - CDK = Startar G1.
Cyclin E - CDK2 = Cellen pressas förbi restriktionspunkten och in i S-fasen.
Cyclin A - CD2 = Cellen pushas in i G2.
Cyclin B - CDK1 = Cellen pushas in i M-fas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är RAS familjen?

A

En familj av 3st proto-oncogener.

Dessa är GTPaser vilket innebär att de kan hydrolysera GTP till GDP och inaktivera sig själva. I aktivt tillstånd aktiverar RAS-proteiner intracellulära kinaskaskader som leder till proliferation.

Mutationer i GTPase site av RAS proteiner gör att proteinerna inte kan inaktivera sig själva och signaler fås om konstant proliferation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv RAS signaleringen.

A

När GF binder till en RTK fosforyleras receptorn. Proteinet GEF kan då omvandla inaktivt GDP till aktivt GTP vilket aktiverar RAS. GTP klyvs direkt tillbaka till GDP av RAS självt för att korta ned aktiveringstiden.

Aktivt RAS aktiverar en kinaskaskad som sedan aktiverar transkriptionsfaktorn MYC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför är behandling ett problem vid RAS mutationer?

A

RAS proteinet är svårt att inhibera då molekylen inte har något active site vilket gör det svårt att designa en molekyl som ska kunna binda in till RAS.

Man har testat att designa molekyler som inhiberar proteiner senare i RAS signalvägen men dessa blir inte kurativa då man avlutar behandlingen kommer den konstanta RAS-aktiveringen endast föra tillbaka cancern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför vill man blockera östrogenreceptorer vid vissa cancersorter?

A

För att man vid bröstcanceer har sett att dessa receptorer bildar transkriptionskomplex då östrogen binder in. Dessa komplex verkar aktivera tillväxt- och överlevnadsgener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är HER2?

A

Growth factor receptor som aktiveras av EGF och som sedan aktiverar RAS.

Vid vissa typer av bröstcancer ser man en HER2 amplifiering pga misstag i S-fasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad har Rb för funktion och hur fungerar det?

A

Rb är en tumörsuppressor.

Rb binder till transkriptionsfaktorn E2F vars funktion då inhiberas. När cyclin-CDK nivåer varierar fosforyleras Rb som då släpper E2F som kan aktivera gener för S-fasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är p53 och hur fungerar det?

A

P53 är en tumörsuppressor.

Proteinet verkar genom att binda till p21 då skador på dna upptäcks. p21 binder till och blockar funktionen av cyclin-CDK komplex.

p53 är även en transkriptionsfaktor som kan aktivera gener som bromsar cellcykeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är MDM2?

A

MDM2 aktiveras av p53 och degraderar även P53.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Varför har cancerpatienter höga värden p53?

A

För att om inte p53 kan aktiveras kan det heller inte aktivera MDM2 och p53 bryts då inte ned utan blir kvar i vävnaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är Li Fraumeni syndrom?

A

Ett syndrom där individer end ast har en kopia av genen för p53 istället för två som är det normala.

22
Q

Vad är hayflick limit?

A

“Normala” celler har en hayflick limit på ca.40-60 delningar innan de går i senescence och upphör att dela på sig även om signal för proliferation finns. Detta är pga telomerer vilka är sekvenser av upprepad TTAGGG. DNA-polymeras kan inte kopiera dessa sekvenser och kormosomerna blir därför successivt kortare för varje mitos. Vid en kritisk gräns aktiveras p53 och cellcykeln stannar.

23
Q

Hur kan cancerceller dela sig oändligt?

A

Tumörceller deaktiverar the hayflick limit genom enzymet telomeras som kan reparera kromosomändarna efter varje mitos. Telomeras finns låggradigt hos cancerceller. RNA används som mall vid reparationen av telomerer.

24
Q

Hur fungerar apoptos?

