träningslära

Question 1

Vad innebär vävnad?

Answer 1

Samling celler med liknande uppgift

Question 2

Hur många ben har kroppen?

Answer 2

ca 200

Question 3

Vilka funktioner har skelettet?

Answer 3

a) Skyddande funktion - det håra skelettet skyddar andra känsliga organ från att skadas, till exempel skyddar kraniet hjärnan och ryggraden skyddar ryggmärgen.

b) Hävstångsfunktion - skelettet fungerar som en hävstång som musklerna fäster i och förflyttar. Utan skelettet hade musklerna varit meningslösa.

c)Tillverkande funktion - i skelettets benmärg tillverkas vissa livsnödvändiga ämnen som till exempel röda blodkroppar.

Question 4

Vilka typer av vävnad är bundna till skelettet?

Answer 4

Benhinnan, där nerverna finns, det som gör att det gör ont att slå i skelettet.
Ligament, även kallat ledband, fäster mellan benen, dvs. kopplar ihop ben med ben.
Ledkapsel, en bindvävshinna som omger leden.
Muskelsena, i ändarna på musklerna finns det senor, det är dessa som fäster i skelettet.

Question 5

Hur påverkas vävnadens styrka av fiberriktning och dragriktning?

Answer 5

De celler som vävnaden består av kallas ibland för fibrer. För samtliga vävnader i benvävnaden gäller att de alltid är starkast i samma riktning som fibrerna har. Därför kan det bli problem efter exempelvis en stukning då fiberriktningen kan bli ändrad i läkprocessen.

Question 6

Vad är det som påverkar skelettets densitet?

Answer 6

Det som påverkar hur starkt skelettet blir är bland annat ben­bildande celler (osteoblaster), ben­nedbrytande celler (osteoklaster) och hormoner. De benbildande cellerna skapar ny benvävnad genom delning, medan de ben­ned­brytande cellerna tar bort gammal benvävnad. Denna både ned- och uppbyggnad sker under hela livet.

Question 7

Vad sker när hormonproduktionen minskar? (exempelvis klimakteriet för kvinnor)

Answer 7

Hormoner (främst könshormonerna testosteron och östrogen) hjälper också till vid inlagring av ny benvävnad. Därför minskar inlagring stegvis för män efter 25-30-årsåldern då testoreonnivåerna börjar sjunka och ganska plötsligt för kvinnor i och med klimakteriet (då östrogenproduktionen minskar drastiskt).

Question 8

Skelettet är en levande vävnad. Vad innebär det?

Answer 8

Det innebär att om vi utsätter skelettet för hög belastning så ökar uppbyggnaden av benvävnaden och skelettet blir därmed starkare. detta gör att det klarar högre belastning. Om vi inte utsätter skelettet för belastning så anpassas det istället till det och nedbrytningen sker snabbare än uppbyggnaden.

Question 9

Vilken funktion har musklerna?

Answer 9

Våra muskler är det som gör att vi kan röra oss, hålla kroppen upprätt, pumpa runt blodet i kroppen, se till så att maten förflyttar sig i kroppen och mycket mer. De gör detta genom att endast försöka dra ihop sig eller att inte göra det.

Question 10

Vad kallas muskelcellerna och vilka är de tre muskelvävnadstyperna?

Answer 10

De kallas muskelfibrer, det finns tvärstrimmig skelettmuskulatur. Muskler som går att kontrollera med viljan. Det är oftast dessa musklerna man först tänker på när man nämner muskler. Det finns även tvärstrimmig hjärtmuskulatur. Denna muskulatur finns i hjärtat och går inte att kontrollera med viljan, men i övrigt ser den ut ungefär som den tvärstrimmiga skelettmuskulaturen. Glatt muskulatur. Denna muskulatur finns runt de inre organen. Precis som den tvärstrimmiga hjärtmuskulaturen går inte den glatta muskulaturen att kontrollera med viljan. Det är den glatt muskulaturen som ser till exempelvis att tarmar kan röra sig, bearbeta föda och fungera.

Question 11

Vilka olika fibertyper kan den tvärstrimmiga skelettmuskulaturen delas upp i?

