Trä

Question 1

Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxt och näringstransport sker i denna.

Answer 1

Trä är uppbyggt så att innerst finns en märg och runt denna en kärna, lite längre ut i
trädet finner vi splinten vilken hos vissa trädslag är ljusare är kärnan. Barken består innerst
utav kambrium där celldelning och tillväxt sker, utanför detta ett skikt av innerbark där
näringstransporten sker och en ytterbark av döda celler som skall skydda trädet.

Question 2

Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved?

Answer 2

Kärnveden är hos barrträd mörkare samt kommer hos vissa träslag att inlagra kåda och
fungicider vilket ökar trädets beständighet.
Splinten uppvisar aningen lägre hållfasthet än kärnan och kommer vid exponering lättare att
brytas ner.

Question 3

Vilken inverkar har breda årsringar på ved av barrträd respektive lövträd?

Answer 3

Det finns två olika zoner i de olika variationerna i veden, vårvedzon och sommarvedzon
i varje årsring. Årsringarna hos barrträdens sommarved är någorlunda konstant, medan
vårvedens ökar med gynnsammare växtvilkor. Breda årsringar hos barrträd innebär högre
halt vårved och lägre densitet och hållfasthet.
Hos lövträd är det tvärtom. Vårvedens ringbredd är relativt konstant medans sommarvedens
varierar. Vedens kvalitet i detta fall är högre ju bredare årsringar.

Question 4

Vilket är träets huvudriktningar?

Answer 4

Trä har tre huvudriktningar: Tangentiell, radiell, fiberriktning

Question 5

Beskriv uppbyggnaden av träfiber.

Answer 5

Träfibern består utav cylinderformade cellulosaväggar med en inre vägg bestående utav lignin, hemicellulosa och cellulosa. Intilliggande celler hålls samman av mittlameller som i
huvudsak består av pektin

Question 6

Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet

Answer 6

Snedfibrighet innebär att fibrerna inte löper i virkets längdriktning, orsakas av spiralväxt
hos det levande trädet eller av snedsågning. Snedfibrighet kan uppkomma runt sprickor,
kvistar, tjurved eller annan sned tillväxt hos trädet. Snedfibrighet kan allvarligt sänka träets
hållfasthet genom dem skjuvspänningar som lätt uppkommer.

Question 7

Vad är fibermättnadspunkt?

Answer 7

: Fibermättnadspunkt är den punkt då träets cellväggar är mättade och den maximala
volymen är uppstår vid denna punkt. Om fukthalten stiger ytterligare kommer detta endast
att påverka vikt och ej träets hållfasthet eller volym. Ofta ligger den runt 30%.

Question 8

Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt
rumsklimat?

Answer 8

Vid rumstemperatur ligger fukthalten i trä mellan 6 och 14%, vid fibermättnadspunkten
ligger den mellan 23 och 30% och vid fällning uppemot 150% i splinten

Question 9

Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.

Answer 9

Det beror på att de största förflyttningarna av fukt går i fiberriktningen (upp till 20
gånger snabbare).

Question 10

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?

Answer 10

Eftersom träet annars kommer att visa upp stora rörelser i volym.

Question 11

Hur uppkommer fuktrörelser i trä?

Answer 11

Då det blöts upp eller torkas. Vatten får fibrerna att svälla upp till 17% i volym

Question 12

Beskriv träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelser beror av fuktkvoten

Answer 12

Träets volymändring i förhållande till fuktkvoten är näst intill linjär, högst hållfasthet har
trä vid en fuktkvot omkring 5% medens denna inte påverkas alls efter att
fibermättnadspunkten har nåtts. Träs E-modul minskar med ökande fuktkvot upp tills
fibermättnadspunkten för att sedan vara konstant.

Question 13

Träets hållfasthet påverkas av fler faktorer. Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet
påverkas.

Answer 13

Densitet – Ökad ger ökad hållfasthet
riktning på belastning – Största hållfastheten vid dragspänning i fiberriktningen. Hälften vid
tryckspänning.
Fuktkvot – Högre fuktkvot ger lägre hållfasthet initialt/fram till fibermättnadspunkten,
därefter konstant.
temperatur – Långvarig hög temperatur ger hållfasthetsförlust
dimensioner – Mindre dimensioner ger högre hållfasthet
fiberstörningar – Beror på vilken typ av tryck på vilken typ av fiber

Question 14

Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träets huvudriktningar:

Answer 14

• Fiberknäckning vi tryck i fiberriktning, leder till fibrerna böjer sig.
• Drag parallellt med fiberriktningen ger ett sprött brott.

Question 15

Beskriv hur några viktiga egenskaper hos trä varierar med huvudriktningen pga. träets
anisotropi.

Answer 15

Största hållfastheten uppnås om kraften verkar parallellt med årsringarna. Träets
egenskaper är olika för olika belastningsriktningar, mest tål det vid drag i fiberriktning och
minst vid tryck vinkelrätt mot fiberriktning.

Question 16

Vilka typer av organismer kan angripa trävirke?

Answer 16

Trä kan angripas av mögel, olika typer av svampar, insekter och havsdjur.

Question 17

Nämn och beskriv några rötsvampar

Answer 17

Rötsvampar trivs bäst i mycket fuktiga miljöer och brukar delas in i två kategorier,
missfärgande svampar där mögel ingår och rötsvampar vilka bryter ner träet.
Äkta hussvampen – mycel bildar strängar, gör att svampen kan sprida sig över långa avstånd.
Kräver liksom andra rötsvampar hög fuktkvot.
Vedmusslingen – vanligaste rötsvampen i träfönster. Mycel växer inne i veden och visar sig
inte förrän den bildar fruktkroppar.

Question 18

Ge exempel på virkesförstörande insekter

Answer 18

Husbock vilket är en lite större insekt och den strimmiga trägnagaren.
Strimmig trägnagare – skalbagge som angriper virke inomhus.
Pålmasken – angriper i vattenlinjen

Question 19

Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp?

Answer 19

Kärnved kan användas vilket har en högre motståndskraft mot angrepp, om inte detta
är möjligt eller tillräckligt kan tryckimpregnerat virke användas.

Question 20

Vilka träskyddsklasser finns när det gäller impregnering av virke?

Answer 20

M – Tryckimpregnering, trä i varaktig kontakt med vatten
A – Tryckimpregnering, trä i kontakt med mark och sötvatten samt trä ovan mark som
behöver speciellt skydd.
AB – Tryckimpregnering, Trä ovan mark
B – Vakumimpregnering, fönster+dörrar etc. Alltså färdigbearbetade snickerier ovan mark

Question 21

Hur kvalitetsdeklareras trä efter utseende?

Answer 21

När trä visuellt inspekteras letas det efter irregulariteter i virket såsom stora kvistar,
hål, form, sprickor och snedfibrighet.

Question 22

Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklareras trä efter hållfasthet?

Answer 22

För att trä skall få användas i bärande konstruktioner krävs det att det har genomgått
erforderliga tester och blivit stämplade enligt nordisk standard som bygger på den blå boken.

Question 23

I vilka hållfasthetsklass indelas trä?

Answer 23

Hållfasthetsklasserna löper sedan från K12 till K35 där siffran anger böjdraghållfasthet i
MPa.

Question 24

I vilka hållfasthetsklasser indelas limträ?

Answer 24

LK20-LK40 där siffran anger lägsta böjdraghållfasthet, detta är den gamla. Nu klassas
det efter gl.