A

Signalen för apoptos kan vara både intrinsic och extrinsic. Signalen gör att mitokondriers membran går sönder och cytokrom c frisätts. Cytokrom C aktiverar sedan caspaser som är dödsignaler för cellen som då går i apoptos. Många cancerceller uttrycket också överdrivna mängder anti-apoptosproteiner vilket resulterar i en ökad överlevnad. Ex. på ett sådant protein är BCL2.

25
Q

Vad menas med sustained angiogenesis?

A

Tumörer kan växa till max 1cm innan de börjar svälta. Vid hypoxi och näringsbrist utsöndrar de VEGF som stimulerar proliferation av endotelceller mot tumören och nya kärl bildas för att försörja tumören.

26
Q

Ge exempel på tumörsuppressorer och proto-oncogener.

A

Tumörsuppressorer:

  • P53
  • Rb

Proto-oncogener:

  • RAS
  • GEF
  • MYC
  • cyclin-CDK
  • EGF.
27
Q

I vilken ordning kommer cyclin CDK komplexen?

A

Cyclin D CDK 4/6.
Cyclin E CDK 2
Cyclin A CDK 2
Cyclin B CDK 1

28
Q

Ge exempel på hur tumörceller kan undgå apoptos.

A
  • Uppreglering av antiapoptotiska proteiner som BCLA2.
  • Hämma cytokrom c frisättning.
  • Undkommer “death by lonliness”
29
Q

Vad har p53 för funktioner? Vilka proteiner/funktioner aktiverar proteinet?

A

Aktiverar p21 som stoppar cellcykeln genom att binda upp cyclin CDK komplex.

Aktiverar GAD451 som effektiviserar DNA reparation.

Aktiverar PUMA som bidrar till apoptos.

Aktiverar MDM2 som degraderar P53.

30
Q

Hur ser tumörincidensen ut i Sverige?

A
prostatacancer
bröstcancer
Hudcancer
kolorektalcaner
Lungcancer
31
Q

Vilken är den globala problematiken med cancer?

A
  • Prevention
  • Diagnostik
  • Behandling
32
Q

Vilken är definitionen av en tumör?

A

En abnormal vävnadsmassa som tillväxer snabbare och är okoordinerad i förhållande till normalvävnad. Den fortsätter med detta beteende även efter stimuli som gav förändringen tagits bort.

33
Q

Hur namnger man olika tumörtyper?

A
  • Efter ursprung: ex. (lip)oma eller (osteo)sarcom.
  • Benign/malign: Benign = - oma. Malign = - carcinoma.
  • Efter makroskopisk karaktär
  • Efter mikroskopisk kakarktär - small/giant call carcinoma
  • Vissa tumörer kan ha mixade celltyper och då benämns de efter båda celltyper.
  • Vissa cancersorter låter benigna fast de är maligna. Exempelvis lymphoma, melanoma.
34
Q

Hur sker en tumörutveckling?

A

Normal cell => enskild hyperproliferativ cell => litet adenom => carcinom (= tumören går då igenom basalmembran och risk för metastasering i blodkärl/lymfkärl finns).

Om cancern är malign men inte gått igenom basalmembranet kallas det för cancer in situ.

35
Q

Vad är cancer in situ?

A

Då en tumör är malign men inte brutit igenom basalmembranet.

36
Q

Med vilka vägar kan cancer sprida sig till nya lokaler?

A
  • Lokal invasion = brutet basalmembran.
  • Across tissue-space
  • Lymfa
  • Blodkärl
37
Q

Beskriv biologin bakom invasion och metastasering av cancer.

A
  • Invasion av basalmembran och underliggande strukturer eller cancerceller tar sig igenom ECM.
  • Penetration av blodkärl eller lymfkärl och överlever där.
  • Kan ta sig ut från kärl till ny vävnad och överleva som metastas i den nya vävnaden.
  • deaktivering av anoki
  • Nedbrytning av desmosomer
  • EMT = cancerceller blir mer lika stamceller och uttrycker proteaser.
38
Q

Vilka är de vanligaste lokalerna för metastaser?

A
  • Lever
  • Lunga
  • Skelett
39
Q

Vad menas med tumörheterogenitet?