Answer 11

Tre olika sorter, I, IIa och IIx och har olika egenskaper och ser olika ut. Alla skelettmuskler innehåller en blandning av dessa fibrer i olika mängd. Typ I har långsammast sammandragningshastighet, men bäst syreupptagningsförmåga och är uthålligast. Till färgen är dessa rödare än de andra på grund av att de har högre blodtillförsel och därmed har mer syre i sig. De röda muskelfibrerna kopplas in allra först vid all form av arbete. Typ IIa används främst vid anaerobisk träning och kopplas in vid lite tyngre ansträngning som varar mellan 10 sekunder och två minuter. Typ IIx är de allra vitaste muskelfibrerna och är de allra snabbaste fibrerna och används vid explosiva rörelser.

Question 12

Kan du nämna idrotter där muskelfiber typerna är mer önskvärda.

Answer 12

Typ I vid konditionsträning och aerobisk träning. Typ IIa vid styrketräning. Typ IIx vid exempelvis explosiva rörelser som hopp och olympiska lyft.

Question 13

Förklara de olika typerna av muskelkontraktion.

Answer 13

Koncentriskt muskelarbete, där muskeln drar ihop sig. Exempelvis biceps brachii när man gör bicepscurls. Excentriskt muskelarbete när muskeln håller emot när den sträcks ut. Exempelvis biceps brachii där du håller emot när hanteln åker ner i bicepscurls. Statiskt muskelarbete/isometriskt arbete när muskeln håller någonting helt stilla, exempelvis om du stannar upp rörelsen och håller hanteln helt stilla en stund när du kör bicepscurls. Isotoniskt muskelarbete när muskeln tränar med samma motstånd hela tiden, exempelvis träning med fria vikter. Isokinetiskt muskelarbete när muskeln hela tiden arbetar med samma hastighet. Det innebär att det blir ett ökat motstånd istället för en snabbare rörelse vid högre ansträngning. Detta kan vara när någon håller emot när du tränar och håller emot olika mycket beroende på hur mycket du tar i.

Question 14

Vad menas med att musklerna arbetar i par och vad innebär begreppen agonist, antagonist, stabilisator och synergist?

Answer 14

En muskel kan i stort sett bara göra en sak och det är att försöka dra sig samman. Därför krävs det att musklerna arbetar i par. Agonist, den muskel som arbetar. Antagonist, motsatt muskel till den som arbetar. Synergist, muskel som hjälper agonisten. Stabilisator, muskel som håller ihop stabiliserar leden.

Question 15

Vad menas med all or none theory?

Answer 15

En muskelfiber och alla dess delar jobbar antingen så hårt den kan eller inte alls. För att en muskel ska producera mer kraft måste därför fler muskelfibrer användas. Ju högre belastning vi utsätter en muskel för, desto fler muskelfibrer kopplas in.

Question 16

Vad innebär flexion?

Answer 16

Leden böjs.

Question 17

Vad innebär extension?

Answer 17

Leden sträcks.

Question 18

Vad innebär adduktion?

Answer 18

In med ben/armar mot mitt.

Question 19

Vad innebär abduktion?

Answer 19

Isär med ben/armar från mitt.

Question 20

Vad innebär elevation?

Answer 20

Förflyttas uppåt.

Question 21

Vad innebär depression?

Answer 21

Förflyttas nedåt.

Question 22

Vad innebär plantarflexion?

Answer 22

Häl mot vad.

Question 23

Vad innebär palmarflexion?

Answer 23

Hand mot underarm.

Question 24

Vad innebär dorsalflexion?

Answer 24

Böjning åt hand resp. fotrygg.

Question 25

Vad innebär lateralflexion?

Answer 25

Böjning åt sidan.

Question 26

Vad innebär cirkumduktion?

Answer 26

Cirkelrörelse.

Question 27

Vad innebär pronation?

Answer 27

Vridande rörelse med hand/fot.

Question 28

Vad innebär supination?

Answer 28

Tvärtom pronation.

Question 29

Vad innebär inåtrotation?

Answer 29

Rotation ihop.

Question 30

Vad innebär utåtrotation?

Answer 30

Rotation isär.

Question 31

Förklara kreationfosfat.

Answer 31

Det är det snabbaste energisystemet som vi har men klarar bara att hålla ATP-nivåerna uppe under de 10-15 första sekunderna när vi anstränger oss.

Question 32

Förklara anaeroba systemet.

