Till Nationella Flashcards
Naturliga tal
De naturliga talen är alla heltal som är större än eller lika med noll: 0, 1, 2, 3, 4, …, alltså de positiva heltalen som vi normalt räknar med, som börjar med 1 och fortsätter mot större och större tal i all oändlighet, samt 0, som varken är positivt eller negativt men som generellt räknas till de naturliga talen.
Mängden av de naturliga talen betecknas med bokstaven N.
N={0,1,2,3,…}
Heltal
Om vi tar alla de naturliga talen och även inkluderar alla de negativa heltalen, då får vi den mängd av tal som vi idag kallar för heltal. Heltalen fortsätter i all oändlighet åt såväl det positiva hållet som det negativa hållet.
Mängden av heltalen betecknas med bokstaven Z (från tyskans ord Zahl, som betyder “antal”).
Z={…,−3,−2,−1,0,1,2,3,…}
Rationella tal
Med rationella tal menar vi alla heltal och alla bråktal som kan skrivas på formen:
ab,b≠0
där a och b är heltal.
Exempel på rationella tal:
0,3,−17,137,2,4,−0,6
Mängden av de rationella talen betecknas med bokstaven Q.
Q={allatalab,därallaaochbärheltalochb≠0}
Irrationella tal
Alla tal som inte kan skrivas som en kvot av två heltal kallas för irrationella tal.
Exempel till irrationella talen är bland annat 2–√ (kvadratroten av ett kvadratfritt tal), π (pi) och talet e (talet e kommer vi att träffa på i en senare kurs).
Reella tal
De rationella talen tillsammans med de irrationella talen utgör de reella talen. Mängden av de reella talen betecknas med bokstaven R. Alla tal som vi kommer att träffa på i den här kursen hör till de reella talen.
Räkneordning
Räkneordning
- Parenteser
- Potenser (upphöjt till)
- Multiplikation och division (läses från vänster till höger)
- Addition och subtraktion (läses från vänster till höger)
Negativa tal
a+(−b)=a−b a−(−b)=a+b a−(b+c)=a−b−c (−a)⋅b=−ab a⋅(−b)=−ab (−a)⋅(−b)=ab −ab=−c a−b=−c −a−b=c
Förlängning och förkortning
Förlängning: Multiplicera till lika nämnare
Förkortning: Dividera till lika nämnare
Delen av det hela
Vad är 25 av 450 kronor?
Vad innebär det att något är 25 av 450 kronor? Jo, att vi delar 450 i fem lika stora delar och sedan tittar på hur mycket två av dessa femtedelar är tillsammans.
Potenser
bas ^ exponent=potens
Multiplikation av potenser med samma bas
5^2⋅5^4=(5⋅5)⋅(5⋅5⋅5⋅5)=5⋅5⋅5⋅5⋅5⋅5=5^6
a^x⋅a^y=a^x+y
Division av potenser med samma bas
a^x/a^y=a^x−y
Potens av en potens
(a^x)^y=a^x⋅y
Potens av en produkt
(a⋅b)^x=a^x⋅b^x
Potens av en kvot
(a/b)^x=a^x/b^x