A

Tumörer kan skilja sig väldigt mycket mellan individer med samma cancertyp och det kan även finnas skillnader inom samma tumör hos samma patient.

Intratumör heterogenitet = Cancerstamceller kan om de är pluripotenta differentiera till olika cellinjer och man kan därför se olika celltyper i en och samma tumör. Man kan även se skillnad i markörer som p53 i samma tumör.

Intertumör heterogenitet = kön, ålder ect.

40
Q

Vad kan tumörceller ha för karaktäristiska drag?

A
  • pleomorfism = olika storlek, form, polaritet.
  • nukleär hyperkromatism = kärnan färgas starkare.
  • Increased nucleus = kärnan tar upp större delen av cellen.
  • Abnormal mitotic figures = ex. trasiga kromosomer.
41
Q

Vad karaktäriserar benigna tumörer?

A

De växer långsamt och på samma plats. Metastaserar inte.

De liknar originalvävnaden och cellerna har generellt normala kärnor.

Kliniska yttranden kan vara att tumören pressar på omkringliggande strukturer eller har en hormonsekretion.

42
Q

Vad karaktäriserar maligna tumörer?

A

De växer generellt snabbare och kan spridas till olika lokaler via lokal invasion, across tissue-space, blodkärl eller lymfkärl.

Histologiskt skiljer tumören sig från originalvävnaden och kärnor är ofta förstorade och man kan se en hyperkromatism och abnormala mitotiska figurer hos cellerna. De kan även vara pleomorfa och lokal excision är oftast inte kurativt då en enda kvarvarande canercell kan ge recidiv.

43
Q

På vilka kriterier graderar man cancer?

A
  • Storleken på primärtumören
  • graden av lokal växt, inom/utom organet?
  • Lymfkörtelmetastaser?
  • Avlägsna metastaser?
44
Q

Vad kan cancer ha för “growth patterns”?

A
  • Expansive typ = mindre infiltrativ trots malign

- Infiltrativ typ = Svårt att se vart tumör börjar och slutar.

45
Q

Vad innebär lymfocytinfiltration?

A

Att det finns lymfocyter i tumören. Hög infiltration tyder på att immunförsvaret försöker motarbeta tumören men man vet inte helt om det är fördelaktigt eller inte.

46
Q

Är fibros kring en tumör bra eller dåligt?

A

Kan vara bra då det omringar och stänger inne cancern.

Kan vara dåligt om det hämmar infiltration av immunceller.

47
Q

Vad är målet med en cancerbehandling?

A

Att tumören ska gå i nekros/apoptos samt att uppnå förbättring utan toxicitet.

48
Q

Varför är det viktigt med tidig upptäckt av tumör för behandling?

A

Man har då en större chans att kunna ta bort primärtumören. Problemtiken är att många tumörer inte har några kliniska yttranden tidigt i förloppet.

49
Q

Vilka delar ingår i cancerdiagnostik?

A
  • klinisk undersökning: patienthistoria + fysisk undersökning.
  • Bildanalyser: röntgen, CT, MRI,
  • Patologiundersökning: cytologi + histologi.
  • Molekylär/genetiska tester.
  • Immunohistokemi
50
Q

Vilken är signifikansen av molekylära/genetiska tester?

A
  • Förstå tumöretiologi och -utveckling.
  • Identifiera högrisk individer.
  • Upptäcka tidiga tumörer.
  • Addera info. till graderingssystem.
  • Förutspå prognos.
  • Info. inför behandling.
51
Q

Vilka behandlingsalternativ finns för tumörer?

A

Tidiga tumörer kan operaras bort.

chemo-radioterapi : riktar in sig på cellproliferation genom att verka på olika delar av cellcykeln.

Target-terapi : Om man vet vilken mutation som är orsaken kan man rikta in behandlingen på en specifik gen.

Immunoterapi : Immunceller avdödar tumörcellen.

52
Q

Vad finns det för typer av behandling?

A

adjuvant terapi : avdöda tumörceller.

palliativ terapi

preoperativ terapi

intraoperativ terapi

postoperativ terapi