Answer 32

Det är det huvudsakliga systemet för att tillverka ATP från att det gått 10-15 sekunder tills att det gått ca 2 minuter. Detta system kräver inget syre och använder enbart kolhydrater som energikälla för att tillverka ATP.

Question 33

Förklara aeroba systemet.

Answer 33

Det är det huvudsakliga systemet efter att vi gjort en aktivitet i ca 2 minuter. En anledning till att det tar så lång tid för att kroppen måste hinna öka syreupptaget till den nivå som behövs. Bland annat måste andningen bli snabbare och hjärtat måste slå snabbare för att det ska komma ut mer syre till musklerna och det tar upp till ett par minuter innan detta har anpassats. Det är det system som kan ge oss mest energi. Det aeroba systemet startar direkt när man påbörjar en aktivitet, men det tar lång tid innan det hunnit anpassas så att det ger en tillräcklig mängd energi för att nästan ensamt kunna stå för hela energiförsörjningen. Det aeroba systemet är som effektivast efter ungefär 30 minuter.

Question 34

Vilka grupper delas näringsämnena upp i?

Answer 34

Makronutrienter, de ämnen vi behöver mycket av och som ger oss energi. Kolhydrater, fett och protein. Mikronutrienter, de ämnen som vi bara behöver lite av exempelvis vitaminer, mineraler och ibland även antioxidanter.

Question 35

Vad innebär tomma kalorier?

Answer 35

Mat som innehåller mycket makronutrienter men väldigt lite mikronutrienter. Man går snabbt upp i vikt men kan ändå drabbas av näringsbrist.

Question 36

Vad finns det för olika former av energi i maten?

Answer 36

De olika makronutrienterna ger oss olika mycket energi och brukar beskrivas i kilokalorier (kcal). Fett har flest kcal per gram. Alkoholer kommer efter, sedan kolhydrater och proteiner. Kostfibrer har minst kcal per gram.

Question 37

Förklara fördelarna med att äta kreatin

Answer 37

En ökad mängd kreatinfosfat ger kroppen kortsiktigt mer energi och kan därmed påverka kortvariga tyngre prestationer. Det har i studier visat sig att just maxstyrkan ökar mer för dem som tar kreatin. Men kreatin gör också att man får en ökad inlagring av vatten, vilket leder till viktuppgång.

Question 38

Förklara nackdelarna med att äta kreatin.

Answer 38

En anledning till att avstå från kreatin som kosttillskott kan vara att höga intag av kreatinfosfat påverkar njurarna negativt, eftersom de måste arbeta hårt för att göra sig av med ämnet. Därför rekommenderas heller inte kreatin för personer med njurproblem. Men för friska personer har tillskott av kreatin inte visat sig ge några skador, inte ens efter flera års användning.

Question 39

Förklara hur koffein ska användas effektivt vid träning.

Answer 39

Koffeinet verkar genom att blockera trötthetssignaler och kan göra att personen inte känner av tröttheten lika mycket. Men fördelarna med koffeintillskott är större för dem som normalt inte tar det utan enbart använder det just när de ska prestera. Av denna anledning kan det vara bra att i normala fall undvika exempelvis koffeinhaltiga drycker som kaffe eller te (energidrycker bör man i stort sett alltid undvika) för att istället få ut maximal effekt av koffeinet vid tävlingstillfällen. Vid låga doser behöver inte koffein vara farligt och det är heller inte märkbart vätskedrivande, vilket är en vanlig missuppfattning. Stora intag av koffein kan dock orsaka magbesvär, illamående, kräkningar, diarré, sömnbesvär, huvudvärk, ångest, yrsel och hjärtklappning.

Question 40

Vad innebär matpyramiden?

Answer 40

Maten som vi äter brukar delas in i olika grupper beroende på vad det är för sorts mat. Man kan dela in maten i matpyramiden som består av tre delar. Den översta och minsta delen består av animaliska livsmedel såsom fisk, kött och ägg. Det här är den av de tre delarna som vi bör äta minst av. I mitten av matpyramiden finns en större del som består av grönsaker och frukt och dessa livsmedel ska vi äta mer av. Längst ner i pyramiden (basen) finns de livsmedel som vi rekommenderas att äta mest av, såsom spannmål, potatis, bröd, mjölk, ost och så vidare.

Question 41

Hur påverkar träning och kost kroppsuppbyggnaden och hälsan?

Answer 41

Regelbunden fysisk träning leder till flera positiva effekter, som bland annat mer muskelmassa, ökad fettförbränning och starkare skelett. Långa stunder av stillasittande har nämligen också stor hälsopåverkan och kan öka risken för flera välfärdssjukdomar även om man tränar i övrigt. Kosten kan påverka risken att drabbas av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och flera andra sjukdomar.

Question 42

Förklara vad som händer om man äter för lite.

Answer 42

Äter man alldeles för lite så går kroppen i svältläge och börjar bryta ner muskler för att kunna använda det proteinet som finns lagrat i musklerna som energi. Vi kan nämligen bara frigöra en viss mängd energi från varje kilo fett vi har på kroppen per dag. Är energiunderskottet större så kommer energi tas från andra ställen än fettreserverna.

Question 43

Förklara de positiva effekterna med alkohol.

Answer 43

Enligt vissa studier har låga mängder alkohol en positiv effekt på hälsan, att det kan minska risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar dock är det fler och fler som tror att dessa resultat beror på en feltolkning av den information som forskarna utgår ifrån.

Question 44

Förklara de negativa effekterna alkohol har på hälsan.

Answer 44

Alkohol påverkar hormonnivåerna i kroppen och testeronvärdet har visat sig sänkas drastiskt det närmaste dygnet efter intag av alkohol. Även sperma kvaliteten minskar redan vid ett ganska lågt intag av alkohol.

Question 45

Vad innebär principerna om överbelastning?

Answer 45

Överbelastningsprincipen innebär att under träningspasset bryst kroppen (främst musklerna) ner och under vilan bygger kroppen upp sig för att klara en högre nivå än förra träningspasset. Kroppen anpassar sig helt enkelt till de krav man ställer på den. Man brukar säga att det tar ungefär två dygn för kroppen att bygga upp sig igen efter träningen. Men detta är inte riktigt sant då återhämtningen beror på många faktorer, exempelvis träningserfarenhet, träningsvolym, ålder, kost, sömn och intag av alkohol.

Question 46

Vad innebär principen om specificitetsprincipen?

Answer 46

Specificitetsprincipen innebär att man blir bra på det man tränar. För bästa resultat ska man därför huvudsakligen träna på samma sätt som man vill kunna prestera på.

Question 47

Vad innebär principen om generalitet?

Answer 47

Generalitetsprincipen innebär att man blir även bra på liknande saker som man tränar. Exempelvis om du tränar cykling gör din förbättrade kondition att du kan prestera bättre även när du springer. Ett annat exempel är att om du tränar judo så blir du också bättre i brottning då många rörelser här liknar varandra.

Question 48

Vad innebär principen om progressivitet?

Answer 48

Progressivitetsprincipen innebär att förbättringarna sker stegvis och att man därför måste öka svårighetsgraden lite grann hela tiden för att man ska fortsätta att förbättras. Denna ökning måste ske stegvis, eftersom kroppen utvecklas stegvis.

Question 49

Vad innebär principen om reversibilitet?

Answer 49

Reversibilitetsprincipen innebär att när man slutar träna så anpassar sig kroppen efter detta och muskler och skelett blir mindre och svagare igen. Precis som överbelastningsprincipen säger så anpassar sig kroppen efter de krav som ställs på den och om man ställer låga krav på kroppen så minskar prestationsförmågan också allt eftersom.

Question 50

Beskriv träningsmetoden superset.

Answer 50

Det finns två varianter av denna modell. Båda varianterna innebär att man tränar två övningar direkt efter varandra utan vila emellan.

Question 51

Beskriv träningsmetoden pyramidträning.

Answer 51

Precis som vid superset så finns det olika varianter av pyramidträning. De två vanligaste varianterna innebär att man ändrar antalet repetitioner och vikt mellan varje set. Man går då antingen från att först köra få repetitioner med tunga vikter och sedan många repetitioner med lättare vikter, eller tvärtom.

Question 52

Beskriv träningsmetoden cirkelträning.

Answer 52

Cirkelträning innebär att man gör många övningar och hela tiden byter övning med ganska kort vila emellan.

Question 53

Beskriv träningsmetoden singleset.

Answer 53

Singleset innebär att man bara kör ett sett per övning. Man gör minst 8-12 repetitioner och den sista repetitionen ska vara så pass jobbig att man inte hade orkat en enda repetition till.